Kornmalt & Humlekottar

Sedan 2008 släpper Cantillon en speciallambic varje år i vintertid som kallas Zwanze. I år var den, liksom 2008, smaksatt med rabarber och vi hade turen att befinna oss i närheten av en av dom 36 ställen i världen som fick äran att servera den. Vid 17.30-tiden hämtade Balder med respektive mig och min respektive hemma hos oss och satte sen fart mot Djurslöv för att hämta upp den yngste Brekaren André. Vi satte sedan kurs över sundet mot Köpenhamn, Ölbutikken och Zwanze Day!  Vi yrade runt lite inne i stan innan vi till slut hittade parkering ett stenkast från Ölbutikken. Riktigt fint att parkeringen är gratis på helgkvällar i Köpenhamn, och har man dessutom Brobizz och är ett par stycken i bilen så blir det inte alls dyrt att åka över. Och så kan man ju köra hem när man vill och behöver inte tänka på tågtider och dylikt.  Nu var klockan runt 19.00 och vi kände oss alla ganska hungriga.. Men först fick det bli en liten sväng ner till Ölbutikken för att handla öl att ta med ...

I lördags var det Sensation White i Köpenhamn.. Ganska jävla ointressant. Men som en motpol pågick även ett annat sensationellt event som var desto roligare. Black Sensation på Mikkeller Bar där alla fatkranarna under hela dagen och kvällen bestod av helvetiskt mörk och tung öl. Så ja, valet kring vilken sensation man skulle ta sig till var ganska självklart. Dessutom så var Gyllenbock , Basunen och Ola nere från Stockholm så ett besök var givet! Jag anlände kring lunchtid till den danska huvudstaden och mötte upp Stockholmarna direkt. Först blev det en liten sväng ner till Ölbutikken och Kihoskh i vanlig ordning för lite öl att ta med hem, dock blev det inget märkvärdigt för min del. En frukostkebab på det och sen bort till Mikkeller Bar. Vi kom dit ganska tidigt, fick ett schysst bord och kunde i lugn och ro beställa in öl innan det började strömma in mer och mer folk. Hela den första uppsättningen av fatlistan gicks igenom (nu låter det som att vi gjorde detta i en handvändn...

Rököl.. Denna fantastiska ölstil som ihop med doppelbock representerar det bästa Tyskland har att erbjuda i ölväg i min mening. Något underrepresenterad i ölnördskretsar dessutom. En ölstil om inte behöver göras svår och komplex för att bli bra utan vanligtvis är som bäst när den är enkel, rökig och från Bamberg.  Fast nu är det så att just denna ölen i recensionen är inte från Bamberg utan är bryggd hos Fanö i Danmark av de två flygande bryggerierna Mikkeller och Stillwater. Det är en stadig pjäs på 10,8% med flera sorters tysk malt och amerikansk humle. Jag drack den ( två gånger ) på Fermentoren tidigare i somras och tyckte då att den var hur grym som helst. Men då hade jag druckit öl hela dagen så smaksinnet kanske var lite rubbat.. Eller var det?  Här brukar jag skriva någon sorts commercial description men jag hittar fan ingen till denna ölen tyvärr. Sånt är livet ibland. Först och främst - grym etikett . Även om jag inte alltid är ett fan av Keith Shore's stil ...

Tidigare i veckan kände jag att det var ganska längesen jag var i Köpenhamn. Visst, det var ju ungefär två månader sen men allt är ju relativt, och när man ändå bor så pass nära som jag gör så ser jag ingen anledning till att inte åka dit med jämna mellanrum. Det är rätt roligt att se hur stor ruljans det är på ölen i butikerna och på pubarna jämfört med i Sverige, och när man inte varit där på två månader så finns det en hel del nytt att prova. Men tjejen jobbade och de flesta andra som brukar vilja hänga med var antingen upptagna på annat håll, mer eller mindre panka med tanke på att det är helgen innan lön och/eller så sparar dom sig inför SBWF nästa helg.. Så jag åkte ensam. Första gången faktiskt, men det var riktigt mysigt. Verkar som att någon hade det gött på tågstationen under fredagskvällen iallafall. Vid 11-tiden tog jag min iPod, paraply och ryggsäck och begav mig genom ösregnet till tåget mot Köpenhamn. Med byte i Malmö och lite banarbete här och var så tog det näs...

Det var ju själve fan att man inte kan hålla i pengarna som en vuxen människa. Precis när man klarat sig fram till löning så ska man naturligtvis invaderas av Slöddertäljare för att dricka skitbra öl och ha en grym jävla dag i Köpenhamn. Då är det fan inte lätt att hålla i pengarna! Gripen har sammanfattat helgen rätt bra i föregående inlägg så jag behöver väl inte dra hela historien igen. Dock kan jag säga att jag håller med honom om att det var en riktigt trevlig helg, både i fredags när vi satt hemma hos mig, grillade och hällde i oss lite schysst bärs och i lördags när vi besudlade den danska huvudstaden. Jag tänkte egentligen mest tacka Anton , Thomas , Svante och Sven för helgen men jag tänkte att jag kan ju både flasha lite med ölen jag köpte med hem och några av ölen vi intog. Innan norrlänningarna anlände knäckte jag och Gripen en flaska Allagash Coolship Red. En makalöst bra amerikansk suröl med hallon. Allagash var ju det första amerikanska bryggeriet att börja anvä...

Vi vaknar pigga och glada i Sacramento och tänker att vi borde ge oss iväg tidigt då vi hade ett par timmar framför på vår väg till mytomspunna Reno. Visst, Reno ligger ju i Nevada och inte i Kalifornien men det var ändå så pass "nära" att vi kände att vi lika bra kunde ta en sväng dit då vi inte hade tid att dra ända ner till Las Vegas. Reno har ju ändå en sorts mystik kring sig, inte på samma sätt som Las Vegas med sin "what happens in Vegas, stays in Vegas", men på ett annat sätt tycker jag.. Man har ändå hört en hel del musik där dom nämner Reno och det är liksom lite okänt territorium på något sätt. Vi hade fått en varning innan vi åkte dit att det tydligen skulle vara ganska sunkigt.. Nåväl, vi begav oss ändå, varför inte liksom? Vi körde genom skogar och berg och märkte hur naturen skiftade ganska snabbt, en hel del backar och vår lilla Yaris fick kämpa. Efter en tid kommer ut på vad som närmast kan liknas vid en slätt, väldigt lite växter och det såg ...

Medan Gripen snajdar på inlägget som bland annat handlar om den väldigt speciella ölen vi kärleksfullt delade på eftermiddagen så kommer här en liten recap om de utlovade ölen jag presenterade igår . Det var som sagt ett gäng amerikanska tolkningar på belgare, och här kommer våra och bröderna Ek's reflektioner kring ölen! Det första som hände var att vi hämtade lite thaikäk från restaurangen som ligger 50 meter från mitt hem.. Suverän mat för övrigt, och till detta blev det den lite hemliga growlern som Gripen köpte med sig hem från Köpenhamn i onsdag. Den innehöll inget mindre än ölen som vi även drack när vi var på Mikkeller Bar, nämligen Stillwater Bri-Witter Weisse. Som vi skrev häromdagen så är den väldigt smakrik för att endast ligga på 3,3%. Härlig syra och väldigt fruktig och bärig, utan att ens innehålla bär. Kanon till maten! Efter det började själva provningen. Första ölen blev Jolly Pumpkin Biere de Mars. Väldigt syrlig och fruktig med gröna äpplen, blommor, pär...

Som ni läste i förra inlägget så hade jag en riktigt fantastisk fredag med en höjdarprovning ihop med Kristopher. Men som bekant så vill mycket ha mer. Så varför inte köra en kväll till? Den här gången blev det på hemmaplan, och tillsammans med Ölrådets Balder. Jag ber förresten om ursäkt för kvalitén på- och antalet bilder, jag har blivit lite för bekväm i att Kristopher är med. Jag ska eventuellt köpa mig en kamera, och om inte annat så ska jag jobba på att ta fler och bättre bilder med det skit jag har. Hur som helst... Jag började faktiskt kvällen med att vara lite huslig och diska lite glas, och självklart förtjänar man ju då ett disk-öl. Normalt så brukar det bli en lite lättare IPA eller en lager för min del som disk-öl, men den här helgen är ju allt annat än normal. Såklart skall då även mitt disk-öl vara det! Stillwaters Cellar door är i skrivande stund det fjärde högst rankade ölet i sin stil, det passar perfekt! Ett friskt öl med kryddig såväl doft som smak med jäst oc...

Först ut tänkte jag säga att Gripen numera kommer att blogga här hos mig! Vi har diskuterat detta lite fram och tillbaka, och eftersom många av de eskapader vi är ute på är vi ute på ihop, så varför inte blogga ihop då? Eftersom vi skriver på lite olika sätt så blir det ju även lite rolig variation för er läsare och antagligen mer aktivitet här på bloggen. Välkommen! Och nu till ölen. De tre öl vi drack igår köpte vi genom privatimport för en tid sen, men häromdagen visade det sig att dom även kommer på det exklusiva släppet den första mars . Första ölen var en amerikansk saison, även kallat farmhouse ale, bryggd med en massa tysk humle och belgisk saisonjäst. Stillwater Autumnal. Vi hade rätt så höga förväntningar och jag måste nog säga att dom tyvärr inte infriades. Stickig munkänsla med en fruktig smak av jäst, bröd, gräs och lite karameller. Det känns som att dom verkligen velat brygga den som en traditionell öl, det är inget som sticker ut och är extremt eller för mycket. Rä...

Efter första ronden var vi hungriga och slängde ihop lite mat, men under tiden tog vi nästa öl. Min tur att gissa. Mörkt, mörkt brunt öl, nästan svart. Lite krämigt skum. Rätt så hårt rostat, välhumlat, sirap, beskt, choklad, alla smakerna sticker åt olika håll. Jag har ingen aning om vad jag ska gissa på. Först undrade jag om det var en julöl för jag tyckte att det fanns en viss julkrydda i den. Det känner jag mig lite bortgjord för nu i efterhand, men det är väl det som är det roliga med blindprovningar? Sen gissade jag att den hade en alkoholhalt på runt 7%. Det var fel. 10% är rätt. Sen gissade jag att det var en belgisk öl, och där hade jag rätt. Då kläcker Gripen att det är en hybridöl mellan två bryggerier. Jag frågar, 'Struise'? Ja. 'Stillwater'? Ja. 'Outblack'? Ja. Fast jag fick nog inget poäng för den då vi kom så långt att han fick säga att det var samarbetsöl och att ölstilen var en hybrid mellan black IPA och belgian strong ale. Vi käkar lite...

Efter att i helgen ha blivit helt lyrisk över Jolly Pumpkin Baudelaire iO Saison letade jag lite i skafferiet efter något mer spännande, gärna i saison-väg. Utöver de Fantôme jag har stående (som jag är jävligt sugen på för övrigt..) så hittar jag två öl från Stillwater Artisanal Ales. Efter att ha druckit deras riktigt trevliga Cellar Door (8/10) på ölmässan i Köpenhamn i våras tycker jag nu att det är dags att ge mig på de två från Import-serien jag köpte på Ölbutikken i somras.  Först ut är den första i serien som är en, enligt flaskan, belgian saison ale på 7,2%. Import Series Vol. 1 - Of Love and Regret! Även denna har häftig etikett.. Jänkarna kan det där med design. Ölet i sig är gyllene/orange grumligt med en stor, stor vit och porös skumkrona med massor av bubblor, stora som små. När jag häller i det sista blir det snygga "moln" i det orangea ölet. Rund och trevlig doft med päron, vindruvor, jäst, kamomill och lavendel.  Smaken är lite stickig men ändå len...