Öl i Asheville, North Carolina

Dag nummer två i Asheville börjar med att leta upp ett frukostställe. Vad vi inte tänker på är att det idag är Labor Day så varenda café värt namnet har minst en timmes kö utanför. Frustrerande men efter lite letande lyckas vi hitta ett lugnt ställe som serverade en jäkligt smarrig macka med rökt öring så det löste sig rätt bra ändå.. Men visst undrar man hur god frukosten är på de ställen där kön ringlar sig lång? Är det värt att köa upp mot en timme? Det får vi ta reda på en annan gång. 



Efter frukosten fortsatte vi strosa runt i stan där mitt första stopp var Bruisin' Ales, en ölbutik som ligger i slutet av norra Broadway. Rejält med folk ute på stan över lag, många butiker är fulla med människor men det känns ändå inte trångt, skönt! Vi når Bruisin' Ales och jag handlar på mig en påse blandad lokal öl och vi småsnackar lite grann med killen bakom kassan som inte var speciellt pratglad men hade en väldigt söt hund med sig.



Ölbutiken hade i övrigt riktigt mycket kul öl, hade kunnat spendera betydligt mer både pengar och tid än vad jag gjorde där. Många lokala bryggerier som var spännande, definitivt ett måste att stanna till här för shopping om man är i stan. Nästan rakt över gatan finns en fin tobaksbutik också, jag handlade inget där men det fanns en del kul grejer. Det är stor skillnad på tobacconists och smoke shops i USA och det är lätt att blanda ihop dom när man söker efter någon att gå till. Smoke shops har mest bongar och saker till vapes medan tobacconists är seriösa tobakshandlare. Kan vara värt att komma ihåg om ni är ute efter något sådant. 

Vi promenerade under viadukten till en Harris Teeter för mer bandage till min fot och solen började steka på riktigt ordentligt nu. Efter en del blod, svett och tårar hittade vi tillbaka till hotellet för en välbehövlig paus. Foten lindades, vatten intogs och vi satte kurs mot Asheville Pinball Museum som låg väldigt nära vårt hotell (vi bodde på Hyatte Place Downtown vid motorvägen). 

Och attans vilket kul ställe! Jag är inget pinballproffs på något sätt men vem gillar inte att slösa tid framför dessa borden? Här fanns en jäkla massa olika spel, allt från de tidigaste versionerna i trä fram till nutid och för $15 inträde fick du spela hur mycket du vill på vilka spel du vill förutom dom som är enbart för utställning. Utöver pinball finns det två spelhallar med olika arkadspel också, och så klart kan du köpa öl om du är sugen på det. Grymt ställe!



Här någonstans börjar magen skrika efter lunch så vi gick ner mot stan igen och lägger märke till hur mycket gatumusikanter som befinner sig på gatorna. Det var många. Och då menar jag verkligen MÅNGA. Vi såg åtminstone 5-6 grupper som spelade, riggade upp eller bara drack öl i skuggan på vår 10-minuterspromenad. Tycka vad man vill om gatumusikanter men jag gillar det verkligen, det skapar en levande känsla i stan. Riktigt trevligt.



Lunchsvalet föll på Barley's Taproom & Pizzeria som låg på vägen ner mot dagens första bryggeribesök. Jag nöjde mig med en pasta som var rätt god, inget speciellt men den gjorde sitt jobb. Stor och typisk amerikansk craft beer bar, rätt trevligt men också ganska opersonligt så efter vi var klara med maten vandrade vi vidare mot ett av de mer hypade bryggerierna i Asheville, Burial Beer!

Och här har vi ytterligare ett bryggeri som är värd sin hype! Temat på bryggpuben ligger i linje med namnet med liar och andra tillhyggen lite överallt. Det är något som lätt kan bli lökigt och töntigt men jag tycker att det funkar här. Lagom stor bryggpub, svala och snygga lokaler och stor bakgård med uteservering. När vi var där hade man nåt event med Creature Comforts från från Athens, GA men vi valde att stanna inomhus och sippa på våra öl. 




Ölen då? Jo, den var fantastisk precis som väntat. Liksom många andra nuförtiden har man lagt mycket fokus på NEIPA och för någon som mig som är smått förälskad i den stilen kunde detta inte bli bättre. Vi hängde ett tag och började sedan ta oss upp mot restaurangen vi tänkte käka kvällsmiddag på men det var ju ett tag kvar tills dess så lite mer öl hinner vi med på vägen. 

Första stoppet här efter blev Twin Leaf, en stor och luftig bryggpub med bryggeriet snygg placerat i fönstret mot gatan. Ölen var väl helt okej men lokalen i sig självt tycker jag är värt att ta ett besök för, så himla lugn på något sätt. Här hade jag nog hängt ganska ofta om jag bott i stan.



Det roliga med Asheville är att man knappt behöver gå någonting för att ta sig till nästa ställe. Inom 5 minuters gångavstånd från Twin Leaf finns minst 6-7 bryggerier eller ölbarer. Helt galet för ölälskaren, det blir svårt att välja efter ett tag så man får andas ett par djupa andetag och bara känna sig fram. 

Restaurangen vi skulle äta på är BBQ-stället Buxton Hall och i samma byggnad ligger bryggeriet Catawba Brewing så vi klämde ett par öl på deras uteservering innan maten. Stor bryggpub även här med ett fint barrel aging program. Ölen vi drack var inte heller något fantastiskt men ändå helt okej. Jag menar, hur kan det inte vara gott när du står i en varm kvällssol på en uteservering med lokala artister som turas om att lira på gårdsplanen i ett skymmande Asheville med The Great Smoky Mountains i bakgrunden? Det är svårslaget. 



Men nu var det dags att äta! Buxton Hall har är kändisar inom BBQ-scenen och man förstår verkligen varför. Grymt snygg restaurang med vitt kakel och tegel på väggarna, stort öppet kök och en enorm rök där man tillagar mat under grisen som röks för tillfället. Kökschefen Elliott Moss är med och snackar lite i Netflix nya serie Ugly Delicious för er som sett det, avsnittet om BBQ så klart. 

Jag tog ribs, mac n cheese och butter beans och en öl till det. Så in i helvete gott var det rent ut sagt. Riktigt kladdiga revben med en makalöst god sås, man fällde en liten tår när det var slut. 




Vi tackade för oss och kände att det började bli tid för att ta sig tillbaka mot hotellet så det fick bli så. På vägen upp stannade vi till på Hi-Wire som ligger mitt i stan.

Mycket trevlig personal bakom baren, riktigt smarrig öl och Super Mario World på SNES. Vad mer kan man begära? Tjejen som jobbade för kvällen tyckte det var spännande att vi var svenskar då hon hade ABBA som guily pleasure. Jag har aldrig förstått ABBAs storhet men each to their own. Drack ett par öl här där den godaste var en black IPA, en stil som knappt görs nu för tiden vilket jag förstår då den ofta inte blir god.. Men träffar man rätt blir det fantastiskt! Och så var det här! 

Så med det avslutade vi kvällen med en ljummen promenad tillbaka till hotellet. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pörkölt med nokedli

Inlagd chili

Burgare, metal, hemfärd