Londonweekend del 4 - Euston Tap och hemresa
Nu har jag handlat på mig vad öl jag ska ha med mig hem, så närmsta bussen tog oss ned till Euston Station som låg några kvarter från hotellet, som jag skrev i något tidigare inlägg. Upp och chilla lite på rummet, dregla lite över de nyss inköpta ölen och sen gick vi ner mot 190 Euston Road där Euston Tap ska ligga. Tyvärr så är britterna fantastiskt dåliga på att märka ut adresser på hus och vägar så vi hittade inte det först, utan fick yra runt hur länge som helst kändes det som. Vi hittade 200 Euston Road, men fan inte huset med det tidigare numret.
In på Euston Station och kolla om någon kan hjälpa oss. Vi hittar ingen, och vi hittar inte heller någon wi-fi vi kan använda och kolla karta på frugans inte-alltid-så-smarta-smartphone och min gamla skrotmobil kan inte läsa kartor. Vi var väldigt nära på att ge upp tills vi lyckades få upp en hemsida på hennes mobil där vi såg att puben ligger vid en skylt där det står Euston Grove. Vart fan ligger det då? Vi går ut från stationen och går bort mot hotellet, då ser vi det! Vem hade gissat att det ligger en pub här inne?
I vilket fall som helst så var det ett grymt ställe! Flera riktigt bra fatkranar med bland annat Odell och Nögne Ö, men även några kylar fulla av The Kernel, Port Brewing, Mikkeller, Brewdog, Hoppin Frog och mycket mer. Men jävlar vad litet det var! På nedanvåningen fanns baren och några barbord längst med väggarna och på ovanvåningen fanns bord, stolar och toaletter. Dock inga fönster där uppe, vilket kändes lite konstigt. Det blir förstås större på sommaren när uteserveringen är igång. Personalen var kanontrevlig också, förresten. Hjälpsamma och kunniga.
Några öl här och sen hem och sova för att orka shoppa under sista dagen. Eller ja, för min del handlade det mer om att orka hänga med när tjejen shoppar. Primark är säkert en jättebra affär, men den blir lite långtråkig efter.. 10 minuter.
Härefter mötte vi upp några av mina gamla vänner som av en händelse var i London samtidigt och åkte ner till Covent Garden och käkade lunch på ett ställe jag knappt minns vad det hette. Stället var väl inget speciellt egentligen och servitörerna verkade ganska virriga, men burgaren var god och det slank ner två glas av Sharps Doom Bar på cask, riktigt angenäm öl.
En vända upp om marknaden innan vi begav oss mot hotellet och sen tillbaka till Stansted. Vi hade köpt med oss en portabel bagagevåg som sa att min väska vägde ca 19,5 kg, och gränsen för vad vi fick ta med oss låg på 20 kg. Utan att tänka oss för la vi ner ytterligare ett par byxor för att stabilisera ölen jag hade i väskan, sen åkte vi till flygplatsen. Väl framme på vågen blev vi nervösa när vi kom på att vi inte vägt väskan, men vi hade turen med oss..
Sen blev det lite running sushi och flyg hem där piloten gjorde ett jävligt bra jobb. På en resa som tar 1½ timme lyckades han flyga ikapp så vi kom fram 25 minuter tidigare. Jag kan köpa att man flyger ikapp en halvtimme eller två när det är flygresor på 8-10 timmar, men att göra det på en 1½ timmes resa är fan bra jobbat!
Sen fick jag ju med mig lite öl hem också förresten.
Hoppin Frog Outta Kilter, Moylans Kilt Lifter, The Bruery Autumn Maple och Trade Winds
Odell Isolation Ale, Goose Island Matilda 2010, Dogfish Head Palo Santo Marron, Shorts Bourbon Barrel Sustenance Black Beer och slutligen Uinta XVI.
Nej jag vet, det är bara amerikanare. Men på pubarna och ölbutiken jag besökte var intressant engelsk öl rejält underrepresenterad. Jag varken drack eller såg någon extra rolig engelsk öl, förutom The Kernel som var återkommande på alla ställena. Därför satsade jag istället på att köpa öl jag tycker är spännande, oavsett ursprungsland.
Det var allt från vår intensiva Londonweekend. Kort sammanfattat kan jag säga att det är absolut en stad jag vill besöka igen, fast gärna med en natt eller två till, även om vi kände oss väldigt nöjda nu. Bra pubar besöktes, favoriten blev Cask Pub & Kitchen, även om både Euston Tap och Craft Beer Co. var grymma båda två. Om ni bestämmer er för att åka till London, besök gärna dessa ställena, ni kommer inte att bli besvikna!
In på Euston Station och kolla om någon kan hjälpa oss. Vi hittar ingen, och vi hittar inte heller någon wi-fi vi kan använda och kolla karta på frugans inte-alltid-så-smarta-smartphone och min gamla skrotmobil kan inte läsa kartor. Vi var väldigt nära på att ge upp tills vi lyckades få upp en hemsida på hennes mobil där vi såg att puben ligger vid en skylt där det står Euston Grove. Vart fan ligger det då? Vi går ut från stationen och går bort mot hotellet, då ser vi det! Vem hade gissat att det ligger en pub här inne?
I vilket fall som helst så var det ett grymt ställe! Flera riktigt bra fatkranar med bland annat Odell och Nögne Ö, men även några kylar fulla av The Kernel, Port Brewing, Mikkeller, Brewdog, Hoppin Frog och mycket mer. Men jävlar vad litet det var! På nedanvåningen fanns baren och några barbord längst med väggarna och på ovanvåningen fanns bord, stolar och toaletter. Dock inga fönster där uppe, vilket kändes lite konstigt. Det blir förstås större på sommaren när uteserveringen är igång. Personalen var kanontrevlig också, förresten. Hjälpsamma och kunniga.
Några öl här och sen hem och sova för att orka shoppa under sista dagen. Eller ja, för min del handlade det mer om att orka hänga med när tjejen shoppar. Primark är säkert en jättebra affär, men den blir lite långtråkig efter.. 10 minuter.
Härefter mötte vi upp några av mina gamla vänner som av en händelse var i London samtidigt och åkte ner till Covent Garden och käkade lunch på ett ställe jag knappt minns vad det hette. Stället var väl inget speciellt egentligen och servitörerna verkade ganska virriga, men burgaren var god och det slank ner två glas av Sharps Doom Bar på cask, riktigt angenäm öl.
En vända upp om marknaden innan vi begav oss mot hotellet och sen tillbaka till Stansted. Vi hade köpt med oss en portabel bagagevåg som sa att min väska vägde ca 19,5 kg, och gränsen för vad vi fick ta med oss låg på 20 kg. Utan att tänka oss för la vi ner ytterligare ett par byxor för att stabilisera ölen jag hade i väskan, sen åkte vi till flygplatsen. Väl framme på vågen blev vi nervösa när vi kom på att vi inte vägt väskan, men vi hade turen med oss..
Sen blev det lite running sushi och flyg hem där piloten gjorde ett jävligt bra jobb. På en resa som tar 1½ timme lyckades han flyga ikapp så vi kom fram 25 minuter tidigare. Jag kan köpa att man flyger ikapp en halvtimme eller två när det är flygresor på 8-10 timmar, men att göra det på en 1½ timmes resa är fan bra jobbat!
Sen fick jag ju med mig lite öl hem också förresten.
Hoppin Frog Outta Kilter, Moylans Kilt Lifter, The Bruery Autumn Maple och Trade Winds
Odell Isolation Ale, Goose Island Matilda 2010, Dogfish Head Palo Santo Marron, Shorts Bourbon Barrel Sustenance Black Beer och slutligen Uinta XVI.
Nej jag vet, det är bara amerikanare. Men på pubarna och ölbutiken jag besökte var intressant engelsk öl rejält underrepresenterad. Jag varken drack eller såg någon extra rolig engelsk öl, förutom The Kernel som var återkommande på alla ställena. Därför satsade jag istället på att köpa öl jag tycker är spännande, oavsett ursprungsland.
Det var allt från vår intensiva Londonweekend. Kort sammanfattat kan jag säga att det är absolut en stad jag vill besöka igen, fast gärna med en natt eller två till, även om vi kände oss väldigt nöjda nu. Bra pubar besöktes, favoriten blev Cask Pub & Kitchen, även om både Euston Tap och Craft Beer Co. var grymma båda två. Om ni bestämmer er för att åka till London, besök gärna dessa ställena, ni kommer inte att bli besvikna!
Kommentarer
Dooms bar provade jag också, helt ok öl.