Ilskna gäss, Bryce Canyon och glamping i öknen

Fredag morgon, dags att köra vidare! Vi ställde klockan ganska tidigt då vi hade en rätt så lång sträcka framför oss med flera stopp på vägen, lika bra att komma iväg så fort som möjligt. Ett snabbt besök på Whole Foods för att köpa lite frukost som vi försökte käka i en närbelägen park (Liberty Park om jag minns rätt) men på grund av rätt så närgångna gäss valde vi att käka i bilen istället.




Vårt slutmål för dagen var Hildale i allra södraste Utah, en liten stad med ganska obehaglig historia som vi inte kände till förrän i efterhand.. Men det kommer vi till senare, vi hade som sagt ett par ställen vi ville stanna till på under dagen och det första av dessa var en av Utah’s många nationalparker, Bryce Canyon.

Bryce Canyon ligger ungefär fyra timmars bilfärd söder om SLC. Att köra bil i Utah är rätt behagligt tack vare den dramatiska naturen man ständigt omges av så dessa fyra timmarna kändes inte av nåt nämnvärt, riktigt gött. Väl framme vid entrén till nationalparkerna betalar man inträde per fordon, i de största parkerna ligger kostnaden under högsäsong runt $30, men eftersom vi planerade att besöka minst två parker till under denna resan köpte vi istället ett årspass för $80 som ger oss inträde till samtliga parker och monument i ett helt år, mycket smidigt. 

Bryce Canyon är en förhållandevis liten nationalpark med väldigt mycket besökare, ~2 500 000 årligen (jämför med Grand Canyon som har ~6 200 000 och är runt 30 gånger större). När vi körde in var några av vägarna avstängda då det inte fanns plats för fler bilar just då så vi började på Paria View som är en lite mindre utsiktsplats en bit in i parken. Det som karaktäriserar Bryce Canyon är de gigantiska kolonnerna av sandsten (på engelska heter dessa hoodoos) som eroderats fram och formats av is, vatten och vind under många, många år och skapat en naturlig amfiteater.





Det är svårt att beskriva känslan när man går ut vid klippkanten och ser alla dessa formationer framför sig, otroligt mäktigt är det.

Efter en stund började man öppna vägarna till de större utsiktsplatserna igen så vi körde först till Bryce Point där man kan se hela området uppifrån och sedan till Sunset Point där man kan gå ner i kanjonen. 

Vi parkerade, fyllde på vattenflaskorna och började traska nedåt. Åt det hållet var det inga problem men det var rätt jäkla kämpigt att gå tillbaka uppför den branta stigen igen. Vet inte om man ska dumförklara eller bli imponerad av de som går hela vägen ner och upp i sina flip flops.. Det fanns nämligen förvånansvärt många som gjorde detta. Men men. Det finns flera utsiktsplatser till och stigar att gå mellan allihop om man vill det, men vi började känna oss ganska färdiga så vi hoppade in i bilen och körde den sista biten till vårt boende för natten.

Precis på gränsen mellan Utah och Arizona ligger en tvillingstad delad på hälften i var stat ungefär. På Utah-sidan heter den Hildale och på Arizona-sidan heter den Colorado City. Vad vi inte visste när vi körde in är att detta länge varit och fortfarande till viss del är ett centrum för Fundamentalistiska Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (FLDS på engelska), en extremt patriarkal version av mormonism som än idag praktiserar månggifte, något som de “vanliga” mormonerna tagit avstånd från sedan slutet av 1800-talet. 

Staden hette från början Short Creek men döptes i början av 1960-talet om till Colorado City/Hildale i ett försök att starta om efter en razzia som gjordes där man arresterade och omhändertog runt 400 personer för polygami, varav mer än hälften av dessa var barn. Förhandlingarna pågick under två stökiga år och skapade riktigt dåliga relationer med staten Arizona vilket gjorde att man inte ville stöta sig med stadens befolkning under en lång tid framöver.

Man lät därför befolkningen mer eller mindre sköta sig själv ända fram till 2004 då den nuvarande ledaren Warren Jeffs på order från gud enligt honom själv utvisade ett tjugotal män från staden och gav deras barn och fruar till andra män. Dessa män menade i sin tur att dom blivit utvisade med anledning av att dom inte följt Jeffs orders. Efter vidare undersökningar visade det sig att upp mot 400 män hade av olika anledningar blivit utvisade av Jeffs mellan 2001 och 2006. Utöver det förekom ofta tvångsäktenskap med minderåriga, våldtäkter och incest. Efter att inte ha fått tag på Jeffs satte FBI ut en efterlysning och kunde i september 2007 ta honom till fånga. Han fälldes för två fall av barnvåldtäkt och sitter just nu i fängelse i Texas där han avtjänar livstids fängelse samtidigt som han fortfarande styr FLDS. 

Efter att Jeffs åkt in bakom lås och bom har det mest extrema lagt sig i samhället och det går mer och mer mot att vara en “vanlig” stad med caféer, butiker och till och med ett nyöppnat litet bryggeri, något som var otänkbart när mormonsekten styrde. 

Men inget av detta visste vi som sagt förrän efter vi lämnat denna till synes rätt söta lilla staden så det påverkade inte vår vistelse. Hade kanske varit annorlunda om vi varit där för 15-20 år sedan, men men!

Vi rullade in i stan under eftermiddagen och letade upp stället vi skulle spendera natten på. Detta hade vi bokat sedan en tid tillbaka och vi var riktigt taggade!



Glamping! Det vill säga camping fast med sängar och annan lyx man vanligtvis inte har när man sover i tält. Zion Glamping Adventures heter dom som driver det och ligger ett par hundra meter in på grusväg utanför Hildale. 

Väl framme på platsen blev vi välkomnade av Fred som var vår värd. Han visade oss vårt tält, var duschen var, var vi hittar ved till lägerelden, och så vidare. Supertrevlig kille, så där genuint amerikanskt trevlig som vissa är. Ni som varit i USA förstår precis vad jag menar.



Installerade och klara behövde vi äta lite innan vi skulle parkera oss för kvällen och lyckligtvis hade det bara någon månad tidigare öppnat ett bryggeri nere i stan, Edge of the World Brewing.




Edge of the World är ett litet bryggeri som knappt hunnit starta upp ordentligt men det var mycket populärt bland lokalbefolkningen fick vi höra, och det förstår vi ju nu i efterhand att det är så på grund av att man tidigare inte fick servera alkohol i och med FLDS’ regler. 

Vi gick in och satte oss vid baren i den lilla restaurangen, beställde lite käk och tog en öl. Man kände sig ganska uttittad, antar att det inte är svenskar där speciellt ofta. Servicen var väldigt varierande, en av tjejerna var väldigt hjälpsam medan en annan var rätt ointresserad av oss. Men vi fick vår öl och vår mat, tackade för oss och tog oss tillbaka till glampingen. 

När vi kom tillbaka köpte vi en trave ved och startade en liten lägereld utanför tältet. Det var den enklaste elden jag startat i hela mitt liv, inte så konstigt eftersom vi befinner oss ute i öknen, men ändå. Här satt vi resten av kvällen och drack öl framför elden och hade det rätt jäkla gött. Det blev riktigt kallt senare på natten men vi hade gott om filtar så vi klarade oss fint ändå. En av sommarens mysigaste kvällar.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pörkölt med nokedli

Inlagd chili

Burgare, metal, hemfärd