onsdag 31 december 2014

MankerBeers skribenter listar årets höjdpunkter och säger gott nytt år!

Så var även detta året till historien. Kort sagt har det varit ett väldigt bra år tycker jag, och jag hoppas det har varit detsamma för er mina vänner. Nedan finner ni min 2014 topp 5 lista och ett par rader om vad jag gissar komma skall.

5. Dricka rauchbier direkt ur tunnorna på Aecht Schlenkerla i Bamberg. En närmast religiös upplevelse för en ölälskare.
4. Första gången jag åt lunch på Øl & Brød. Smakkombinationer jag aldrig trodde var möjligt som passade så vansinnigt bra ihop. Svårslaget!
3. Att glida runt i Como med frugan en ljummen augustikväll och dricka italiensk hantverksöl i mängder och bara känna att livet är så jävla bra.
2. East End Gratitude 2008 hemma hos M2 i Stockholm tidigt i våras. En av dom bästa ölen jag provat till dags dato.
1. Att sitta på Backcountry Pizza and Tap House i Boulder, CO och äta en gudomligt god cheese steak, dricka öl av absolut världsklass och snacka skit med bartendern och ägaren medan bryggaren från Almanac bland annat sitter bredvid en i baren. Starstruck, men alldeles för mätt för att göra något åt saken.


– Nästa års trend blir en fortsättning på det vi redan sett. Öl med lägre alkoholhalt och en mer lokal och allt mer välkomnande ölkultur där fler och fler finner lokalbryggd öl som något självklart och roligt snarare än något man måste vara ‘nörd’ för att kunna uppskatta.


Mina medskribenters tankar finner ni här! Gott nytt år på er!

söndag 14 december 2014

Fermentera din egen chilisås!

Jag brygger inte öl själv, det är lite för bökigt för min smak.. Det samma gäller för bakning. Jag vet inte om det är att jag har svårt att följa recept eller om jag helt enkelt inte tycker att jag är speciellt duktig på det, intresset finns inte där helt enkelt. Det jag däremot gör är att laga mat. Jag har alltid haft en förkärlek till inläggningar, och nu har jag börjat nörda lite i att fermentera och syra grönsaker och frukt själv. En sak som jag gjort nu två gånger med gott resultat är chilisås. Receptet är enkelt, men kräver tålamod. 

Läs vidare här!

måndag 8 december 2014

Venedig, en svårmanövrerad men grym stad

Hela måndagen gick åt att köra från München till Venedig, mer eller mindre. Vi lämnade Tysklands tredje stad redan vid 08 på morgonen, passade på att köra inom Kehlsteinhaus på vägen (ett av Hitlers sommarhus, även känt som ‘Örnnästet’, riktigt sjukt hus) och sen öste vi på genom dom Österrikiska alperna och rakt ner till Venedig. Eller ja, vi bodde i Punta Sabbioni som ligger på halvön utanför Venedig, mest för att det var avsevärt lättare att hitta boende och så kostade det ju typ en tredjedel av priset.. Och det ligger bara en båtfärd bort, så det var ett bra beslut. 

Läs vidare här!

onsdag 3 december 2014

München och Kloster Andechs!

Nu när det börjar bli riktigt kallt och ruskigt är det väl på sin plats att drömma sig tillbaka till sommar, sol och semestertider? Det tycker iallafall jag, och därför tänkte jag passa på att avsluta det jag påbörjade tidigare i höst – återrapportering från min och frugans bilsemester till Italien via Tyskland. Sist jag publicerade något befann vi oss i Bamberg, och var på väg mot München.

Läs mer här!

torsdag 13 november 2014

AB Inbev köper upp ännu ett hantverksbryggeri

Förra veckan köpte AB Inbev upp det sköna lilla bryggeriet 10 Barrel Brewing från Bend, Oregon. Det är klart en oroande utveckling i min mening att små bryggerier blir uppköpta av dom stora drakarna. Historien upprepar sig?

Läs mer här.

måndag 27 oktober 2014

Remmarlöv Gårdsbryggeri, sprillans nytt bryggeri i Skåne!

I helgen var det dags för den årliga upplagan av Älska Mat-mässan på Slagthuset i Malmö. Jag tror det är tredje året jag besöker den och ölnärvaron har varit till och från. Mitt första besök var det enbart Malmö Brygghus tror jag, nästa år Elixir Wine.. Plus ett par öl i baren från Charlis och lite så, men annars har det varit allra mest vin och ölen har fått stå i skymundan.

Även i år var det mest vin, men i ölväg fann vi både Malmö Brygghus, Klackabacken, Lundabryggeriet och alldeles nystartade Remmarlöv Gårdsbryggeri som huserar utanför Eslöv. Jag och frugan begav oss in till mässan under söndagen för att mysa runt bland all god mat och för att rikta in oss allra främst på just Remmarlöv. 

Läs mer om vad jag tyckte om ölen här!

måndag 22 september 2014

Bamberg revisited!

Till Bamberg anlände vi tidig kväll. Vad vi inte hade en aning om var att det tydligen var en helt enorm stadsfestival där den här helgen. Och med helt enorm så menar jag verkligen enorm! En festival som folk i trakten går runt och längtar till året runt, något som folk från hela Tyskland tar ledigt och reser till och det är så mycket folk på gatorna att man knappt kommer fram!

Läs vidare här!

måndag 15 september 2014

Semestern tar vid

För lite mer än tre veckor sedan var det äntligen dags för årets semester för mig och frugan, och på schemat stod Tyskland och Italien. Vi stannade hemma några dagar in på semestern för att kunna dra in till Malmöfestivalen och kolla in Imperial State Electric och Graveyard (jag trodde för en sekund att hela Malmö skulle implodera när Nicke Andersson gick upp på scen med Graveyard för övrigt, minst sagt episkt!), och på onsdagen var det dags för oss att styra bilen mot Hannover. 

Läs vidare här!

fredag 12 september 2014

Inför GABF!

Världens största ölfestival alltså. Vad tusan ska man förvänta sig? Det är så vansinnigt många bryggerier på samma plats och man vill ju prova så mycket man bara kan, samtidigt som man vill njuta av hela situationen och bara chilla. Det kommer nog bli en hårfin balansgång att gå..

Läs mer om mina tankar här!

tisdag 22 juli 2014

Bacon Explosion och High West Campfire Whiskey

Jag glömde skriva i söndags att jag publicerade ett recept på monstergrillrätten Bacon Explosion på MankerBeer, något ni borde prova allihop. Bacon, fläskfärs, dryrub och bbq-sås, allt i en härlig symfoni i ett par timmar på grillen, fy attans vad gott det blev!

Och som om inte det vore nog så publicerades idag en whiskeyrecension! High West Campfire Whiskey är en blend på bourbon, rågwhiskey och skotsk single malt som är något schitzofren, men riktigt god. Finns dessutom i beställningssortimentet, bra va?

Hej så länge!

tisdag 8 juli 2014

Öl & Bröd i Köpenhamn

Nyligen öppnade något väldigt unikt och något väldigt danskt i Köpenhamn, nämligen smörrebrödsrestaurangen Øl & Brød i regi av Mikkeller, och för ett par veckor sedan var det äntligen min tur att kolla in det! Øl & Brød by Mikkeller drivs av ingen annan än min goda vän Johan ‘Blafa’ Blasberg tillsammans med dom två unga talangfulla kockarna Emil Bjerg och Patrick Bach Andersen

Ambitionen är att vara en restaurang i världsklass, således använder man sig de bästa råvaror, gärna lokala och ekologiska för att göra fantastiska nytolkningar på danska smörrebröd. Dessa paras med särskilt utvalda öl, akvavit och snaps. Naturligtvis är alltsammans säsongsbaserat med en kontinuerligt skiftande meny. Till skillnad från många av de klassiska smörrebrödsställena så vill man på Øl & Brød kunna sätta sin egen, moderna touch på bröden i sann minimalistisk Mikkeller-anda..

Läs vidare här!

onsdag 2 juli 2014

Besök på Klackabacken!

I Efter att ha spenderat en grym lördagseftermiddag i lilla Djurslöv på Brekeriet Bar hade klockan bara tagit sig strax efter 16 när jag och frugan var hemma igen. Vi började fundera på var vi skulle spendera kvällen och valet föll lite oväntat på Kristianstad! Varför åker man ända till Kristianstad då? Jo, det är ju så att Klackabacken har sin bryggpub strax utanför stan där!

Resten av äventyret får ni läsa vidare om här!

fredag 27 juni 2014

Studiebesök på Mjödhamnens buss!

Under midsommarveckan kunde man i Höganäs finna Mjödhamnens buss, det portabla mjöderiet som är i stort sett unikt i sitt slag. Johan som driver Mjödhamnen, bosatt i Grythyttan, har sedan 2010 åkt land och rike runt i sin tolv meter långa buss och bryggt mjöd i alla möjliga små hålor du kan tänka dig, och när han kontaktade mig om att han skulle hålla till i Skåne ett par veckor så var det naturligtvis givet att jag skulle komma och kolla hur tusan det går till egentligen..

Resten av äventyret får ni läsa vidare om här! Trevlig helg på er!

onsdag 25 juni 2014

Kristopher ansluter till MankerBeer!

Hej vänner! Från och med idag kommer ni även att finna mig på Sveriges bästa ölsajt, Manker Beer Blog. Jag har sedan en tid tillbaka blivit erbjuden att börja skriva där och det känns som ett naturligt steg och så klart en stor ära! Jag kommer självfallet fortfarande att finnas kvar här på Kornmalt, dock mer på ett personligt plan med mer fokus på reseskildringar och andra upplevelser. Det kommer med andra ord vara fortsatt glest mellan inläggen här, men dom som skrivs kommer hålla desto högre kvalitet. 

Så in och följ hemsidan och facebooksidan! På återseende mina vänner, skål!

måndag 12 maj 2014

CBC-helgen, mycket öl blev det..


Nu har det gått lite mer än en vecka sedan en av Europas största ölhändelser drabbade den danska huvudstaden. Copenhagen Beer Celebration, Mikkellers nördfestival som för  tredje gången utspelade sig på Sparta Hallen i Köpenhamn. Vad var bäst? Vad var sämst? Vad hände överhuvudtaget under förra helgen? Jag ska se om jag kan reda ut lite av det åtminstonde.

Jag åkte över redan på fredagen, dock inte för att gå på festivalen men för att dricka öl och ha det gött liksom. Så efter ett stopp för öl och käk på Hamnmästarens födelsedagskalas landade jag sedan i Köpenhamn vid 18-tiden. Jag traskade en sväng ner till Juuls Vinhus och handlade lite bourbon innan jag begav mig upp till Mikkeller Bar på Viktoriagade för en öl och att invänta resten av gänget. 

En halvtimme senare fick jag sms att jag skulle bege mig till hotellet där Manker, M2, Balder och Fredrik Ölhunden väntade. Vi satte oss på hotellrummet och klämde några öl och käkade lökkorv, innan det var dags att dra ner på stan en sväng till. 


Först gick vi till Viktoriagade men där var så mycket folk att man knappt kunde andas. Istället vinglade vi ner till Fermentoren där det också var mycket folk, men med deras enorma uteservering var det inga problem att hitta någonstans att sitta. Här någonstans börjar det bli lite dimmigt, men jag vet att jag satt och flabbade med Tom/Fajanen en stund, och även att Galatea-Stefan med följe kom och slog sig ned hos oss. Johan från Beer & Beyond och hans följeslagare Robert som bland annat skrivit för c/o Hops kom också och snackade lite. Det var en blöt, men bra kväll, och lagom till midnatt var vi tillbaka på hotellet för lite välbehövlig sömn.

På lördagen vaknar vi väldigt tidigt, jag var tydligen den enda som kunde sova i ett par timmar, resten höll jag vakna med ett härligt snarkande. Nåväl, pigga och glada (nåja) gick vi ner till ett café borta vid Köttbyn för att sen hoppa in i ett par taxibilar som tog oss ner till Spartahallen. 


Vi anlände ca 10.30 så det var bara att traska rakt in. Armband på, glas i handen och ett leende på läpparna, sen var vi igång. Det är nu det blir lite svårt att sammanfatta. Det fanns så otroligt mycket öl, och så otroligt mycket bra öl framförallt, så jag väljer att plocka russinen ur kakan direkt för att inte tråka ut er. 

Kuhnhenn Bourbon Barrel Barley Wine. Troligtvis det mest balanserade bourbonlagrade barley wine jag någonsin druckit. Ofta när (framförallt amerikanska) bryggerier lagrar öl på bourbonfat så blir det alldeles för mycket bourbon, ek och vanij och grundölen i sig glöms bort. Men inte här. Herregud. Extrema mängder fudge samsas otroligt vackert ihop med subtila och extremt väl integrerade bourbontoner som tar denna ölen till en ny och helt egen nivå. Här har många bryggerier mycket att lära.


Jester King Atrial Rubicite. Det finns hallonöl och så finns det hallonöl. Många provar sig på att göra suröl/fruktöl med hallon och många lyckas förvånansvärt bra, även om jänkarna över lag antingen brukar göra dom alldeles för söta eller med på tok för mycket syra. Det är här Jester King har hittat helt rätt. En helt fantastisk öl med magiska mängder hallon i både smak och doft. Ölen är nästan lite trögflytande, eller så är det bara jag som uppfattade det så, och är kort sagt helt magiskt. Inte för surt, inte för sött, bara helt.. Magiskt.


Brekeriet Kombucha och framförallt Barrique-varianterna. Här visar bröderna Brett att dom är något riktigt bra på spåren och jag har inte läst en enda människa som sagt något annat efter att ha provat deras öl på CBC. Sura öl som inte blir ättikssura, grym balans och över lag mycket spännande smaker. Jag vet inte ens hur jag ska fortsätta beskriva dom utan jag säga bara - hatten av. Hoppas på att få se mer inom en mycket snar framtid!

Vidare vill jag även hylla B.Nektars fantastiska förhållandevis lågalkoholhaltiga mjöd, Funky Buddha för deras French Toast framförallt, men även Nib Smuggler och Blueberry Cobbler, samtliga öl som både Prairie och Crooked Stave hade med sig, och även 7venth Sun så klart. Några av Mikkellers var grymt bra, som Cookie Shake och Spontantripleblueberry, men andra var inte lika bra som Ink & Blood exempelvis. 


En besvikelse på festen var Arizona Wilderness och deras veteöl. Jag vet, jag ska inte döma ut ett bryggeri pga enbart en öl, och deras barley wine på sista passet var riktigt grym, men den där veteölen var totalt meningslös. Om man ska ställa upp på en ölfestival där man ska ha med sig två öl per pass men bara får med ett öl per pass, då tycker jag det är lite märkligt att man inte väljer något roligare än en helt meningslös wit. Jag tycker det är helt okej att man bara har med en per pass, men då får man väl se till att den är tillräckligt bra att leva upp till sin hype som man faktiskt har efter att ha blivit utnämnt till bästa nya bryggeri 2013 på Ratebeer. Nåväl, trevliga och energiska pågar var det iallafall.

Närke var inte heller någon jättehöjdare. Jag förstår helt klart att det är kul för icke-svenskar att prova ölen som fanns på plats för deras rököl är verkligen sjukt bra, men Ragnarökvarianten på Stormaktsportern som alla väntade på.. Den var inte bra. Det var så mycket rök i den här ölen att den totalt gömde den fantastiska grundölen, vilket var riktigt trist. 

I övrigt var det bra uppstyrt tycker jag. Många monters med käk, bland annat svenska Caual Street Food som var jag hörde serverade en utomordentligt god burgare. Jag provade aldrig den men eftersom dom huserar i Malmö så tänkte jag dra in där inom en mycket snar framtid och käka lite. John's Hot Dog Deli var som vanligt löjligt gott, sen fanns det även Hallernes Smörrebröd och lite annat smått och gott. 

Toaletterna har det diskuterats friskt sedan första året, och jag föredrar nog förra årets lösning med dom portabla pissoarerna på baksidan. Jag vet att det finns folk som tyckte det var ofräscht men jag tyckte det var smidigt. Detta året var det två toalettvagnar där kön förvisso flöt på bra men som ändå alltid var lång, ungefär. Det var otroligt lockande att gå över i parken och lätta på trycket i en buske istället, något som många verkade göra.

Men i vanlig ordning är jag grymt nöjd med festivalen och jag kommer absolut att köpa biljett till nästa år också. Jag funderar rent av på att ta ledigt ett par dagar från jobbet under veckan och hänga i Köpenhamn redan från tisdagen eller onsdagen. Med tanke på att detta har blivit mer eller mindre Copenhagen Beer Week så är det nog ingen dum idé.

Efter festen begav vi oss ned till Mikkeller & Friends för mer öl naturligtvis, och mycket öl blev det. Vi satt kvar ett par timmar och hade det gött, slank upp på hotellrummet för lite mer öl där, en liten sväng på Viktoriagade och sen var det dags för mig att hoppa på tåget mot Sverige igen. En jävligt bra helg med andra ord.

Jag vill även bjuda på en bild på vår pausunderhållning i år, den var lite bättre än förra årets gröna Tuborg och billiga cava, även det också hade sin charm.. 


Cycle Brewing Pink Street, löjligt bra berliner weisse

tisdag 8 april 2014

Snabbweekend i Hamburg

Som jag skrev förra året när jag och frugan körde ner till Hamburg så är det ett ypperligt resmål, framförallt för oss som bor i södra Sverige. Ganska exakt fem timmar tar det från vår dörr till hotellet i Hamburg om allt klaffar med båtar och trafik, vilket det kanske inte alltid gör, men ändå. 

Så i fredags efter jobbet körde vi ner på eftermiddagen och var i stan vid 20.00 ungefär. Vi skulle bara checka in på hotellet och hitta en parkering, sen skulle allt vara frid och fröjd. Incheckning utan problem, men sen.. Parkering altså. I vissa delar av Hamburg finns det säkerligen gott om parkeringar, men i Sternschanze där vi bodde, precis norr om St. Pauli, där var det INTE gott om parkeringar. 

För det första så är det sjukt trångt, vilket kanske funkar eftersom varenda person som bor där kör Smart-bil eller liknande, och för det andra så parkerar dom verkligen HUR SOM HELST. Det är svårt att förklara om man inte varit där så jag visar med några bilder istället.





  
Nåväl, efter två timmars letande (!) hittade vi iallafall en parkering i samma kvarter som hotellet låg, dumpade väskorna och drog ner en snabb sväng till Altes Mädchen Braugasthaus för mat och ett par öl. Det blev ett kort stopp då jag varit uppe sedan 03.00 på morgonen så vi kom i säng tidigt. 

Dagen därpå begav vi oss ner mot stan för lite shopping och annat. Efter lite snabbt googlande hittade vi Miller Café som är ett av dom högst rateade caféerna för frukost och brunch på TripAdvisor. Ett väldigt enkelt café med jäkligt trevlig personal, god mat och schysst stämning. Liksom större delen av St. Pauli-området så är det ganska vänstervridet med mycket klistermärken och klotter med antifascistiska och antihomofobiska budskap, och förstås FC St. Pauli överallt. 


En skön frukost blev det iallafall, mätta och belåtna traskade vi genom regnet ner till stan. Vi stannade till en snabb sväng på Joh.Albrecht och tog en öl innan vi gick vidare, inget speciellt men ändå rätt trevligt ställe.

Spolning med foten, rätt klyfigt faktiskt

Vi gick runt i stan ett par timmar och shoppade och mös, innan vi kände att det var dags att käka något, handla ett par öl och ta paus på hotellrummet en stund. På väg mot ölbutiken jag siktat in mig på hamnade vi på ett sushiställe som fick bli vår sena lunch innan vi strosade tillbaka upp till Sternschanze och Craft Beer Store.

Craft Beer Store är en nyöppnad butik som ligger på samma gård som Altes Mädchen. Butiken öppnades under 2013 och har fått ett gott rykte om sig att vara stor på inte bara tysk öl, utan även importerad. Runt 300 sorters öl utger dom sig för att ha, vilket mycket väl verkar stämma. 





Lokalen är riktigt jäkla fräsch och går i samma stuk som Altes Mädchen. Lite industriellt, mycket trä, enkelt och snyggt. Längst med väggarna står mängder av öl i hyllor och ute på golvet finns montrar med ännu mer öl, då oftast lite mer specialbrygder. Mestadels är det förstås tysk öl, men då inte bara klassiska pilsners och veteöl, utan även den nya vågen av tyska hantverksbryggerier som levererar pale ale i olika former, IPA, hopfenweizens och så vidare. 

Utöver all den tyska ölen finns också en del importerad. Jag såg Mikkeller, To Öl, Rogue, Crooked Stave, Pretty Things, Firestone Walker, en hel del brittiska bryggerier och lite belgiskt.. En salig blandning med andra ord. Det är helt klart en av dom bästa uppställningarna av öl jag sett i Tyskland överhuvudtaget, framförallt dom tyska småbryggerierna var väldigt kul att hitta öl från. Häffner Bräu, BrauKunstKeller, Kehrwieder, Fritz och Riedenburger för att nämna några. Den moderna hantverksölen är verkligen på väg att slå igenom i Tyskland vilket är jäkligt kul, även om deras traditionella stilar fortfarande är det dom är bäst på över lag.


Några öl inhandlades och vi begav oss tillbaka till hotellet. Som en notis tänkte jag också säga att vi gick förbi Alsterhaus som är ett stort, fancy varuhus i stil med KaDeWe i Berlin. På toppvåningen finns en massa fina vin- och whiskybutiker och där finns en liten undangömd kyl från Braufactum med mestadels deras egen öl men också lite Brooklyn och Firestone Walker. Dock köpte jag ingenting därifrån, men kan vara bra att veta om man är i närheten. 

Nåväl, efter en välbehövlig paus på hotellrummet där några av dom inköpta ölen provades (och jag måste säga att dom höll betydligt högre kvalitet än vad jag väntat mig!), så var det dags för en runda på stan till. Vi gick ner en sväng på Reeperbahn, lite av ett måste när man ändå är i krokarna. 

Reeperbahn är ju mest strippklubbar och turistfällor, dyr och dålig öl och medelmåttig mat, men det har väl ändå sin charm. Jag tror vi såg ett tiotal svensexor / möhippor som sprang runt med sina uppdrag, det verkar onekligen vara ett populärt ställe för sånt. Vi gick lite där fram och tillbaka innan vi slog oss ned på en liten uteservering med varsin öl och mest satt och tittade på folk.


Den här mannen hade ingen bra dag

Vi satt väl där i en timmes tid innan vi begav oss tillbaka upp till Sternschanze och gatan Schulterblatt för att ta en öl på Galopper des Jahres som huserar i ett gammalt kulturhus. Bredvid detta kulturhuset finns även ett av Hamburgs många ockuperade hus där folk kommer och går lite som dom vill, jag har inte det på bild men ni kommer se vad jag menar om ni är där. Men åter till puben.

Det är stora lokaler med hälften pub och hälften café, ingen aning om det är samma företag. Längre in i byggnaden finns biljardbord och en bar till, jag har ingen aning om det är samma heller. Lokalen är mörk men med ganska lagom volym på musiken. Tjejen bakom baren var riktigt trevlig och dessutom duktig på engelska, något som var avsevärt vanligare här än i exempelvis Berlin.. Att dom är duktiga på engelska alltså, trevliga är dom i båda städerna.




Lite tysk hantverksbrygd, ett par öl från Brewdog och lite annat smått, jag tror det var sex fatkranar och nio flaskor ungefär, samtliga hantverksöl. Det må vara ett litet utbud, en det kändes ändå rätt genomtänkt och dessutom fanns där flera stycken jag inte provat tidigare vilket alltid är kul förstås. 

Här satt vi en stund och snackade och drack öl, riktigt trevlig stämning. Klockan tickade på och magarna började kurra, vi gick därifrån och hittade ett riktigt billigt burgarställe med fenomenala hamburgare. Tyvärr har jag ingen bild på det och jag har ingen aning om vad det hette, men det ligger i källaren på tvärgatan till höger på motsatt sida av Galopper des Jahres.. Mer än så kan jag inte ge er, men det rekommenderas om ni är där, haha. 

Helt plötsligt var klockan ganska sent på kvällen och vi började båda känna oss rätt så slitna så vi gick upp till hotellet och slocknade istället. Dagen därpå hände inte mycket mer än att vi käkade frukost på samma ställe som gårdagen, Miller Café, sen begav vi oss hemåt.



Något du inte får missa när du är i Hamburg är deras hamn. Den är vansinnigt stor, en av dom största knutpunkterna i Europa. Det regnade ganska friskt när vi körde ner där så vi hoppade aldrig ur bilen. Dock körde vi runt och tittade så mycket vi kunde, och även ner en sväng på den ganska nya stadsdelen HafenCity där gammalt verkligen möter nytt. Först är det en massa gamla magasin som brukade husera té och kaffe där man nu har byggt kontor och lägenheter, och bredvid dom ligger dom alldeles nybyggda, moderna lägenheterna. Rätt så coolt område med andra ord.

Men klockan tickade på och vi kände att det var dags att köra hem. På vägen hem hann vi även med ett litet stopp på Mikkeller & Friends, det är ju dumt att bara köra förbi när man ändå är på den sidan bron.. Men M&F har jag skrivit så många gånger om så det behöver jag inte göra  nu.

Allt som allt en riktigt bra weekend. Jag har sagt det förut och jag säger det igen - Hamburg är en riktigt grym stad. Nu när ställen som Altes Mädchen och Craft Beer Store börjar ta lite plats också så finns det än mer hantverksöl, samtidigt som det finns mängder av andra ställen som serverar den klassiska tyska ölen. Stämningen i St. Pauli och Sternschanze kan närmast jämföras med Friedrichshein eller Kreuzberg i Berlin om ni varit där.. Riktigt skön stämning med andra ord. Att både mat och dryck dessutom är ganska mycket billigare än i Sverige gör ju inte saken jobbigare. Åk till Hamburg!


En sjöman som dricker öl vid en lekplats, undrar om den hade fått finnas i Sverige?

onsdag 2 april 2014

Brekeriet Blondette

I Sverige finns det väldigt få bra suröl. Visst, jag har provat en del sura öl från svenska bryggerier, men det är oftast inte ett medvetet drag från bryggeriet utan snarare en icke önskad infektion. Och infektioner, det vill väl ingen ha? Jo, vissa vill ju det. Brekeriet är ett bryggeri som vill det. 

Dock gäller det ju inte infektioner som gör ölen sämre på något sätt, utan kontrollerade infektioner med vildjästen brettanomyces som ihop med andra jästsorter ger en stallig, lite dammig och väldigt lantig känsla. Det dom driftiga bröderna sedan gjort är att lägga ölen på ekfat och slängt ner i källaren på bryggeriet där den fått jäsa med "bretten" och mjölksyrebakterier (som skapar syran, det är inte bretten som gör det som många tror).

Här efter har man tappat upp den på fat, döpt den till Blondette och tagit med den till både Linköping Beer Expo och Malmö Öl och Whisky Festival, och gissningsvis följer den med både till En Öl och Whisky Mässa i Göteborg och kanske även Copenhagen Beer Celebration.


Ölen är gyllene halmgul med ett helvitt skum som lämnar snygga lacings på glaset.

Doften syrlig och fruktig med inslag av citron, halm, syrliga äpplen och omogna vindruvor. Redan här känner jag att detta är en av dom bästa ölen Brekeriet gjort. 

Även smaken är syrlig, men också rätt så torr. Fruktigheten kommer igen och framförallt gör även citronerna det, omogna äpplen, gröna druvor, stall och lite honungstoner. Eftersmaken är sur och lite bitter och håller sig kvar rätt så länge, och kolsyran är precis lagom kittlande. Som sagt, en av dom bästa Brekeriet gjort. Om du tycker att Cassis var bra så kommer du definitivt tycka om den här med.

måndag 31 mars 2014

Prairie Bomb!

Ett av dom senaste stjärnskotten på den amerikanska ölhimlen är Prairie Artisan Ales från Krebs, Oklahoma. Jag tror att dom flesta svenska ölnördar har hört talas om dom vid denna tidpunkten, dels för att ett par av deras öl har nått Köpenhamn sedan en tid tillbaka, och dels för att deras samarbetsbrygd med Omnipollo, Potlatch, kommer ut på Systembolaget imorgon, den 1/4. 

Bryggeriet är fortfarande ungt, men har genom sina välgjorda öl fått en rejäl hype. Flera av deras öl är i farmhouse-stil, vilket ju just nu är väldigt inne i USA, och så även börjar bli stort även här i Sverige (Brekeriet, någon?). Därför ligger Prairie helt rätt i tiden att skapa sig den hype dom behöver för att bli riktigt stora. Att dom sen har gjort samarbeten med bryggare som tidigare nämnda Omnipollo och även Evil Twin gör ju inte saken sämre.

Men ölen jag tänkte recensera idag är inget samarbete och det är inte heller någon farmhouse ale. Det är dock en av deras standardbärs, men det är inget som helst som är standard med den. Det handlar om en imperial stout på snälla 14% gjord med kaffe, kakaobönor, vaniljstänger och chili. Låter det gott? Det är det också.

Saxat från hemsidan;
"Bomb! is an imperial stout aged on espresso beans, chocolate, vanilla beans, and ancho chile peppers. All the flavors meld to create a truly unique beer. The peppers add just the right amount of heat to compliment the intense coffee and chocolate flavors."


I glaset finner vi en kolsvart öl med ett mycket litet begiefärgat skum som sjunker undan snabbt.

Näsan är rejält fyllig med mörk choklad, nyrostat kaffe och fruktig chili. Vaniljen finns där men spelar på andra fiol tack vare både chokladen, kaffet och chilin. Chilin är mer framträdande än i många andra öl med denna ingrediens, dock är det inte så att den blir svår eller för mycket på något sätt, snarare att den balanserar alltihop.

När man tar sin första klunk så exploderar det i munnen. Choklad, kaffebönor, vanilj, ek, ja gud vet allt. Alla dessa smakerna som kommer mot en i en rasande fart plus den stora fruktigheten från chilin gör det här till en av dom bättre icke fatlagrade imperial stouts jag druckit. Det är ju ofta så att när folk pratar om hur gott det är med imperial stout så är det ofta fatlagrade versioner man nämner, dom som inte har legat på ekfat eller bourbonfat försvinner lite i mängden. Men inte Bomb!. Och ja, att det dessutom är en av deras standardöl säger ju en hel del om Prairie. Ser du den så ska du inte tveka en sekund.

Jag fick min flaska från Mikkeller & Friends (tack Blafa!), men den lär dyka upp i Sverige förr eller senare gissar jag. Det handlar nog mest om vilken importör som börjar ta in Prairie först.. Men den är värd att vänta på.

fredag 28 mars 2014

Höganäs Bryggeri / High Nose Brew Twisted Twin DIPA

Som ni sett så var jag på Höganäs Bryggeri för en tid sedan och jag fick därifrån med mig ett par öl hem att prova i lugn och ro. Dessa provades inte långt därefter men recensionen har tagit lite längre tid att skriva, men bättre sent än aldrig! 

Ölen jag recenserar är även samma öl som fanns på Mikkeller & Friends ettårsjubileum för ett par veckor sedan, ihop med många andra öl från flera av Sveriges mest framstående bryggerier. Av att döma på recensionerna på Ratebeer så verkar nördarna vara fullt nöjda, och så är även jag. För er som vill prova ölen så kommer den vara med på En Öl & Whiskeymässa i Göteborg, och jag gissar att den kommer dyka upp lite varstans i landet utöver det! 

Nåväl, det handlar som sagt om en DIPA, humlad med Amarillo, Citra och Cascade som klockar in på nätta 7,6%. Den är bryggd hos Höganäs men går under labeln High Nose Brew, som är Höganäs experimentella del. Tyvärr blir min bild lite trist men flaskan jag fick hade ingen etikett. Men ni får ju se ölen iallafall!


Ölen är grumlig och orange-ish, skummet är vitt och lämnar trevliga lacings på glaset. 

I näsan hittar vi direkt klassisk grapefrukt, persika, kåda och lite mer exotisk frukt som mango och papaya. Den doftar färskt och riktigt gott. Det fina är att den senaste batchen buteljerades faktiskt igår så att ni som provar den på mässan kommer få ungefär samma intryck som jag fick.

Smaken följer doften, mycket grapefrukt och annat exotiskt som papaya, passionsfrukt och mango. En härlig bitterhet som inte tar över för mycket, snygg balans och med en förhållandevis låg kolsyra vilket gör ölen ganska lättdrucken. Ganska kort efterbeska. 

Allt som allt en riktigt schysst DIPA, inget världsomvälvande men väldigt stabilt. Att den nästan ligger på 8% märks inte av överhuvudtaget och om den skulla ta sig ut på flaska till allmänheten så kommer jag dricka många av denna till sommaren.

måndag 24 mars 2014

Rotolo med spenat, ricotta och butternutpumpa

Vegetarisk mat är något som jag lagar alldeles för sällan. Jag och frugan försöker ha det så ofta som möjligt, men det är ganska svårt att hitta bra recept. Ibland blir det bara en gång, ibland blir det två eller tre dagar, och ibland inte alls. Därför blev jag väldigt glad när jag fann det här receptet på ett av Jamie Olivers många program som brukar visas på kanal 7. Här är grundreceptet, jag gjorde ett par ändringar på vägen.


Börja med att lägga en butternutpumpa i ugnen, 180 grader varmt. Dom brukar väga runt 1 kg och då tar det ungefär två timmar för den att bli perfekt mjuk. Vänd den ett par gånger när den bakas. Under tiden den ligger där inne så kan du chilla med en öl på balkongen en stund, och när det gått två timmar så tar du ut den och låter svalna lite.


Hacka en handfull klyftor vitlök och örter, bladpersilja och oregano passar fint. Stek i olivolja tills vitlöken blivit mjuk och häll på ca 700 gram ekologiska passerade tomater. Låt koka upp och sänk värmen så det bubblar lite lätt. Samtidigt hackar du en rödlök och steker mjuk i olivolja, och när den börjat mjukna så öser du i runt 500 gram frusen spenat som du låter tina och bli tillagad i stekjärnet. 

Vid denna tidpunkten har pumpan hunnit svalna, så då skalar du den och tar bort kärnhuset, vi ska bara ha fruktkött kvar. Köttet krossar du med en gaffel, det ska se ut som rotmos när det är klart. Salta och peppra alltihop.


När detta är gjort tar du fram färska lasagneplattor. Om man tycker att dom är för hårda så kan man koka dom typ 30 sekunder, men jag struntade i det. Lägg ut en platta på en skärbräda eller arbetsbänk, sen lägger du en stor matsked spenat/lök, en stor matsked pumpa och lite ricotta


Rulla ihop plattan, dela på mitten så vi får två "rör", och ställ på högkant i tomatsåsen. Detta gör du tills din ugnsform är full eller tills din pasta är slut, sen river du på rejält med parmesan och ställer in alltihop i ugnen i runt 40 minuter, tills pastan är mjuk helt enkelt.


Som sagt så lagar jag för lite vegetarisk mat, främst för att det är svårt att hitta recept, men detta kommer jag definitivt att göra igen. Riktigt jäkla gott och inte allför avancerat att göra, om än lite kladdigt. Jamies recept säger fetaost men jag tycker att ricotta passar bättre med spenat än vad feta gör, plus att ricotta blir inte lika salt som fetaost. Butternutpumpan är söt och mjuk och gör sig perfekt med pastasåsen. Ett måste för alla att prova!

fredag 14 mars 2014

Rågwhiskey: Willett Rye Single Barrel 5yo

Det var längesen jag recenserade whiskey nu fick jag höra häromdagen, och med tanke på att jag införskaffar en hel del ny whiskey rätt så ofta så är det väl inte mer än rätt att jag recenserar lite av den då och då också.. Så idag går vi in på en av mina favoriter när det kommer till råg.

Den här flaskan köpte jag i Berlin i höstas och är en femårig rågwhiskey, den européiska bottlingen. Den "vanliga" Willett Rye är fyraårig och brukar inte vara så svår att få tag på (och framförallt rätt så prisvärd i USA, runt $40, en aning dyrare i Sverige/Europa), jag har själv en flaska av den ståendes här hemma för vidare bruk.  Ytterligare finns det en mängd olika årgångar på dom, från 3 år upp till 25, vissa av dom mer rare än andra. 

Dock är det femåringen vi ska prata om idag. Detta en single barrel whiskey, vilket på svenska betyder att den kommer från enbart en tunna. Det kan vara lite gamble att köpa en sån här whiskey om man inte gjort efterforskningar före, men det är väl lite det som är charmen med det hela. Det är nämligen så att det kan skilja en hel del mellan tunnorna, vilket väl inte är helt konstigt, och får man tag på en tunna som är mindre bra så är det förstås inte lika tillfredsställande.. Så då får man börja ha koll på batch nummer, vad som tappats när och så vidare, och då blir det rejält nördigt. Och nej, jag är inte riktigt där än, men det kommer väl så småningom. Men men, nu till recensionen!



Whiskeyn är snyggt rödbrun, tänk körsbärsträ.

Doften är kraftig, det är 55% ABV / 110 proof så man får vara försiktig när man sätter näsan till. Jag brukar ha en isbit i men idag skippar vi det och ser hur mycket man kan få ut av whiskey när den nästan är rumstempererad. Det är kryddigt med nejlika, muskot, kakao, honung och sura körsbär.

Smaken är mjuk, riktigt mjuk. Även här mycket kryddigt, men också söta smaker som sirap och choklad. Lite blandade nötter och mörk kakao kommer också förbi. Smakerna kommer liksom i vågor, och den är helt klart lättdrucken för att vara så pass stark, och framförallt så har den en rätt så enkel komplexitet.. Jag vet, det låter motsägelsefullt men det är det enda sättet jag kan beskriva det på.

Avslutet är mycket hett och bjuder även här på kakaobönor, nötter och sirap men också en del eucalyptus. Mycket välbalanserat, komplext och riktigt gott. Min flaska är snart slut men innan jag avslutar den helt så måste jag ta mig tid att prova den mot fyraåringen och se hur stor skillnad det är egentligen. 

För den som vill köpa whiskey från Willett så tar GN Spirits in deras grejer.

torsdag 13 mars 2014

Ett färskt tips!

Psst.. Galatea fick nyligen in en liten sändning Ballast Point Sculpin, tappad i Januari. Finns som sexpack i beställningssortimentet.. Skynda fynda! Dom kommer sälja slut snabbt!

tisdag 11 mars 2014

Mikkeller X Kolsvart Lakrits IPA

I höstas när jag och frugan var i Köpenhamn för att titta på Bob Dylan så svängde vi förbi Mikkeller Bar på Viktoriagade på vägen hem. I vanlig ordning fanns där ett gäng riktigt kul öl, men dom som fångade mitt intresse allra mest var två stycken single hop IPAs med lakrits. 

En var med Simcore och en var med Citra, och även om jag inte minns dom stora skillnaderna med dom (utöver att det var mer kattpiss i Simcoe så klart) så minns jag att jag tyckte dom var grymt balanserade. Det var liksom först en vanlig single hop IPA och med allt vad det innebär, och sen en riktigt snyggt integrerad lakritston på slutet. Den tog inte över utan kom bara in och kompletterade hela ölet.

Så nu när jag var i Köpenhamn förra veckan och svängde förbi Mikkeller & Friends så kunde jag helt enkelt inte låta bli att plocka en flaska av Mikkeller X Kolsvart Lakrits IPA, ölen som jag fick berättat för mig är produkten av dom två experimentöl jag provade i höstas. Mina förväntningar var minst sagt höga, och i lördags satte jag mig på balkongen för första gången i år och provade ölen.


Färgen är djupt bärnstensfärgad med ljust, lite smutsfärgat beige skum som lämnar snygga lacings.

Doften är tropisk med honung, citronskal, viol, peppar och lite lakrits. Inte så humlig som dom jag provade i höstas utan mer fokus på lakritsen, även om det inte tar över. Lite mango och sedvanlig grapefrukt kommer också förbi.

Munkänslan är som sig bör i den här sortens öl, ganska mjuk till medium. Smaken är förhållandevis söt med mer tropisk frukt, honung, citronskal och så klart lakrits, fortfarande mest i bakgrunden. Avslutet är kort och ganska beskt, men det har inte alls den snygga lakritstonen som jag fick i höstas.

Lite besviken är jag allt, med tanke på hur uppspelt jag var när jag provade dom där single hop'sen så var kanske mina förväntningar lite för höga för den här ölen. Om du ser den på krogen eller i någon butik så föreslår jag att du provar den, mest för att det är lakrits i en IPA, hur ofta ser man det? Men ha inte för höga förväntningar. Det är en stabil öl, men inte så mycket mer.

fredag 21 februari 2014

Ett besök på Höganäs Bryggeri

Nyligen blev jag inbjuden till att komma och kika på Höganäs Bryggeri, ett erbjudande man så klart inte tackar nej till! Jag har sedan tidigare provat deras APA och deras Lager, och båda har varit riktigt schyssta, framförallt APAn som är riktigt bra när den är färsk.

Så i onsdags var det dags att besöka det lilla bryggeriet som ligger vägg i vägg med den vackra saluhallen i Höganäs. Jag körde dit efter jobbet genom ett småregnigt och lite disigt Skåne och travade in i den fräscha brygglokalen där jag möttes upp av Marcus och Wilcox.



Marcus är deras experimentbryggare, tidigare maskerad som etiketterare. Ihop med Al Fred och Johan som tyvärr inte var här vid mitt besök testbrygger dom alla möjliga sorters öl på sitt lilla bryggverk från ZIP som är en exakt kopia av de stora bryggverken, så att dom på ett smidigt sätt bara kan skala upp receptet och köra samma i större utsträckning. Till hjälp har dom även Wilcox, en sedan 30 år inflyttad kanadensare med många års erfarenhet av bryggning. På dom stora bryggverken hittar vi Jonas och Lukas.


För närvarande har man en kapacitet på 4000-4500 liter per månad, men under våren ska åtta stycken 1300-liters tankar installeras så att man kan brygga upp till 15 000 (!) liter per månad. En rejäl höjning med andra ord!

När jag var där var det flasktappning och ytterligare mer experimentbryggning på gång. Vi diskuterar mycket humlig öl, en stor kärlek för Marcus, där han talar varmt om förebilder som Amager Bryghus och Omnipollo. Bryggerier som tänjer på gränserna och inte är rädda för att experimentera lite, med andra ord.



Marcus och Wilcox visar mig runt, berättar om bryggverken, bryggningen, framtidsplaner och hela verksamheten över lag. Vi kommer även in på att Höganäs Bryggeri ska ställa ut på Göteborgs Öl- och Whiskyfestival, och med sig kommer dom att ha fyra öl fördelat på två montrar. 

En som heter rätt och slätt Höganäs bryggeri där APA och No 1 (lagern) kommer att finnas, och en som kommer heter High Nose Brewing med dom experimentella ölen. En IPA och en DIPA som jag kommer att recensera här på bloggen inom kort (när min feber och halsont gått över, förhoppningsvis söndag), och ytterligare två stycken, troligtvis en barley wine och eventuellt en champagneöl. Med andra ord så tycker jag att ni ska titta förbi Höganäs montrar och prova deras öl - det är dom värda!

Jag tackar pågarna för besöket och rundturen, och kan konstatera att det är intressanta, välgjorda och kärleksfulla öl som bubblar i deras pannor. Och det glädjer mig! 

måndag 17 februari 2014

Ölofsson Brewing - Lundensisk hembryggning med större planer

I fredags trillade det in ett mail i min inkorg på facebooksidan. Mailet var från Mathias, en hembryggare från Lund som undrade om jag ville prova hans öl. 

Naturligtvis ville jag det! Snabbt och lätt bestämde vi att vi kunde mötas upp redan dagen därpå, och innan lunch i lördags hade jag två nya öl i skafferiet som provades senare samma dag ihop med pappa Balder. Men innan recensionerna så kommer här en liten presentation, skriven av Mathias själv.

"Mathias heter jag, jobbar som producent i Köpenhamn. Har haft intresse för craft beer i ca 3 år nu och aktivt bryggt i 1.5 år. Vi är ett gäng som håller på med bryggning och kör lite hembryggningsprovningar då och då där vi tar med oss våra senaste kreationer för att dela med oss av. Förra året ställde min kusin och en i gänget upp i Sällskapet Maltes hembrygdsfestival och kom 2a i domartävlingen och 3a i peoples choice. detta året hade jag själv tänkt ställa upp med en Motueka Black 2.0 som är "barrel aged" på bourbon ekflisor.

Cobra's Stout gjorde jag som ett julölsexperiment med mycket saffran, apelsin och bär samt en hel del chokladrågmalt.

Motueka Black var min första all-grain bryggd då jag kört partial mash förut. Och jag föredrar utan tvekan all-grain efter att ha gjort denna, en helt annan kontroll på bryggprocessen och mätningar samt att fylligheten i slutresultatet blev riktigt fin! Motueka Black är som namnet antyder en Svart dubbel IPA med massor av Motueka humle.

Jag älskar porters och stouts, helst med motoroljakonsistens. Amager bryghus Rye King är en stor favorit.

Ölofsson Brewing är mitt hembryggeri som jag startat upp en facebooksida mest för skoj för det är roligare att samla allt bryggrelaterat där och så slipper alla mina facebookvänner som inte har ölintresse att se en massa bryggstatusuppdateringar. Planen är att förhoppningsvis tillsammans med en gammal kollega från Brasilien samt några av mina bryggkompanjoner här hemma starta upp ett ordentligt mikrobryggeri och börja brygga för försäljning till pubar och systembolaget.
 

Och ja just det, just nu har jag en Imperial Stout på jäsning som snart ska föras över till sekundär och få stå på bourbon ekflisor. "Imperial Bourbon Galaxy"!

Lite länkar:


Facebook: https://www.facebook.com/olofssonbrewing
Untappd: https://untappd.com/olofssonbrewing


Och nu till ölen! Vi börjar med Cobra's Stout.


Ölen är mörkt, mörkt brun, nästan kolsvart, med ett smutsbrunt skum.

Doften består mestadels av saffran, påminner väldigt mycket om ogräddade lussekatter. Bären bidrar till lite syra och chokladen finns där om man letar efter den, men det är helt klart mest saffran. 

Smaken är samma sak, saffranet tar över alltihop. Munkänslan är schysst, men alldeles för mycket kryddor. Varken jag eller Balder var så glada över denna, men som Mathias berättade så är det ett experiment, och när han gör den nästa gång så ska han halvera mängden saffran. Det kommer göra den här ölen gott tror jag, kanske dra ner lite på bären också. Saffran funkar bra i öl om det kommer i rätt mängd, men det är en hårfin linje. Provar gärna en flaska om det finns möjlighet när den nya versionen är bryggd, dock!

Men nu: Mouteka Black! Här hade vi något som vi båda gillade och var imponerade av. Black IPA / Cascadian dark ale är en väldigt svår stil att göra, i många fall blir det antingen bara en humlad stout eller nåt annat ganska ointressant. Men inte i detta fallet!


Jag var förvarnad innan att det kunde skumma över lite när man öppnade kapsylen, och mycket riktigt var det så. En rejäl gusher, men vi var förberedda och öppnade i vasken för att snabbt hälla upp en helt svart öl i glasen med samma smutsbruna skum. 

Vi sätter näsan till och det är riktigt fint. Det är en härligt färsk doft med tallbarr, grapefrukt och mörk malt. Mouteka är en udda humlesort som man inte ser så väldigt ofta, men den gör sig kanonbra i mörka öl.

Smaken följer doften, framförallt med grapefrukten men även annan citrus och lite kåda ihop med mörka toner som kallt kaffe och mörk choklad. Det är en snygg balans, torr och bitter avslutning och helt enkelt riktigt gott. Vi letade efter något att vara kritiska mot och det enda vi egentligen hittar är att det kanske är lite för mycket citrusbeska i eftersmaken, men då är vi ganska petiga. Över lag en riktigt bra öl som jag hoppas kommer finnas i din portfölj i framtiden, Mathias!

Två roliga öl kort sagt, och även om Cobras Stout var mer kul än bra så är det absolut något jag tycker du ska bygga vidare på. Tack för ölen!

fredag 14 februari 2014

Amager Bryghus / Mikkeller Hr Frederiksen Væsel Brunch

Nu är det snart tre år sedan startade jag Kornmalt & Humlekottar. Den 2/3 för att vara exakt, år 2011. Ölintresset var fortfarande väldigt ungt och jag hade väl över lag rätt så dålig koll kan jag erkänna helt utan att skämmas. Dock har det sedan dess runnit en hel del öl under broarna, därför kunde jag inte låta bli att skaffa mig ett par flaskor av Amager Bryghus collab med Mikkeller som släpptes på Systembolaget den 1/3 2011. Hr Frederiksen Væsel Brunch heter den, och varför ville jag åt den undrar ni? 

Jo, för det var en av dom första ölen jag recenserade här på bloggen, och därför kan det vara rätt roligt och se vad jag tycker om ölen nu. Jag menar, under tre år av ganska intensivt öldrickande och nördande så breddas perspektiven en hel del, smaklökarna tränas och referenspunkterna blir bara fler och fler. Nu är ölen förvisso lagrad och smakar med allra största säkerhet inte som den gjorde för tre år sedan, men ändå!


Ölen är svart som natten med lite brunt skimmer när man håller upp den mot ljuset. Skummet är tjockt och beige men försvinner ganska fort.

Kaffe, kaffe, kaffe! Ja, doften bjuder på en hel del kaffe. Utöver det så finner vi även läder, tobak, riktigt bitter mörk choklad och aska. Helt klart en avrundad, lite vinös och trevlig doft.

Smaken följer doften och bjuder på en hel del kaffe, men också kakaopulver, övermogna röda vinbär, aska, lite jordiga toner och lite Coca Cola. Det är mjukt och avrundat, inget som sticker ut, fint balanserat och en lång, bitter eftersmak. Alkoholen värmer gott på väg ner mot magen. 

För tre år sedan gav jag denna ölen 7/10 vilket väl är ett rätt bra betyg. Nuförtiden ger jag inte sifferbetyg, men om jag skulle göra det så tycker jag helt klart att den är värd högre än så. Riktigt gott är det och jag är glad att jag har några flaskor till. Om den har peakat eller inte vågar jag inte svara på, men den är jäkligt god som den är nu.

onsdag 12 februari 2014

Great Divide Lasso IPA

Trender kommer och trender går, så även i ölvärlden. Under en lång tid har superhumlade DIPAs och monstertunga imperial stouts varit det hetaste man kan göra, men detta har sedan en tid tillbaka börjat fasas ut och man blickar istället mot saisons, suröl och lättdruckna öl, så kallade session beers. Och det är just det som Great Divide har gjort med sin nya IPA, Lasso. 

På bara 5% ska den vara lättdrucken och enkel men samtidigt smakrik, fullproppad med amerikansk humle. Låter ju som en perfekt sommaröl som man kan bälga i sig en hel del av utan att bli alltför rund under fötterna. Det gäller dock att man har en del finess när man gör dessa öl så att dom inte bara blir tunna och trista. Så då är frågan, har Great Divide lyckats?

Saxat från hemsidan
"LASSO is the new frontier of India Pale Ale. Brewed with a robust roundup of Columbus, Centennial and Cascade hops, its sessionable simplicity proves bigger isn’t always better. But make no mistake – the Wild West hasn’t gone mild. That same untamed IPA spirit thrives, and we reckon this’ll go down mighty fine."


Direkt när jag öppnar flaskan sprider sig en härlig doft av tropisk frukt i rummet. Ölen är gyllene bärnstensfärgad med ett stort, fint, vitt skum som stannar kvar länge och lämnar snygga lacings på glaset.

Grapefrukt, passionsfukt, clementin och papaya samsas med lite brödiga toner och tobak. Ölen är bryggd i julas vilket också märks. I amerikanska mått mätt är den på gränsen att bli gammal, men på svenska är den så färsk den kan vara vilket är väldigt trevligt.

Smaken är lättsam, enkel, rättfram och ganska besk. Inte överväldigande utan lite snäll beska som fyller sitt syfte med ölen. Grapefrukt igen, men i smaken är det betydligt mer malt än i doften. Högre brödighet och en hel del citrusskal. Det är inte komplext, men det ska det inte vara heller. Lång efterbeska, mycket längre än vad jag trodde. 

Sammanfattningsvis en stabil öl. Inget som går till historieböckerna men det är den inte menad att göra heller. En bra session IPA som jag gärna dricker mer än en av på balkongen i sommar.

måndag 10 februari 2014

En alldeles för sen återblick på det gångna året

Ja, som ni kanske märkt så är aktiviteten här på bloggen rätt så låg. Jag har helt enkelt inte haft inspiration att skriva något ordentligt på länge, och eftersom jag är av uppfattningen att om man inte kan skriva nåt ordentligt så är det bättre att strunta i det, så har jag valt att inte skriva något. Dels så jobbar jag en hel del och har lite annat på gång här i livet som gör att jag inte har tid och ork att skriva som jag brukar. Jag tror och hoppas att det är något som kommer få ändring så småningom, men tills dess så är det full aktivitet på facebooksidan, så glid in där om ni inte redan "gillar".

Men nu till topic. År 2013 är avslutat sedan 1½ månad tillbaka och jag har äntligen fått tummen loss att skriva lite. Det var ett bra år, ölmässigt. Både för mig personligen och för ölsverige och världen över lag tycker jag. Många toppar och få dalar, så att säga. Men vi kan väl göra på enklaste sätt och börja från början!

Januari: För mig en vit månad. Inget jag kommer att göra i år, dock har jag dragit ner en hel del på alkoholkonsumtionen över lag och det är inte helt tokigt faktiskt. Jag uppskattar ölen och det där glaset whiskey eller en cocktail lite mer nu när jag dricker det mer sällan. Det är så klart också en anledning till att bloggen inte är lika aktiv. Men som sagt, en vit månad som nog inte var så intressant för någon annan än mig själv. 

Februari: Årets andra månad började med en rivstart i form utav en weekend i Stockholm för att fira Manker och M2, liksom jag gjorde även i år (fan det börjar bli repetativt det här). Utöver det så släppte Malmö Brygghus för första gången sin riktigt grymma DIPA Hop Man som för övrigt gjorts i en ny purfärsk batch och finns på brygghuset i skrivande stund. Månaden avslutades med en köttbullekväll hos Mange, något som kommer att göras om i en mycket snar framtid. 


Mars: Det här var en bra månad! Det allra största som hände var också en av årets största händelser, öppningen av Mikkeller & Friends i Köpenhamn, en av världens bästa ölbarer. Jag har helt tappat räkningen på hur många gånger jag varit där sen öppningen, men det har blivit lite som ett andra hem när man är i den danska huvudstaden. Utöver det påbörjade jag min (nu vilande) återkommande Mjödmåndag och jag och pappa Balder medverkade i Sveriges Bryggradio.


April: Årets fjärde månad innehöll framförallt en weekend med frugan i Hamburg. En charmig stad som jag lite då och då längtar tillbaka till. God mat, god öl och skön atmosfär. Väldigt smidig att ta sig till om man bor i Skåne dessutom då det endast tar 4-5 timmar att köra ner. Helt klart värt det!


Maj: Här hände det grejer! Maj inleddes med pompa och ståt i form utav ölfestival. Inte vilken som helst heller utan Copenhagen Beer Celebration. Att kalla det för en jävligt bra festival är nog ett understatement, och min plats där är given i år igen. Jag kommer liksom förra året att gå på lördagens båda pass. Samma helg hände också något stort i Malmö, nämligen att Hamnmästaren slog upp portarna för första gången! Utan tvekan en av Sveriges bästa ölbarer. 


Sist, men inte minst, så lämnade jag Maj månad som en gift man. Jag och min vackra fru gifte oss den 18 Maj och är bara lyckligare och lyckligare för var dag som går. Vi både med en tur genom landet som avslutades i Stockholm (dels för att kolla in då nyöppnade Brewdog Bar, dels för att prova den nya batchen Cantillon Soleil de Minuit och dels för att ha det så jäkla trevligt vi bara kunde), och även en längre bröllopsweekend till underbara Barcelona. Årets bästa månad? Ja, jag tror det.


Juni: Semestern över och åter till jobbet. Jag började gräva lite i det amerikanska whiskey-träsket i form utav bourbon och rågwhiskey. Jag var även med på en provning där vi drack den dittills äldsta ölen jag druckit, In de Oude Pruin 1940


Juli: Detta var nog en av dom mest händelselösa månaderna under året. Mest jobb och sporadiskt öldrickande. 

Augusti: Månad nummer åtta inleddes med Brekeriet Bar! Det var en riktigt trevlig tillställning som kommer att upprepas ute i lilla Djurslöv. Jag har själv varit där ute och kikat ganska nyligen och sett hur bröderna Brett bygger ut bryggeriet och nu finns där riktig potential till att bli grymma ölfester. Det ser vi fram emot! Ett par Köpenhamnsbesök hanns också med vill jag minnas.


September: I fotspåren av gammal öl får vi här lite mer än 40 år bak i tiden och provar McEwans 1895, en öl som legat på havsbotten dom senaste 100 åren och definitivt var mer häftig än bra. Men häftigt var det, och tack som fan igen till Mange som bjöd in mig till denna relik. En liten öltripp till Gripens stuga på Österlen hann vi också med, där vi provade några av årets bästa öl.


Oktober: Månadsskiftet September - Oktober betyder för många att man tar sig till Stockholm och går på SBWF. Det blev inget sånt för mig 2013 utan jag tog med mig frugan och åkte ner till Berlin för att dricka öl där istället. Ingen ölfestival eller så, men likväl en fantastisk stad som fler borde upptäcka. Utöver Berlin blev det en gästkrönika hos Manker och lite mer sporadiskt öldrickande.


November: En ganska lugn månad även här. MFF blev åter igen svenska mästare så det var vi inne och firade naturligtvis, och i slutet av månaden var det födelsedagsfest på Malmö Brygghus. Manker vara nere för festen som vi sedan avslutade hemma hos mig med diverse fyllesvammel på natten. Kan vara årets bästa inlägg.


December: Årets sista månad innebar mestadels jobb för min del. Jobbar man i frukt- och gröntbranschen så är veckorna innan jul några av årets absolut största. Jag hann så klart med en massa julöl men det var inte så mycket som stack ut, bortsett från att vi fick ett gäng jävligt bra julöl under 2013. En bra, uppåtgående trend som jag hoppas fortsätter i samma riktning. Året avslutades som sig bör sedan med en dunderölprovning i Helsingborg som jag anslöt till ganska sent. Dock fick jag prova den stora pjäsen för kvällen, den fantastiska Bass Kings Ale 1902.

Snipp, snapp, snut, så var året slut! Nu blickar vi framåt mot de återstående 10½ månad av 2014. Och i år kommer det hända många bra saker, både i mitt eget liv och i resten av ölvärlden. Det lovar jag.