Från Asheville till Knoxville
Labour day blev till tisdag och det var dags för oss att lämna Asheville och North Carolina. Schemat för dagen bestod av shopping till att börja med för att sedan köra västerut över de rökiga bergen, genom Gatlinburg, Pigeon Forge och till slut landa i Knoxville, Tennessee.
Dagens frukost blev mackor från Whole Foods som intogs i all sin enkelhet i den friska bergsluften på parkeringen utanför Asheville Mall, det behöver inte vara så avancerat alltid. Man blir alltid lika uppspelt när man går in på Whole Foods butiker i städer med en stark ölkultur. Vad sägs om ett en hel kyl full med öl och ett tiotal fat att välja mellan om man är sugen på det? Whole Foods är duktiga på vad dom gör, det är något som är säkert det.
Men nu är det dags att köra! Vi började med väg I40E och svängde sen av på väg 19 genom Maggie Valley där bergen började på riktigt.
Rejäla backar uppåt genom Cherokeereservatet, norr på väg 441 som går rakt (inte egentligen utan ganska kringelkrokigt) genom Great Smoky Mountains National Park i de södraste delarna av det som kallas Blue Ridge. Smoky Mountains är en del av Appalacherna som sträcker sig hela vägen upp till New England och Kanada så det är en rejäl bergskedja. Vi tog en paus på besökscentret i början av parken och kollade lite på museet där, rätt intressant men också rätt så torftigt samtidigt. Nåja, vi plockade på oss ett par flaskor kallt vatten, en karta och körde vidare.
När man väl kommer upp i dessa bergen förstår man varför dom heter Smoky Mountains. Det är ju så klart inte rök som vi ser utan dimma som ligger lågt i dalgångarna, men när man kommer upp ovanför den här dimman är det verkligen häftigt att se hur topparna sticker upp. Smoky Mountains har den tätaste vegetationen i hela USA och det är därför det skapas så mycket fukt som blir dimma.
Det tog ungefär två timmar för oss att köra genom bergen, men då körde vi rätt långsamt och stannade flera gånger. Kör man denna vägen i ett svep gör man nog det på halva den tiden. Väl framme i Gatlinburg tänkte vi ta något att äta och jag ville inom Gatlin-Burlier som är en tobaksbutik jag fått väldigt många lovord om sedan tidigare.
Gatlinburg är egentligen bara en stor turistort. Turistshoppar, hotell, akvarium, museer, nöjesparker, skidliftar och restauranger trängs längst med den långa huvudgatan som går genom hela stan. Vi förstod rätt snabbt att detta är ett väldigt populärt turistmål för amerikanare men inte riktigt det vi var sugna på men vi parkerade bilen och tog en promenad ändå. Regnet började komma så smått och åskan började dundra mellan bergväggarna, riktigt mäktigt.
Vi hittade tobaksbutiken som ligger inne i gallerian Mountain Mall.
Väldigt, väldigt trevlig kille som driver den. Stort utbud av egna blends när det gäller piptobak och tuggtobak vilket är rätt ovanligt. Botaniserade ett tag där inne och köpte på mig det jag skulle sen tackade jag för mig och vi kände att det verkligen började bli dags för käk.. Tyvärr hittade vi inget vi var sugna på i Gatlinburg så vi satte oss i bilen och körde vidare till Pigeon Forge.
Väl framme i Pigeon Forge övergick regnet till regn x1000. Jag nämnde syndafloden i inlägget om Richmond men det var bara lite stänk jämfört med detta. Jag förstår att det låter som att jag överdriver men jag har aldrig varit med om något liknande. Vägarna fylldes upp snabbt och dropparna var så stora att jag trodde att framrutan skulle spricka. Detta begränsade våra restaurangval ganska rejält vilket gjorde att vi tog ett panikbeslut och stannade på en Arby's.
Jag gillar skräpmat. Jag skäms inte för det heller. Pommes frites är det godaste som finns och en riktigt slabbig burgare är något jag kan äta varje dag. Men Arby's alltså. Arby's gjorde mig nästan kräkfärdig. Jag tog en rostbiffmacka med ost och det var verkligen inget annat i den än kött och riktigt grisig ost. Jag åt inte ens upp, det säger det mesta. Aldrig mer Arby's.
Efter denna otroligt icke-tillfredsställande måltiden hade vi två stopp i Pigeon Forge varav det första så klart är Dollywood, Dolly Partons egen nöjespark!
Dock såg vi när vi kom fram till den gigantiska parkeringen att det (inte helt oväntat) var hutlöst dyrt att gå in och med allra största säkerhet ännu dyrare när man väl var inne. Vi diskuterade lite om det ens var värt att gå runt och smälla en halv månadslön när regnet fortfarande duggar och det troligtvis är rätt geggigt och folktomt i parken. Det var inget svårt val - vi körde vidare.
Det andra stoppet var Alcatraz East - True Crime Museum. Detta var riktigt häftigt däremot.
Museet avhandlar brott i alla dess former med start för hundratals år sedan bland ursprungsbefolkningen som sedan spinner vidare till koloniseringen, pirater, vilda västern, den stora depressionen, gangsters, maffian och vidare till ekobrott, terrorism och seriemördare. Grymt intressant var det, vi gick runt här alldeles för länge men det var det värt! Något ni definitivt borde spendera några timmar på om ni är i närheten.
När vi var klara här hade vi ungefär 45 minuter till Knoxville, precis lagom sista sträcka för en hel dag i bilen. Klockan var runt 21.30 när vi anlände i stan och vi hade inte bokat något hotell sedan tidigare så vi satte oss på Pretentious Beer Co (som började som ett glasblåseri men nu även är en ölbar med egna öl på gång), tog en öl och snackade med dom som var där om var vi borde bo i stan.
Vi fick tipset om Cowne Plaza som låg två kvarter bort, ett helt vanligt hotell med lagom gångavstånd till det mesta. Sagt och gjort, vi bokade ett rum och checkade in strax därefter. Klockan var nu ganska mycket men vi ville inte bara gå och lägga oss så vi kikade lite på vad som fortfarande var öppet denna regniga tisdagkväll och första stoppet blev Balter Beer Works.
Balter är ett rätt så medelmåttigt bryggeri. Vi klämde varsin öl där som inte lämnade nåt större intryck så vi gick vidare efter den. Rätt trevliga lokaler dock.
Nästa bar blev den sista för kvällen, Suttree's High Gravity Tavern. Detta stället gillade jag väldigt mycket däremot! Riktigt kul utbud av öl från, mycket från Tennessee men också från resten av landet så klart. Här började det dyka upp öl från Southern Grist och Bearded Iris vilket är två av dom bättre bryggerierna vi besöker senare på resan.
Det fina utbudet av öl kombinerat med en massa arkadspel skapade riktigt bra häng här och jag upptäckte att jag inte bara hade tur när vi spelade i Raleigh utan är en naturbegåvning på Skee-Ball. Äntligen något man kan vara bra på mer än att dricka öl!
Uret hade slagit midnatt och vi började känna oss rätt trötta. Vi försökte hitta nåt att käka på vägen till hotellet men det blev inget med det tyvärr. God natt!
Dagens frukost blev mackor från Whole Foods som intogs i all sin enkelhet i den friska bergsluften på parkeringen utanför Asheville Mall, det behöver inte vara så avancerat alltid. Man blir alltid lika uppspelt när man går in på Whole Foods butiker i städer med en stark ölkultur. Vad sägs om ett en hel kyl full med öl och ett tiotal fat att välja mellan om man är sugen på det? Whole Foods är duktiga på vad dom gör, det är något som är säkert det.
Men nu är det dags att köra! Vi började med väg I40E och svängde sen av på väg 19 genom Maggie Valley där bergen började på riktigt.
Rejäla backar uppåt genom Cherokeereservatet, norr på väg 441 som går rakt (inte egentligen utan ganska kringelkrokigt) genom Great Smoky Mountains National Park i de södraste delarna av det som kallas Blue Ridge. Smoky Mountains är en del av Appalacherna som sträcker sig hela vägen upp till New England och Kanada så det är en rejäl bergskedja. Vi tog en paus på besökscentret i början av parken och kollade lite på museet där, rätt intressant men också rätt så torftigt samtidigt. Nåja, vi plockade på oss ett par flaskor kallt vatten, en karta och körde vidare.
När man väl kommer upp i dessa bergen förstår man varför dom heter Smoky Mountains. Det är ju så klart inte rök som vi ser utan dimma som ligger lågt i dalgångarna, men när man kommer upp ovanför den här dimman är det verkligen häftigt att se hur topparna sticker upp. Smoky Mountains har den tätaste vegetationen i hela USA och det är därför det skapas så mycket fukt som blir dimma.
Det tog ungefär två timmar för oss att köra genom bergen, men då körde vi rätt långsamt och stannade flera gånger. Kör man denna vägen i ett svep gör man nog det på halva den tiden. Väl framme i Gatlinburg tänkte vi ta något att äta och jag ville inom Gatlin-Burlier som är en tobaksbutik jag fått väldigt många lovord om sedan tidigare.
Gatlinburg är egentligen bara en stor turistort. Turistshoppar, hotell, akvarium, museer, nöjesparker, skidliftar och restauranger trängs längst med den långa huvudgatan som går genom hela stan. Vi förstod rätt snabbt att detta är ett väldigt populärt turistmål för amerikanare men inte riktigt det vi var sugna på men vi parkerade bilen och tog en promenad ändå. Regnet började komma så smått och åskan började dundra mellan bergväggarna, riktigt mäktigt.
Vi hittade tobaksbutiken som ligger inne i gallerian Mountain Mall.
Väldigt, väldigt trevlig kille som driver den. Stort utbud av egna blends när det gäller piptobak och tuggtobak vilket är rätt ovanligt. Botaniserade ett tag där inne och köpte på mig det jag skulle sen tackade jag för mig och vi kände att det verkligen började bli dags för käk.. Tyvärr hittade vi inget vi var sugna på i Gatlinburg så vi satte oss i bilen och körde vidare till Pigeon Forge.
Väl framme i Pigeon Forge övergick regnet till regn x1000. Jag nämnde syndafloden i inlägget om Richmond men det var bara lite stänk jämfört med detta. Jag förstår att det låter som att jag överdriver men jag har aldrig varit med om något liknande. Vägarna fylldes upp snabbt och dropparna var så stora att jag trodde att framrutan skulle spricka. Detta begränsade våra restaurangval ganska rejält vilket gjorde att vi tog ett panikbeslut och stannade på en Arby's.
Jag gillar skräpmat. Jag skäms inte för det heller. Pommes frites är det godaste som finns och en riktigt slabbig burgare är något jag kan äta varje dag. Men Arby's alltså. Arby's gjorde mig nästan kräkfärdig. Jag tog en rostbiffmacka med ost och det var verkligen inget annat i den än kött och riktigt grisig ost. Jag åt inte ens upp, det säger det mesta. Aldrig mer Arby's.
Efter denna otroligt icke-tillfredsställande måltiden hade vi två stopp i Pigeon Forge varav det första så klart är Dollywood, Dolly Partons egen nöjespark!
Dock såg vi när vi kom fram till den gigantiska parkeringen att det (inte helt oväntat) var hutlöst dyrt att gå in och med allra största säkerhet ännu dyrare när man väl var inne. Vi diskuterade lite om det ens var värt att gå runt och smälla en halv månadslön när regnet fortfarande duggar och det troligtvis är rätt geggigt och folktomt i parken. Det var inget svårt val - vi körde vidare.
Det andra stoppet var Alcatraz East - True Crime Museum. Detta var riktigt häftigt däremot.
Museet avhandlar brott i alla dess former med start för hundratals år sedan bland ursprungsbefolkningen som sedan spinner vidare till koloniseringen, pirater, vilda västern, den stora depressionen, gangsters, maffian och vidare till ekobrott, terrorism och seriemördare. Grymt intressant var det, vi gick runt här alldeles för länge men det var det värt! Något ni definitivt borde spendera några timmar på om ni är i närheten.
När vi var klara här hade vi ungefär 45 minuter till Knoxville, precis lagom sista sträcka för en hel dag i bilen. Klockan var runt 21.30 när vi anlände i stan och vi hade inte bokat något hotell sedan tidigare så vi satte oss på Pretentious Beer Co (som började som ett glasblåseri men nu även är en ölbar med egna öl på gång), tog en öl och snackade med dom som var där om var vi borde bo i stan.
Vi fick tipset om Cowne Plaza som låg två kvarter bort, ett helt vanligt hotell med lagom gångavstånd till det mesta. Sagt och gjort, vi bokade ett rum och checkade in strax därefter. Klockan var nu ganska mycket men vi ville inte bara gå och lägga oss så vi kikade lite på vad som fortfarande var öppet denna regniga tisdagkväll och första stoppet blev Balter Beer Works.
Balter är ett rätt så medelmåttigt bryggeri. Vi klämde varsin öl där som inte lämnade nåt större intryck så vi gick vidare efter den. Rätt trevliga lokaler dock.
Nästa bar blev den sista för kvällen, Suttree's High Gravity Tavern. Detta stället gillade jag väldigt mycket däremot! Riktigt kul utbud av öl från, mycket från Tennessee men också från resten av landet så klart. Här började det dyka upp öl från Southern Grist och Bearded Iris vilket är två av dom bättre bryggerierna vi besöker senare på resan.
Det fina utbudet av öl kombinerat med en massa arkadspel skapade riktigt bra häng här och jag upptäckte att jag inte bara hade tur när vi spelade i Raleigh utan är en naturbegåvning på Skee-Ball. Äntligen något man kan vara bra på mer än att dricka öl!
Uret hade slagit midnatt och vi började känna oss rätt trötta. Vi försökte hitta nåt att käka på vägen till hotellet men det blev inget med det tyvärr. God natt!
Kommentarer