Ängö Kvartersbryggeri Södvik Säsong

Ängö från Kalmar är definitivt ett av Sveriges mest stabila bryggerier. Jag har ännu inte druckit något därifrån som gjort mig besviken, snarare tvärtom. Dom spottar inte ur sig öl efter öl bara för att ha många på marknaden utan dom har några som dom gör riktigt bra istället. Dom gör det dom är bra på helt enkelt, och när dom väl släpper något nytt så är det genomtänkt och välgjort istället för framtvingat och ofärdigt.

Deras dubbel Diabolisk är i mitt tycke den bästa svenska dubbeln som gjorts (kanske inte har gjorts så många förvisso nu när jag tänker efter, men ändå), den är rak och ärlig, lagom söt och lagom komplex utan att bli svår. Steam beer'en Höga Höjders är en enkel och högst drickbar ljus öl som jag kan dricka i mängder utan att bli trött på, och deras bitter Ljuva Livets är fenomal att dricka till gammal hederlig husmanskost.

Det var några av deras standardöl som jag tycker är väl värda lite beröm och som dessutom går att beställa via det lokala beställningssortimentet. Men utöver dessa så kommer det lite specialöl ibland, som i vinkällarbutikerna förra veckan! Där fick vi se en vacker (skitsnygg och väldigt stilig etikett!) 75 cl flaska vid namn Södvik Säsong som Ängö släpper en gång om året. 


Jag provade den under SBWF förra året och tyckte redan då att den var kanon. Det minnet plus att jag, som trogna läsare kanske har blivit trötta på att höra nu, är en sucker för saisons så var det inga tvivel om att den skulle inhandlas och avnjutas inom det närmsta.

hemsidan kan vi läsa (det är inte mycket men det är alltid något); 
"En ljus stark ale i vallonsk bondölstradition, bryggd tillsammans med Gustaf och Jens för Ölands Skördefest, där den också har premiär."


I glaset finner vi en väldigt ljus öl med en stor, vit och porös skumkrona som hänger kvar en rätt bra stund.

När jag för glaset mot näsan känner jag direkt att det här, det är något jag gillar! Stora, runda och vackra toner av vete, banan och svartpeppar blandas i en symbios av kärlek med franska örter och nyklipp gräs.

Munkänslan är precis lagom stickig, som sig bör, och är både fyllig och lättdrucken på samma gång. Även här kommer veten fram, denna gång ihop med honung, havre, Clara Frijs-päron, peppar, klöver och både salt och söt lakrits. Det finns en skön sälta som infinner sig när munnen är fylld som ger ytterligare en dimension till ölet. Eftersmaken är trevligt blommig och gör mig direkt törstig på mer.

Detta är ingen extrem öl eller någon smakexplosion á la amerikansk öl, men däremot är det en riktigt välgjord, stabil och stilriktig saison som gör mig varm inombords. Den är inte alltför långt ifrån legender som Saison Dupont och Fantôme Saison vilket är ett jäkligt bra betyg. Mycket bra jobbat Ängö, den här ska jag ha fler av!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pörkölt med nokedli

Inlagd chili

Burgare, metal, hemfärd