Ostsås till frukost, PBR till middag

Den första natten när man reser så långt in i andra tidszoner som till USA är alltid den värsta. Man är sliten efter att ha rest i hur många timmar som helst men man har ju inte anpassat sig till den nya tiden så man kan inte sova ordentligt ändå. Vi vaknade så klart väldigt tidigt och chillade ett tag på hotellet innan vi stack ut för frukost. Tvärs över gatan låg en George Webb, en restaurangkedja som är öppen dygnet runt och bara finns i Wisconsin.

Klassisk amerikansk diner med klassisk amerikansk dinerfrukost. Hash browns, stekt ägg, “sausage”, ostsås, kaffe och apelsinjuice. Riktig dricka-öl-hela-dagen-frukost. Rekommenderas varmt om du är i Wisconsin och vill bli mätt direkt på morgonen, eller vid vilken annan tid som helst på dygnet för den delen.



Efter denna rejäla starten på dagen strosade vi runt i stan några timmar. Milwaukee är en cool stad, väldigt industriell och grå (det hjälpte ju inte att det var mulet under hela vår vistelse) men ändå välkomnande på något sätt. 

Dom spelar väldigt mycket på sitt tyska arv med hus designade i bayersk stil, tyska ölhallar och bratwursts lite överallt. Detta plus all ost som Milwaukee och Wisconsin är kända för gör det till en väldigt udda destination kulinariskt sett, men väldigt rolig! Vårt första stopp för dagen var Milwaukee Public Market som tog runt 20 minuter att gå till, med ett stopp vid Fonziestatyn på vägen dit förstås. 







Saluhallen var himla mysig med all öl, ost, korv, fisk och gud vet allt dom sålde. Vi värmde oss ett tag där inne och köpte med oss lite souvenirer innan vi gick tillbaka upp genom stan. På vägen stannade vi även till på Uhles Tobacco som hade ett fint utbud av tobak och pipor. Jag köpte inte med mig något denna gången. 



Väl tillbaka downtown fortsatte vi norrut förbi en jättesöt julmarknad utanför Harris Bradley Center där Milwaukee Bucks har sitt hem. Vi klämde varsin bratwurst och promenerade vidare upp till den norra sidan och dagens första bryggeri, Lakefront Brewery. 



Lakefront ligger i en jättestor lokal med mängder av sittplatser. På tal om tyska ölhallar liksom. Ölen här var genomgående bra och stämningen var riktigt trevlig också. Vi fick alla tre lite halvdålig feeling från början när vi kom in genom de stora dörrarna, oklart varför men det vände iallafall när vi fick in våra öl. 

Det var inte den bästa ölen på resan kanske men definitivt bättre än många andra bryggerier man besökt. För min del blev det en smarrig porter och ett par fullt godkända IPAs, helt klart nöjd med upplevelsen.


En tid senare började vi känna oss klara och tog promenaden på andra sidan floden tillbaka till hotellet för välbehövlig halvtidsvila. På vägen gick vi inom en Whole Foods-liknande butik och stannade även till på Water Street Brewery som hade en rätt skön lokal men dålig öl tyvärr. Det fick räcka med ett halvt glas här och sen tillbaka till rummet.

Planen för kvällen var att besöka Pabst-imperiet som ligger knappt tjugo minuters promenad från vårt hotell. Anledningen till att jag kallar det imperiet är för att det är precis så det känns när man närmar sig kvarteren med ölhallar, tap rooms och restauranger som alla är en del av Pabst. Jag menar, hur mäktig är inte skylten ovanför gatan på väg in i området?


Första stoppet här inne blev butiken vid Best Place at the Historic Pabst där vi köpte på oss lite souvenirer och småsnackade med personalen. Den ena killen som stod i kassan hade pluggat “Scandinavian Studies” så han tyckte ju det var roligt att vi var från Sverige. Det var lite oklart exakt vad han läst i denna kursen (kurserna?) men vi antar att han kan avsevärt mycket mer om Strindberg och Dalahästar än vad vi kan.

Några dollar senare gick vi tvärs över gatan till Jackson’s Blue Ribbon Pub för att få i oss lite käk och dricka lite öl. Jag började med kycklingvingar och följde upp med en shrimp roll. Alltihop sköljdes ner med några burkar Old Milwaukee. En mycket god och välbalanserad måltid. Stället i sig självt var schysst med högt till tak, god stämning och jättetrevlig personal. TV-apparater med diverse sport lite här och var och vid ingången fanns några flipperspel om man var sugen på det.




Efter detta korsade vi gatan ytterligare en gång till Pabst Milwaukee Brewery & Taproom. Även här en riktigt trevlig lokal, dock lite sämre akustik än på Jackson’s. Här fanns en hel drös olika fat men vi var både mätta och lite trötta just där och då så vi kikade bara runt lite innan vi tackade för oss och gick vidare. Hade vi haft mer ork hade jag gärna provat lite där men ibland behöver man en liten paus. Det får bli nästa gång vi är i stan.

Istället tog vi den korta promenaden tillbaka till Best Place där butiken låg och kollade runt lite. Restaurangen var stängd så vi kikade in lite genom rutorna bara för att se hur det såg ut när dörren bredvid oss plötsligt öppnas av en kille som frågade om vi ville komma in och ta en öl. Varför inte tänkte vi och steg på. Han ledde oss genom butiken och otippat långt in förbi ett par korridorer och personalutrymmen innan vi kom till en ölhall som höll öppet ett litet tag till.



Här fanns bara några öl att välja på och mitt val föll på en brown ale som var ren och fin om jag inte minns fel. Vi satt och småsnackade en stund innan en av killarna som jobbade här frågade var vi var ifrån. Sverige, svarade vi och då undrade han om vi kunde någon tyska. Lite konstig fråga men ja, vi har ju allihop lite kvar sedan skoltyskan så visst, vi kan väl göra oss förstådda. Bra, sa han, och bad oss översätta någon sorts tyska promotion videos som Pabst gjort på 50-talet. Det var en rätt konstig situation, men rätt kul ändå. Efter det visade dom ett klipp på när Will Ferrell gjorde reklam för Old Milwaukee genom att susa runt på en båt i Stockholms skärgård och prata svenska. Tydligen sändes det klippet i svensk TV när det kom men jag har missat det helt. Väldigt roligt oavsett!

Någon öl senare tackade vi för gästfriheten och började promenera ner till stan. Ganska snabbt hittade vi ytterligare ett bryggeri, Milwaukee Brewing som ligger i kvarteret bredvid Pabst. Ett stort och snyggt ställe med rätt mycket folk och skön stämning. Inget speciellt egentligen men ändå trevligt liksom.


Efter detta tog vi den sista promenaden tillbaka till hotellet för lite välbehövlig sömn. Vi stannade till på någon annan tysk ölhall på vägen bara för att ta bilder på hur orimligt tyskt det var. Dom är roliga, amerikanerna.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Öresund runt

Pörkölt med nokedli

En sista promenad i Denver innan hemfärd