Kornmalt & Humlekottar

Nu är det snart tre år sedan startade jag Kornmalt & Humlekottar. Den 2/3 för att vara exakt, år 2011. Ölintresset var fortfarande väldigt ungt och jag hade väl över lag rätt så dålig koll kan jag erkänna helt utan att skämmas. Dock har det sedan dess runnit en hel del öl under broarna, därför kunde jag inte låta bli att skaffa mig ett par flaskor av Amager Bryghus collab med Mikkeller som släpptes på Systembolaget den 1/3 2011. Hr Frederiksen Væsel Brunch heter den, och varför ville jag åt den undrar ni?  Jo, för det var en av dom första ölen jag recenserade här på bloggen, och därför kan det vara rätt roligt och se vad jag tycker om ölen nu. Jag menar, under tre år av ganska intensivt öldrickande och nördande så breddas perspektiven en hel del, smaklökarna tränas och referenspunkterna blir bara fler och fler. Nu är ölen förvisso lagrad och smakar med allra största säkerhet inte som den gjorde för tre år sedan, men ändå! Ölen är svart som natten med lite brunt skimmer n...

Så, nu fungerar datorn igen efter en rejäl formatering och jag har börjat återhämta mig efter helgens bravader i huvudstaden. Det blev två minst sagt intensiva, men jävligt roliga, dagar med otroliga mängder öl och massvis med roliga bekantskaper, nya som gamla. Jag vet inte hur många inlägg jag kommer att dela upp återberättelsen i, men vi börjar från början så får vi se var vi slutar. Jag kan redan nu förvarna om att det inte blev så många bilder och dom som togs blev ganska dåliga tyvärr, men jag hoppas att ni orkar läsa ändå. Det hela började med att jag och Balder möttes upp på Sturup/Malmö Airport/MAX i torsdags morse och tog flyget vid 09-tiden upp till Arlanda. Vi hade siktat på att hinna med pressbrunchen vi var bjudna till på Nacka Strandsmässan innan själva festivalen skulle sätta igång men ju mer tiden gick och vi närmade oss Stockholm, ju mer fick vi inse att vi inte skulle hinna det. Nåväl, flygbussen in till stan, leta upp hotellet vi skulle skeda på och sen så fort s...

I måndags förra veckan var jag ute på en liten pubrunda i Lund med min lillebrorsa där vi besökte Viggos, John Bull, Café Ariman och Bishops. Det dracks en hel del blandad öl, och en av de öl jag fick i mig var en ur Åbros nya serie Bryggmästarns Special Edition. Salvator hette den och var långt över förväntan! Efter att ha sett Åbros rätt mysiga nya reklamfilm för denna serien så var jag fortfarande väldigt skeptisk, men just denna ölen har fått mig att känna lite hopp. Jag har dock inte hittat någon större information kring denna ölen någonstans som berättar något speciellt om den, men den var väldigt "bockig" och levde väl i gränslandet någonstans mot en doppelbock. Trevlig öl i vilket fall som helst. Några (ganska många) öl till efter det och sen var kvällen gjord. Tror att den avslutades med en Oskar Blues Old Chub och en tvåa Ardbeg Supernova, men minnet är lite suddigt mot slutet.. Och igår var det öldags igen! Denna gången skulle vi öla in Gripens nya lägenhet,...

I det här inlägget ska jag recensera Amager POP! , namnet är en förkortning för Portvinslagret Oatmeal Porter. Ölet har alltså fått vila i 18 månader på Portvinsfat innan buteljering, och ni minns kanske vad vi tycker om Portvinslagrad öl ? Det kommer släppas 288 flaskor den andra maj i de tre vinkällarbutikerna för 119 riksdaler stycket. Flaskan jag dricker köpte jag i Köpenhamn för ungefär samma pris. Dags för recension! Men först av allt så ska jag ge er ett tips: Ha alltid vinöppnare till hands när ni ska dricka öl. Jag har för vana att använda min vinöppnare till mina öl då den brukar lämna kapsyler intakta, och jag sparar vissa kapsyler (ja, jag är nörd... Annars hade ni inte varit här!) från öl jag druckit. Men på det här ölet hade vi ju champagnekork, så den behöver jag inte ta fram... Eller? Korken satt helt enkelt riktigt hårt, och som före detta verkstadsarbetare så vill man ju tro att man har tryck i nyporna så jag skulle minsann få loss den. Det fick jag inte... Som tur ä...

Igår var vi som sagt i Vellinge och kollade in Balders nya hus för första gången. Det dracks en jävla massa öl och åts en massa god mat i form utav Rodenbachkokta musslor, Bikini Blonde-Beer Butt Chicken och vaniljglass med Carnegiesås. Det hela började med att jag, Gripen och Blafa tog bussen från Malmö söderut men Balder hade missat att berätta en viss detalj, att det tydligen fanns två bussar. Det hela resulterade i att vi hamnade i Trelleborg, men som tur var så blev väntetiden inte lång innan hans alltför kära sambo och Magnus från TWC kom och hämtade oss. Väl framme hos Balder var det uppdukat med pompa och ståt på en av uteplatserna i trädgården och vi öppnade första ölen, en kanadensare faktiskt, Unibroue Quelque Chose 2002. En hybridöl mellan brown ale och kriek kan man väl säga, som även går att värma om man känner för det. Vi drack den iallafall kall och jag måste säga att den var jävligt trevlig! Jag vet inte hur den är färsk, för denna flaskan var ju 10 år gammal....

Jag får väl börja med att säga att det här inlägget är egentligen tänkt som två olika, men då jag dragits med förkylning så har jag varit ganska slutkörd efter jobb och helt enkelt inte orkat knåpa ihop ett inlägg. Med tanke på detta så kommer jag komprimera något, så det inte blir för gigantiskt. Nåväl... Det hela började i alla fall i Köpenhamn, tillsammans med Ölrådets Henning. Det var för länge sedan vi hade setts och vi bestämde oss för att åka över kort och gott. Vi började dagen med ett besök på Barley wine. Det var första gången för oss båda, och båda två hade varit där 2 gånger tidigare då det varit stängt... Så vi var väldigt nöjda med att det nu var öppet! Det var dessutom en riktigt trevlig butik med riktigt kul utbud och väldigt trevliga, snälla och hjälpsamma ägare. En liten teaser på vad jag fick med mig, och en på den obligatoriska färdkosten som vi avnjöt på en bänk då vi tittade på folk och planerade resten av dagen. För er som inte har provat Wookie IPA så kan jag s...

Ingen av er som har följt Gripen av öl lär ha undgått att jag dras åt the dark side. En fyllig stout får alltid mitt hjärta att klappa lite fortare. Jag tror att inlägget kommer bli så pass långt utan att jag vidareutvecklar eller presenterar ölen, och förhoppningsvis talar några av ölen för sig själva. Nä. Nu har jag för mycket blod i stout-omloppet, dags att smutta i mig det sista ölet i listan och skriva ihop inlägget ordentligt! Först ut är Hoppin frogs DORIS the destroyer! Ölet har en kraftig doft med rostad malt, choklad, lätt av kaffe och lite humle. Även smaken är riktigt kraftig med mycket rostade toner, hårt rostad malt, mörk choklad, lite lätt kaffe, en touch mörk torkad frukt och lite humle. Mycket beska element alltså men med en stor maltkropp som bär upp smakerna mycket väl. Tillsammans med ölet hade jag som synes pepparkakor med stilton ost, vilket funkade hur bra som helst. Osten slätade ut beskan och humlen lite, vilket för ölet mer åt mina preferenser! Betyget får bli...