lördag 25 maj 2019

En sista promenad i Denver innan hemfärd

Sista dagen har kommit, dags att åka hem! Flyget hem skulle inte lyfta förrän vid 19-tiden så vi hade några timmar att slå ihjäl under dagen innan vi det var dags att ta sig till flygplatsen. Vi började med att promenera bort till East Colfax Avenue där det ligger mängder av caféer, butiker och annat som man kan spendera en massa tid i.



Frukost intogs på Cheba Hut Toasted Subs som hade ett tydligt tema i form av cannabis och allt som hör till. Det var över lag ett rätt schysst ställe med trevlig personal och mackorna vi käkade var goda så vi var nöjda. 



Vi gick vidare för att leta upp ett postkontor att skicka hem våra vykort från, man kan ju inte lägga dom i vilken brevlåda som helst har vi fått lära oss. Postkontoren ligger ofta lite konstigt till dessutom, dom är inte helt lätta att hitta. Efter en stund fann vi ett och fick det avklarat iallafall. Vi fortsatte en bit längst med Colfax och kikade in på 303 Boards, en grym skateboardbutik med massor av snygga kläder. Det som är extra trevligt att handla den här typen av kläder i USA är att allt är inte så förbannat slimmat som i Europa. Amerikanerna är ju helt enkelt lite fetare så kläderna är lite större. I like it. 

Killarna i butiken föreslog att vi skulle gå förbi Voodoo Doughnut som ligger ett stenkast därifrån om vi inte gjort det redan. Det hade vi inte, men vi såg hur orimligt hypat Voodoo Doughnut var i Portland när vi var där för några år sedan med långa köer utanför så vi tänkte att det var lika bra att prova här när det inte var lika mycket folk. 

Och ja, det var ju några jäkligt goda munkar. Vet inte om det är värt att vänta jättelänge i kö men jag är väl ingen munkkonnossör heller antar jag. Vi började röra oss tillbaka mot huset med ett stopp på Argonaut Liqour för att köpa med lite rolig öl och whiskey hem. Helt sanslöst sortiment på den butiken, både när det gäller öl, sprit och vin. 

Efter shoppingen gick vi inom Marczyks Fine Foods och köpte med oss några mackor till huset att luncha på ihop med ölen vi inte kände för att ta med hem. Marczyk besökte jag under min tidigare vistelse i Denver också och blev redan då lite kär i denna lilla delin. Allt ser så himla fint och fräscht ut, jag vill bara äta och äta och äta. Riktigt goda mackor gör dom dessutom.




Resten av eftermiddagen spenderade vi på verandan och framför TVn tills det var dags att beställa den Uber XL som skulle ta oss till flygplatsen. Jättetrevlig gammal dam som körde oss ut, hon fick gott om dricks. Väl framme på flygplatsen checkade vi in och tog oss till den delen där vårt plan skulle lyfta för att då bli informerade att det kommer bli försenat. OK tänkte vi och letade upp närmsta bryggeri och satte oss där, DIA har ju en som tidigare nämnt en hel drös tap rooms från lokala bryggerier.




Valet föll på New Belgium Hub där vi satt en rätt bra stund och hinkade färsk Ranger och krängde nachos. Klockan tickade och till slut var det dags att boarda. Problemet nu var att när vi väl var boardade och klara drog det in ett jäkla oväder så vi blev stående ytterligare ett par timmar, sittandes på planet denna gången.. Man tycker redan att flygresan över Atlanten är seg nog, lägger man då till några timmar där man inte rör sig alls blir det nästan panikartat tråkigt. 

Jag minns inte exakt många timmar vi satt där men till slut fick vi lyfta och var då tvungna att ta oss igenom den värsta turbulensen jag någonsin upplevt. Jag är inte flygrädd men detta var direkt skräckinjagande. Det varade väl en halvtimme eller så tills vi var förbi bergen men usch, det var jobbigt. På grund av förseningen missade vi så klart vårt byte i London men United löste så vi blev bokade på nästa flyg till Köpenhamn och kunde komma hem ganska smärtfritt från London. 

Stimmigt slut på en helt fantastisk resa. Detta var utan tvekan en av de absolut häftigaste regionerna jag besökt i USA, naturen är obeskrivlig i dessa delarna av landet, folk är som alltid jättetrevliga och ölkulturen är i allra högsta grad levande överallt från de största städerna till de minsta byarna. Jag rekommenderar alla som vill ha en upplevelse för livet att åka hit. Vi kommer definitivt åka tillbaka i framtiden. Nu har jag ytterligare en tur till att skriva om innan det är dags för nästa, så vi hörs snart igen!

fredag 24 maj 2019

Öl, öl, öl och lite cider

Sista dagen innan hemfärd! Framför oss hade vi en fullspäckad dag med massor av bryggerier och annat på schemat men först behövde vi få i oss lite frulle och energi. Vi trillade in på ett litet kafé, Penn’s Coffee, och tog in kaffe, munkar och frukostburritos.


Mysigt ställe och tydligen var ägaren svensk om jag minns rätt. Efter detta tog vi en lång promenad upp till området runt Platte River som flyter genom stan. På vägen dit kikade vi på Colorados kapitolium med markeringarna för hur högt över havet man befinner sig som flyttats uppåt på trappan med åren (eftersom havsnivån stiger).



Vi stannade även till på Wholefoods vid Union Station för att köpa vatten och några öl med oss, men till min stora förvåning sålde dom inte öl att ta med här. Tror det är första gången jag varit på en Wholefoods som inte säljer öl to go. Dom vägde upp det med en mac n cheese buffé, dock.


Väl framme på andra sidan floden strosade vi mest runt i butiker och hade det rätt gött. Vi började bli hungriga och hade siktet inställt på en liten restaurang som gör poke bowls men när vi skulle gå in så var det ett extremt högljutt larm som tjöt i hela byggnaden, inklusive butikerna bredvid som vi också ville kika i. Men vi tog det med ro och chillade utanför en halvtimme eller så tills larmet stängts av. Det tog orimligt lång tid men vi kunde roa oss med att titta på en kille på andra sidan gatan som pumpade upp och tog luften ur sin badring säkert tjugo gånger. Vi blev aldrig riktigt kloka på vad han höll på med, men roligt var det.

När larmet lagt sig käkade vi våra bowls (som var riktigt goda), strosade vidare i butikerna runtomkring för att sedan promenera tillbaka mot stan för nu började det bli eftermiddag och vi var sugna på öl! Vi siktade på Five Points-distriktet som nog är det område jag varit i där det ligger flest bryggerier på en så centrerad yta. Längst gatorna Larimer, Walnut och Blake trängs tap rooms, barer och restauranger i varje kvarter, helt sanslöst hur mycket det finns här.

Vi började på First Draft och ligger på hörnet av Larimer och 26th street. Det är ett så kallat ‘pour your own beer’-ställe likt Accomplice i Cheyenne fast inga egna öl och med betydligt fler fatkranar, 40 stycken för att vara exakt.



Grymt ställe med massor av intressant öl. Det är svårt att hålla sig när man kan ta hur mycket, eller lite, man vill av varje öl. Både jag och frugan gillar dessutom när restauranger och bryggerier ligger i gamla garage och liknande så dom kan öppna en stor port och släppa in allt naturligt ljus i lokalen. Riktigt trevligt. I byggnaden bredvid för övrigt First Draft ligger 10 Barrel om man är sugen på deras öl. Vi har redan besökt ett av deras tap rooms sedan tidigare så vi skippade det och promenerade två kvarter bort till Our Mutual Friend istället.

Detta var ett bryggeri som verkligen föll oss i smaken! Snyggt, ljust och mysigt tap room med några av de bästa ölen jag drack på hela resan. Jag har i efterhand pratat med vänner som druckit OMF’s öl när de var helt nystartade och då var det tydligen ingen höjdare. Men så var inte fallet när vi var där kan jag meddela, deras humliga och sura grejer var grymt, grymt bra.




Efter detta gick vi tvärs över gatan och skulle fortsätta till ett annat bryggeri när vi såg att det låg ett ciderställe på vägen. Vi stannade till och köpte in en flight med deras cider ihop med några ostar från ett lokalt mejeri. 

Genomgående smarriga cider och ostarna var inte dumma dom heller. Framförallt gillade jag deras Salted Cucumber Hopped Cider, väldigt unik mot det mesta annat jag druckit tidigare. Men det är ju under förutsättningen att man inte har något emot gurka i dryck, det är ju rätt speciellt.



Ytterligare ett kvarter längre bort ligger Bierstadt Lagerhaus som jag blivit rekommenderad av flera personer. Rätt trevligt ställe, framförallt ball med deras gigantiska corn hole, men inte speciellt spännande utöver det. Det blev en halv öl här innan vi stack vidare till nästa istället.


Vi fortsatte en liten bit på Blake street och svängde sedan höger på 30th för att hamna på Epic Brewing som har ett rätt så stort tap room på hörnet av 30th och Walnut. Det var någon sorts event där, någon beer crawl eller liknande om jag inte missminner mig, så det var rätt mycket folk som beställde jättestora flights att dela på. Tjejen som stod bakom baren kändes jäkligt stressad, vilket jag kan förstå, men tyvärr sänkte det min upplevelse rätt mycket då hon inte ens gjorde ett försök att vara trevlig.



Ölen var god dock och lokalerna fina. Borde ge dom en ny chans en annan gång när det är lite mindre folk på plats, det är garanterat trevligare då. Det började närma sig matdags så vi traskade vidare längst Walnut och bestämde oss för pizza på The Walnut Room. 

En rätt liten pizzeria med god stämning och helt okej pizzor. Inget speciellt, men ändå. Efter maten tog vi vägen tillbaka längst Larimer och stannade till på Odell’s nyöppnade tap room.


Riktigt snygga lokaler med synligt tegel överallt. Odell är ju ett stabilt bryggeri som gör en del goda öl utan att sticka ut så det var ungefär som väntat, men jag tyckte framförallt att stället i sig självt var väldigt snyggt. Tvärs över gatan från Odell ligger Ratio Beerworks som fick bli kvällens sista stopp.

Ratio ligger också i ett gammal garage så det var stora lokaler med högt till tak. Enkel inredning med barbord i mitten och längst väggarna och en bar i betong med sex fat att välja på.



Ölen var god och stället trevligt, hade absolut kunnat hänga här längre om vi inte börjat bli ganska slitna vid denna tidpunkten. Vi funderade på om vi skulle beställa en Uber men beslöt oss för att ta en promenad tillbaka till vårt rum istället. Det tog ungefär 45 minuter så det var inte så farligt, och framförallt var det skönt att få lite frisk luft innan sängdags efter en hel kvälls ölande. Detta blev en riktigt fin och precis lagom lång dag i Denver. 

torsdag 23 maj 2019

Garden of the Gods på morgonen, Red Rocks på kvällen

Sista dagen med bilen och det är dags att sätta fart tillbaka till Denver! Bilen skulle inte lämnas förrän vid lunchtid så vi hade några timmar under morgonen att slå ihjäl och sträckan mellan Colorado Springs och Denver tar inte mer än runt en timme. Perfekt, då tar vi en morgonhike i Garden of the Gods!




Denna fantastiska lilla state park besökte jag ihop med Magnus och Magnus fyra år tidigare, det är verkligen en rogivande plats. Lugnt, vackert och helt perfekt väder denna morgonen. Rekommenderas starkt om ni befinner er i området.

Några timmar senare var det dags att ta sig mot Denver som sagt så vi hoppade in i bilen och körde den sista biten, slängde av väskorna på vårt Airbnb och lämnade av vår trotjänare som dessa två veckorna tagit oss över 400 mil genom öknar, slätter och berg. Våra planer för kvällen var redan bokade sedan tidigare så vi tänkte under eftermiddagen strosa runt lite längst Broadway och som erbjuds i dessa delarna av stan.

Vårt boende dessa sista dagarna var i Capitol Hill-området som mest består av bostadskvarter men med rimligt gångavstånd till LODO (lower downtown), Five Points och många andra områden man vill kolla in. Det finns gott om kaféer, barer och butiker i en halvtimmes promenads radie runt området så det ligger väldigt bra till.

Sagt och gjort tog vi en halvtimmes promenad ner till SOBO (south Broadway) i den växande hettan, tror att dessa sista dagarna bjöd på temperaturer runt 35°C om jag minns rätt. 

SOBO är ett jäkligt trevligt område. Hade vi haft en dag till hade jag gärna spenderat en ännu mer tid här i alla kaféer, restauranger, bryggpubar, barer, vintagebutiker och allt annat man vill kolla in. Men det får bli nästa gång vi är i stan, för det kommer definitivt bli fler gånger. Vi började bli hungriga och valde på måfå ett ställe som såg trevligt ut, Punch Bowl Social.



Väldigt stort och fräscht ställe med högt till tak, stora glaspartier mot uteserveringen och lång bardisk. På andra sidan väggen bakom baren fanns en drös olika spel och annat som exempelvis Skee-Ball, bowling och biljard. Vi beställde varsin portion spaghetti med köttbullar (ofattbart gott efter två veckor friterad mat varje dag) och småsnackade med den grymt trevliga bartendern som serverade oss. 

Efter lunchen strosade vi i några butiker, bland annat i Goldmine Vintage. Riktigt nice vintagebutik med hur mycket coola kläder som helst. Vi började här någonstans bli rätt så törstiga och vad ligger vägg i vägg med Goldmine om inte TRVE Brewing?!



Utan tvekan en av de grymmaste bryggpubarna jag varit på. Rätt så litet, mörkt, lite för hög black metal i högtalarna, god öl och ett altare bakom baren. Deras grafiska design är helt fantastisk också. Älskar detta stället. Vi satt inte helt oväntat här rätt länge innan det var dags att ta sig tillbaka till rummet för att byta om inför kvällen.

Vad skulle vi göra på kvällen då? Jo, vi skulle på bio! Men inte på vilken biograf som helst, utan på Red Rocks Amphitheater! Denna legendariska och helt sagolika placering av utomhusscen skapades 1906 och har under de över 100 åren i bruk haft flera av världens största artister på besök. Amfiteatern ligger runt en halvtimmes bilfärd väst om Denver och utöver konserter arrangeras det under sommarhalvåret även filmvisningar av klassiker som bland andra Ghostbusters, Top Gun och den vi skulle se, 10 Things I Hate About You. 

Vi beställde en Uber som tog oss ut till området där vi promenerade den sista biten nerifrån vägen. Parkeringar för de som har bil själv finns längre upp så jag tror att han hade kunnat köra oss längre men ja, han ville väl iväg och tjäna mer pengar någon annanstans. 

Mycket folk och långa köer in men det flöt på bra. Inga bokade platser utan man bara satte sig där det fanns plats. Vi satte oss rätt långt upp, gick beställde varsin öl och köpte med oss lite käk tillbaka till platserna.


Något som slog oss var hur otroligt mycket grejer folk runtomkring oss hade med sig. Filtar i all ära men stora kuddar, stolar och gud vet allt som måste vara skitjobbigt att asa på hela vägen upp hit. Men men, each to their own antar jag. 

Solen började skymma och ljuset i solnedgången framför oss kan jag inte beskriva som annat än magiskt. Filmen började, alla var glada, ölen var kall och ostsåsen ljummen, kvällen blev precis så fin som vi tänkt oss. Det enda kruxet vi hade var att vår Uber som skulle ta oss hem inte hittade oss i allt vimmel efteråt men efter långt om länge kom vi till slut tillbaka till rummet så i det stora hela var det inga bekymmer. Helt fantastisk kväll som jag sent kommer glömma.


onsdag 22 maj 2019

Santa Fe, Meow Wolf och några bryggerier i Colorado Springs

Lite småbakis efter att ha besökt åtta bryggerier dagen före tar vi hissen ner för lite frukost på hotellets restaurang. Den hade en väldigt lyxig känsla men maten var rätt kass tyvärr. Åt lite grann och stack tillbaka till rummet och slappade lite till. Utanför fönstret duggade resans första regn, kändes välkommet på något sätt. Målet för dagen var att ta sig till Colorado Springs som är en körsträcka på runt fem och en halv timme, men som alltid annars fanns det några stopp som skulle göras på vägen.

De första av dessa stoppen ligger runt en timme norr om Albuquerque i den gamla och otroligt charmiga staden Santa Fe.



Santa Fe är en förhållandevis liten stad med knappt 70 000 invånare. Hela downtown är byggt i adobe-stil och känns verkligen så New Mexico som något kan göra. Vi hade två ställen vi ville kolla in här så vi ställde bilen mitt i stan och tog en promenad genom de fina gamla byggnaderna och bort till San Miguelkyrkan som är USAs äldsta kyrka, byggd mellan 1610-1625.


Och ja, den såg väldigt gammal ut. Det är förstås rätt häftigt att den är så gammal som den är men samtidigt har vi i lilla Kävlinge som jag bor i här hemma en kyrka från 1100-talet så att så jäkla imponerande är det inte. Men nu har vi sett den iallafall! Vi knallade tillbaka till bilen och körde bort till ett av de knasigaste ställena jag någonsin varit på, Meow Wolf!

Vad Meow Wolf egentligen är har jag lite svårt att sätta fingret på men jag ska försöka; ett konstnärskollektiv som skapat en miljö för experiment, underhållning och konst. Väldigt surrealistiskt och stimmigt med en mängd olika rum i andra rum som leder till tredje rum genom kylskåp, rutschkanor, neon och olika ljusinstallationer överallt, overkliga ljud och what not. Vi spenderade nog runt fyra timmar där inne och hittade hela tiden nya dörrar och passager, helt otroligt ställe.



Efter att ha tappat bort tiden lite började det till slut kurra i magarna så vi tog oss ut och slängde i oss lite käk från den mexikanska food trucken utanför. Jag tog en torta som var helt fantastisk och frugan käkade tacos. Här någonstans började vi känna oss nöjda med New Mexico för denna gången och satte kurs tillbaka mot Colorado.


Vägen tillbaka var ganska seg på grund av regnet som kom ganska hårt när vi närmade oss bergen men runt 19-tiden gled vi in i Colorado Springs och letade upp ett bryggeri i de södra delarna av stan för middag och wifi att boka hotell på. 

Valet av bryggeri föll på Bristol Brewing Company som ligger i en gammal skolbyggnad mitt i ett stort bostadsområde. Rätt coola lokaler med baren i mitten av rummet. Runt omkring oss var det gott om folk som tävlade i Operation och något quiz för kvällen, och i korridoren utanför bryggpuben stod folk och sålde olika grejer. Det var någon sorts event där den kvällen men vi blev aldrig riktigt kloka på vad det var för något. Jag såg att det ligger en whiskeybar i källaren också men den gick vi aldrig in på.


Ölen här var rätt medelmåttig och maten likaså så när vi fått i oss det vi beställt bokade vi ett rum på Holiday Inn i de västra delarna av stan. Vi körde upp och checkade in, ställde bilen och tog en promenad på runt en kvart till centrala Colorado Springs och bryggeriet Phantom Canyon.

Även Phantom Canyon hade ett väldigt stort tap room, detta fördelat på två våningar. Vi beställde varsin öl på bottenplan och gick upp på andra våningen för att ta oss till balkongen. Det satt en oväntat otrevlig kille och kollade leg på vägen upp vilket jag inte riktigt förstod varför det skulle vara nödvändigt när vi redan kommer med varsin öl i handen.. Men men.



Andra våningen såg ut att vara riktigt schysst häng med en massa biljardbord och annat. Vi kände där och då inte för att spela något utan slog oss ned på balkongen som planerat istället. Riktigt stor och fin balkong med massor av sittplatser och fin utsikt över stan och bergen i bakgrunden. Ölen här var helt okej, inget speciellt alls. Jäkligt schysst ställe annars dock, förutom den där skumma bouncern i trappen.

Efter detta tog vi en tio minuters promenad österut till nästa bryggeri för kvällen, Brass Brewing. Jag reflekterade inte över namnet innan vi gick dit men när vi kom in var det tydligt att denna bryggpuben hade ett tema. Helt nyöppnat, väldigt rent och snyggt men med foton på olika officerare och annat militärrelaterat på väggarna. 


Det skapade först en lite olustig känsla men vi slog oss ned i baren ändå och snackade lite med killen som också var ägare och bryggare. Riktigt trevlig var han, som amerikanare ju ofta är. God öl gjorde han också så vi stannade kvar här en stund och kollade på Jurassic Park som spelades upp på väggen bakom oss via en projektor. 

Jag köpte med mig en t-shirt och en crowler sen traskade vi en ytterligare en tiominutare till kvällens fjärde och sista bryggeri, Iron Bird Brewing.



Vi trillade in runt tjugo minuter innan stängning så vi hann bara med varsin öl här men jag fick en väldigt mysig känsla av bryggpuben. Jättetrevlig tjej bakom baren och ölen jag drack var det inga fel på alls. Lite synd att vi kom hit så sent men som ni vet kan man ju inte få allt här i världen.

Klockan slog stängning och det var dags att gå hem. Vi kollade upp vägen tillbaka till hotellet och skulle precis börja gå när vi ser en väldigt inbjudande dive bar på andra sidan gatan. “Inte behöver vi gå tillbaka riktigt än”, tänkte vi och gick in där istället, beställde varsin stor Bud Light och spenderade resten av kvällen vid biljardbordet med CCR, T-Rex och Bowie i högtalarna. Bar-K for life!



tisdag 21 maj 2019

Salsa till frukost och massor av öl i Albuquerque

Det bästa med att vakna på ett hotell i New Mexico är att man får salsa till sin äggröra på morgonen. Varken salsan eller äggröran var speciellt imponerande på detta hotellet men det är ändå tanken som räknas. 

Vi hade runt tre timmars körning framför oss denna dagen med ett par stopp på vägen i vanlig ordning. Första stoppet var Target på andra sidan gatan för lite shopping. Efter det skulle vi köra söderut men tog en liten omväg förbi Aztec för att kolla in nationalmonumentet Aztec Ruins (det stämmer, nationalparkskortet löste inträdet till oss här också).



Över lag var detta nog inget som är speciellt intressant för er att läsa om, men om ni råkar befinna er i närheten är det definitivt värt ett besök. Det var framförallt kul att se hur låga dörrhålen var mellan rummen i de gamla byggnaderna, ursprungsbefolkningen här kan inte ha varit långa. En annan sak som inte var lika kul var att det överallt i stan stod “AZTEC STRONG” efter skolskjutningen här ett halvår före där en kille gick in i skolan, mördade två personer och tog sedan sitt eget liv. Riktigt obehagligt.

Nåväl, vi satte fart söderut och tre timmar senare befann vi oss i utkanten av dagens slutmål, Albuquerque. Det kurrade i magarna så vi beslöt oss för att stanna till på Bosque Brewing på vägen in till stan för lite lunch. Bosque har sedan dess flyttat sitt tap room till helt nya lokaler som stället vi besökte finns inte kvar där längre. Vi såg dock den nya placeringen ute vid motorvägen när vi körde förbi och det såg riktigt stort och fräscht ut.



Ölen här var genomgående bra, några av de bättre i stan. Maten var också bra, burgaren jag fick in var riktigt smarrig. Skönt häng rakt igenom, kan tänka mig att deras nya ställe är trevligt också. Dom har även ett tap room downtown men det var vi aldrig inne på. 

Mätta och belåtna hittade vi ett hotell nere i stan som kändes bra och på vägen dit hade vi ett sista stopp innan det var dags att ställa bilen för dagen; Walter Whites hus!


Huset där Walter bor med sin familj i Breaking Bad ligger i de östra delarna av stan och ägs av ett gammalt par som spenderar större delen av sin tid sittandes utanför och svära åt folk som kommer förbi och tittar. Man får alltså inte gå in varken i huset eller på tomten och paret som bor där gör det väldigt klart för en, trottoaren är till och med avspärrad utanför. Jag förstår att dom blir trötta på alla som kommer dit och glor på deras hus, men samtidigt.. Vad ska man förvänta sig om man bor i ett hus som figurerar i en av världens största serier?

Efter detta körde vi ner till Hyatt, checkade in och tog en promenad ner till gamla stan. Vi gick förresten även förbi Jesse Pinkmans hus men det är ju inte lika ikoniskt och satt inga arga pensionärer utanför så det var inte lika spännande. 

Väl nere i stan gick vi inom skallerormsmuseet och svalkade oss från den närmare 40-gradiga värmen utanför. Rätt fint litet museum med massor av olika ormar om man är intresserad av det. Vi fortsatte vår promenad runt kvarteret och strosade in och ut ur olika butiker och annat. Samtidigt som vi var där var det någon sorts festival eller liknande som inträffade så det var hur mycket folk som helst på gatorna. Albuquerques borgmästare höll sen tal både på engelska och på spanska och alla var på så himla bra humör, trevlig eftermiddag!




Men nu började vi bli sugna på öl! Vi traskade tillbaka mot hotellet men istället för att svänga höger downtown så fortsatte vi rakt fram och hittade Marble Brewery i området Northern Addition.



Väldigt stort tap room med stor uteservering som svalde en hel del folk. Skönt ställe med god stämning och helt okej öl. Vi försökte planera kvällen lite och vilka ställen vi mer ville besöka i närheten, det fanns rätt många nämligen. På en sträcka som tar ungefär 25 minuter att gå fanns åtminstone fem bryggierer så vi tänkte att det är väl lika bra att besöka allihop när vi ändå är här! Marble har för övrigt ytterligare ett ställe i de nordöstra delarna av stan, men det ligger en bra bit bort. 

Vi siktade på ett annat bryggeri som låg betydligt närmre, åtta minuters promenad för att vara exakt - Dialogue Brewing.



Dialogue var också ett skönt ställe! Industriell och rustik känsla på bryggpuben med fokus åt belgiskt håll när det gällde ölen. En del sura på fat men också någon dubbel och lite sånt. Vi hämtade lite mat i food trucken utanför och chillade här ett tag. Drack en suröl med hallon som var riktigt god, men eftersom jag är världens sämsta ticker minns jag inte vad den hette. 

Ytterligare sju minunters promenad bort ligger Rio Bravo Brewing som har sitt bryggeri och tap room i en gigantisk byggnad. Baren är hur stor som helst, jättemycket sittplatser i flera rum inomhus, festlokal på andra våningen och en jättestor uteservering med liveband. Trevlig stämning men rätt dött ändå. Det var så stort att även om det fanns en del folk där kändes det tomt. Detta, plus att ölen var rätt dålig gjorde att vi traskade två kvarter bort till nästa bryggeri istället.



Tractor Brewing, som för övrigt också har två tap room i stan.. Detta, plus ett i de sydöstra delarna vid universitetet. Tyvärr var hela detta bryggeriet abonnerat av någon som höll i en bal. Vi trodde först det var en skola men när vi tittade in såg deltagarna inte ut att vara speciellt unga så det var väl ett företag eller nåt. Lite konstigt, men vi hade inte så mycket val så vi gick vidare.

Kvällens nästa stopp blev istället en av de snyggaste bryggpubarna jag någonsin besökt; Bow & Arrow! Jag kände inte till detta bryggeriet sedan tidigare (kände inte till speciellt många i Albuquerque över huvud taget om jag ska vara ärlig) men blev rekommenderad av en kille på ett av de andra vi stannat till på tidigare.



Sjuk snygg inredning här tycker jag. Högt till tak, mycket trä och en riktigt fet backdrop bakom baren. Ölen var dessutom riktigt bra, definitivt några av de bästa vi drack i New Mexico. Drack framförallt en imperial stout här som höll riktigt hög klass.

När vi var klara här var det slut på bryggerierna i området så vi beställde en Uber istället för att promenera. Vi hade ett “måste” kvar att besöka för kvällen som låg en bit bort och började närma sig stängningsdags.

La Cumbre! Ett av de lite mer kända bryggerierna i Albuquerque, och då framförallt för deras humliga öl. Rätt så litet tap room med förhållandevis mycket folk. Träinredning på ett lite mer dive bar-igt sätt. Blev serverade öl av en snackig och kanontrevlig tjej och ja, ölen var riktigt bra här. Några av de bästa humledrivna ölen på hela resan.


Det var som sagt snart dags att stänga så vi beställde ytterligare en Uber som tog oss tillbaka downtown där vi stannade till på Red Door Brewing (som även dom har ytterligare ett tap room utanför centrum). OK öl här, inget speciellt alls och rätt tråkigt tap room, stelt liksom. Här efter började vi bli rätt så jäkla trötta så lite fyllekäk på Jimmy John’s och stupa på hotellrummet.


Det blev en lång, men riktigt bra dag i en onekligen underskattad stad. Jag kan varmt rekommendera Albuquerque för alla som är intresserade av denna regionen i USA, ska ni till Arizona tycker jag definitivt det är värt att ta extra tid för att ta sig till New Mexico också.