tisdagen den 8:e april 2014

Snabbweekend i Hamburg

Som jag skrev förra året när jag och frugan körde ner till Hamburg så är det ett ypperligt resmål, framförallt för oss som bor i södra Sverige. Ganska exakt fem timmar tar det från vår dörr till hotellet i Hamburg om allt klaffar med båtar och trafik, vilket det kanske inte alltid gör, men ändå. 

Så i fredags efter jobbet körde vi ner på eftermiddagen och var i stan vid 20.00 ungefär. Vi skulle bara checka in på hotellet och hitta en parkering, sen skulle allt vara frid och fröjd. Incheckning utan problem, men sen.. Parkering altså. I vissa delar av Hamburg finns det säkerligen gott om parkeringar, men i Sternschanze där vi bodde, precis norr om St. Pauli, där var det INTE gott om parkeringar. 

För det första så är det sjukt trångt, vilket kanske funkar eftersom varenda person som bor där kör Smart-bil eller liknande, och för det andra så parkerar dom verkligen HUR SOM HELST. Det är svårt att förklara om man inte varit där så jag visar med några bilder istället.





  
Nåväl, efter två timmars letande (!) hittade vi iallafall en parkering i samma kvarter som hotellet låg, dumpade väskorna och drog ner en snabb sväng till Altes Mädchen Braugasthaus för mat och ett par öl. Det blev ett kort stopp då jag varit uppe sedan 03.00 på morgonen så vi kom i säng tidigt. 

Dagen därpå begav vi oss ner mot stan för lite shopping och annat. Efter lite snabbt googlande hittade vi Miller Café som är ett av dom högst rateade caféerna för frukost och brunch på TripAdvisor. Ett väldigt enkelt café med jäkligt trevlig personal, god mat och schysst stämning. Liksom större delen av St. Pauli-området så är det ganska vänstervridet med mycket klistermärken och klotter med antifascistiska och antihomofobiska budskap, och förstås FC St. Pauli överallt. 


En skön frukost blev det iallafall, mätta och belåtna traskade vi genom regnet ner till stan. Vi stannade till en snabb sväng på Joh.Albrecht och tog en öl innan vi gick vidare, inget speciellt men ändå rätt trevligt ställe.

Spolning med foten, rätt klyfigt faktiskt

Vi gick runt i stan ett par timmar och shoppade och mös, innan vi kände att det var dags att käka något, handla ett par öl och ta paus på hotellrummet en stund. På väg mot ölbutiken jag siktat in mig på hamnade vi på ett sushiställe som fick bli vår sena lunch innan vi strosade tillbaka upp till Sternschanze och Craft Beer Store.

Craft Beer Store är en nyöppnad butik som ligger på samma gård som Altes Mädchen. Butiken öppnades under 2013 och har fått ett gott rykte om sig att vara stor på inte bara tysk öl, utan även importerad. Runt 300 sorters öl utger dom sig för att ha, vilket mycket väl verkar stämma. 





Lokalen är riktigt jäkla fräsch och går i samma stuk som Altes Mädchen. Lite industriellt, mycket trä, enkelt och snyggt. Längst med väggarna står mängder av öl i hyllor och ute på golvet finns montrar med ännu mer öl, då oftast lite mer specialbrygder. Mestadels är det förstås tysk öl, men då inte bara klassiska pilsners och veteöl, utan även den nya vågen av tyska hantverksbryggerier som levererar pale ale i olika former, IPA, hopfenweizens och så vidare. 

Utöver all den tyska ölen finns också en del importerad. Jag såg Mikkeller, To Öl, Rogue, Crooked Stave, Pretty Things, Firestone Walker, en hel del brittiska bryggerier och lite belgiskt.. En salig blandning med andra ord. Det är helt klart en av dom bästa uppställningarna av öl jag sett i Tyskland överhuvudtaget, framförallt dom tyska småbryggerierna var väldigt kul att hitta öl från. Häffner Bräu, BrauKunstKeller, Kehrwieder, Fritz och Riedenburger för att nämna några. Den moderna hantverksölen är verkligen på väg att slå igenom i Tyskland vilket är jäkligt kul, även om deras traditionella stilar fortfarande är det dom är bäst på över lag.


Några öl inhandlades och vi begav oss tillbaka till hotellet. Som en notis tänkte jag också säga att vi gick förbi Alsterhaus som är ett stort, fancy varuhus i stil med KaDeWe i Berlin. På toppvåningen finns en massa fina vin- och whiskybutiker och där finns en liten undangömd kyl från Braufactum med mestadels deras egen öl men också lite Brooklyn och Firestone Walker. Dock köpte jag ingenting därifrån, men kan vara bra att veta om man är i närheten. 

Nåväl, efter en välbehövlig paus på hotellrummet där några av dom inköpta ölen provades (och jag måste säga att dom höll betydligt högre kvalitet än vad jag väntat mig!), så var det dags för en runda på stan till. Vi gick ner en sväng på Reeperbahn, lite av ett måste när man ändå är i krokarna. 

Reeperbahn är ju mest strippklubbar och turistfällor, dyr och dålig öl och medelmåttig mat, men det har väl ändå sin charm. Jag tror vi såg ett tiotal svensexor / möhippor som sprang runt med sina uppdrag, det verkar onekligen vara ett populärt ställe för sånt. Vi gick lite där fram och tillbaka innan vi slog oss ned på en liten uteservering med varsin öl och mest satt och tittade på folk.


Den här mannen hade ingen bra dag

Vi satt väl där i en timmes tid innan vi begav oss tillbaka upp till Sternschanze och gatan Schulterblatt för att ta en öl på Galopper des Jahres som huserar i ett gammalt kulturhus. Bredvid detta kulturhuset finns även ett av Hamburgs många ockuperade hus där folk kommer och går lite som dom vill, jag har inte det på bild men ni kommer se vad jag menar om ni är där. Men åter till puben.

Det är stora lokaler med hälften pub och hälften café, ingen aning om det är samma företag. Längre in i byggnaden finns biljardbord och en bar till, jag har ingen aning om det är samma heller. Lokalen är mörk men med ganska lagom volym på musiken. Tjejen bakom baren var riktigt trevlig och dessutom duktig på engelska, något som var avsevärt vanligare här än i exempelvis Berlin.. Att dom är duktiga på engelska alltså, trevliga är dom i båda städerna.




Lite tysk hantverksbrygd, ett par öl från Brewdog och lite annat smått, jag tror det var sex fatkranar och nio flaskor ungefär, samtliga hantverksöl. Det må vara ett litet utbud, en det kändes ändå rätt genomtänkt och dessutom fanns där flera stycken jag inte provat tidigare vilket alltid är kul förstås. 

Här satt vi en stund och snackade och drack öl, riktigt trevlig stämning. Klockan tickade på och magarna började kurra, vi gick därifrån och hittade ett riktigt billigt burgarställe med fenomenala hamburgare. Tyvärr har jag ingen bild på det och jag har ingen aning om vad det hette, men det ligger i källaren på tvärgatan till höger på motsatt sida av Galopper des Jahres.. Mer än så kan jag inte ge er, men det rekommenderas om ni är där, haha. 

Helt plötsligt var klockan ganska sent på kvällen och vi började båda känna oss rätt så slitna så vi gick upp till hotellet och slocknade istället. Dagen därpå hände inte mycket mer än att vi käkade frukost på samma ställe som gårdagen, Miller Café, sen begav vi oss hemåt.



Något du inte får missa när du är i Hamburg är deras hamn. Den är vansinnigt stor, en av dom största knutpunkterna i Europa. Det regnade ganska friskt när vi körde ner där så vi hoppade aldrig ur bilen. Dock körde vi runt och tittade så mycket vi kunde, och även ner en sväng på den ganska nya stadsdelen HafenCity där gammalt verkligen möter nytt. Först är det en massa gamla magasin som brukade husera té och kaffe där man nu har byggt kontor och lägenheter, och bredvid dom ligger dom alldeles nybyggda, moderna lägenheterna. Rätt så coolt område med andra ord.

Men klockan tickade på och vi kände att det var dags att köra hem. På vägen hem hann vi även med ett litet stopp på Mikkeller & Friends, det är ju dumt att bara köra förbi när man ändå är på den sidan bron.. Men M&F har jag skrivit så många gånger om så det behöver jag inte göra  nu.

Allt som allt en riktigt bra weekend. Jag har sagt det förut och jag säger det igen - Hamburg är en riktigt grym stad. Nu när ställen som Altes Mädchen och Craft Beer Store börjar ta lite plats också så finns det än mer hantverksöl, samtidigt som det finns mängder av andra ställen som serverar den klassiska tyska ölen. Stämningen i St. Pauli och Sternschanze kan närmast jämföras med Friedrichshein eller Kreuzberg i Berlin om ni varit där.. Riktigt skön stämning med andra ord. Att både mat och dryck dessutom är ganska mycket billigare än i Sverige gör ju inte saken jobbigare. Åk till Hamburg!


En sjöman som dricker öl vid en lekplats, undrar om den hade fått finnas i Sverige?

onsdagen den 2:e april 2014

Brekeriet Blondette

I Sverige finns det väldigt få bra suröl. Visst, jag har provat en del sura öl från svenska bryggerier, men det är oftast inte ett medvetet drag från bryggeriet utan snarare en icke önskad infektion. Och infektioner, det vill väl ingen ha? Jo, vissa vill ju det. Brekeriet är ett bryggeri som vill det. 

Dock gäller det ju inte infektioner som gör ölen sämre på något sätt, utan kontrollerade infektioner med vildjästen brettanomyces som ihop med andra jästsorter ger en stallig, lite dammig och väldigt lantig känsla. Det dom driftiga bröderna sedan gjort är att lägga ölen på ekfat och slängt ner i källaren på bryggeriet där den fått jäsa med "bretten" och mjölksyrebakterier (som skapar syran, det är inte bretten som gör det som många tror).

Här efter har man tappat upp den på fat, döpt den till Blondette och tagit med den till både Linköping Beer Expo och Malmö Öl och Whisky Festival, och gissningsvis följer den med både till En Öl och Whisky Mässa i Göteborg och kanske även Copenhagen Beer Celebration.


Ölen är gyllene halmgul med ett helvitt skum som lämnar snygga lacings på glaset.

Doften syrlig och fruktig med inslag av citron, halm, syrliga äpplen och omogna vindruvor. Redan här känner jag att detta är en av dom bästa ölen Brekeriet gjort. 

Även smaken är syrlig, men också rätt så torr. Fruktigheten kommer igen och framförallt gör även citronerna det, omogna äpplen, gröna druvor, stall och lite honungstoner. Eftersmaken är sur och lite bitter och håller sig kvar rätt så länge, och kolsyran är precis lagom kittlande. Som sagt, en av dom bästa Brekeriet gjort. Om du tycker att Cassis var bra så kommer du definitivt tycka om den här med.

måndagen den 31:e mars 2014

Prairie Bomb!

Ett av dom senaste stjärnskotten på den amerikanska ölhimlen är Prairie Artisan Ales från Krebs, Oklahoma. Jag tror att dom flesta svenska ölnördar har hört talas om dom vid denna tidpunkten, dels för att ett par av deras öl har nått Köpenhamn sedan en tid tillbaka, och dels för att deras samarbetsbrygd med Omnipollo, Potlatch, kommer ut på Systembolaget imorgon, den 1/4. 

Bryggeriet är fortfarande ungt, men har genom sina välgjorda öl fått en rejäl hype. Flera av deras öl är i farmhouse-stil, vilket ju just nu är väldigt inne i USA, och så även börjar bli stort även här i Sverige (Brekeriet, någon?). Därför ligger Prairie helt rätt i tiden att skapa sig den hype dom behöver för att bli riktigt stora. Att dom sen har gjort samarbeten med bryggare som tidigare nämnda Omnipollo och även Evil Twin gör ju inte saken sämre.

Men ölen jag tänkte recensera idag är inget samarbete och det är inte heller någon farmhouse ale. Det är dock en av deras standardbärs, men det är inget som helst som är standard med den. Det handlar om en imperial stout på snälla 14% gjord med kaffe, kakaobönor, vaniljstänger och chili. Låter det gott? Det är det också.

Saxat från hemsidan;
"Bomb! is an imperial stout aged on espresso beans, chocolate, vanilla beans, and ancho chile peppers. All the flavors meld to create a truly unique beer. The peppers add just the right amount of heat to compliment the intense coffee and chocolate flavors."


I glaset finner vi en kolsvart öl med ett mycket litet begiefärgat skum som sjunker undan snabbt.

Näsan är rejält fyllig med mörk choklad, nyrostat kaffe och fruktig chili. Vaniljen finns där men spelar på andra fiol tack vare både chokladen, kaffet och chilin. Chilin är mer framträdande än i många andra öl med denna ingrediens, dock är det inte så att den blir svår eller för mycket på något sätt, snarare att den balanserar alltihop.

När man tar sin första klunk så exploderar det i munnen. Choklad, kaffebönor, vanilj, ek, ja gud vet allt. Alla dessa smakerna som kommer mot en i en rasande fart plus den stora fruktigheten från chilin gör det här till en av dom bättre icke fatlagrade imperial stouts jag druckit. Det är ju ofta så att när folk pratar om hur gott det är med imperial stout så är det ofta fatlagrade versioner man nämner, dom som inte har legat på ekfat eller bourbonfat försvinner lite i mängden. Men inte Bomb!. Och ja, att det dessutom är en av deras standardöl säger ju en hel del om Prairie. Ser du den så ska du inte tveka en sekund.

Jag fick min flaska från Mikkeller & Friends (tack Blafa!), men den lär dyka upp i Sverige förr eller senare gissar jag. Det handlar nog mest om vilken importör som börjar ta in Prairie först.. Men den är värd att vänta på.

fredagen den 28:e mars 2014

Höganäs Bryggeri / High Nose Brew Twisted Twin DIPA

Som ni sett så var jag på Höganäs Bryggeri för en tid sedan och jag fick därifrån med mig ett par öl hem att prova i lugn och ro. Dessa provades inte långt därefter men recensionen har tagit lite längre tid att skriva, men bättre sent än aldrig! 

Ölen jag recenserar är även samma öl som fanns på Mikkeller & Friends ettårsjubileum för ett par veckor sedan, ihop med många andra öl från flera av Sveriges mest framstående bryggerier. Av att döma på recensionerna på Ratebeer så verkar nördarna vara fullt nöjda, och så är även jag. För er som vill prova ölen så kommer den vara med på En Öl & Whiskeymässa i Göteborg, och jag gissar att den kommer dyka upp lite varstans i landet utöver det! 

Nåväl, det handlar som sagt om en DIPA, humlad med Amarillo, Citra och Cascade som klockar in på nätta 7,6%. Den är bryggd hos Höganäs men går under labeln High Nose Brew, som är Höganäs experimentella del. Tyvärr blir min bild lite trist men flaskan jag fick hade ingen etikett. Men ni får ju se ölen iallafall!


Ölen är grumlig och orange-ish, skummet är vitt och lämnar trevliga lacings på glaset. 

I näsan hittar vi direkt klassisk grapefrukt, persika, kåda och lite mer exotisk frukt som mango och papaya. Den doftar färskt och riktigt gott. Det fina är att den senaste batchen buteljerades faktiskt igår så att ni som provar den på mässan kommer få ungefär samma intryck som jag fick.

Smaken följer doften, mycket grapefrukt och annat exotiskt som papaya, passionsfrukt och mango. En härlig bitterhet som inte tar över för mycket, snygg balans och med en förhållandevis låg kolsyra vilket gör ölen ganska lättdrucken. Ganska kort efterbeska. 

Allt som allt en riktigt schysst DIPA, inget världsomvälvande men väldigt stabilt. Att den nästan ligger på 8% märks inte av överhuvudtaget och om den skulla ta sig ut på flaska till allmänheten så kommer jag dricka många av denna till sommaren.

måndagen den 24:e mars 2014

Rotolo med spenat, ricotta och butternutpumpa

Vegetarisk mat är något som jag lagar alldeles för sällan. Jag och frugan försöker ha det så ofta som möjligt, men det är ganska svårt att hitta bra recept. Ibland blir det bara en gång, ibland blir det två eller tre dagar, och ibland inte alls. Därför blev jag väldigt glad när jag fann det här receptet på ett av Jamie Olivers många program som brukar visas på kanal 7. Här är grundreceptet, jag gjorde ett par ändringar på vägen.


Börja med att lägga en butternutpumpa i ugnen, 180 grader varmt. Dom brukar väga runt 1 kg och då tar det ungefär två timmar för den att bli perfekt mjuk. Vänd den ett par gånger när den bakas. Under tiden den ligger där inne så kan du chilla med en öl på balkongen en stund, och när det gått två timmar så tar du ut den och låter svalna lite.


Hacka en handfull klyftor vitlök och örter, bladpersilja och oregano passar fint. Stek i olivolja tills vitlöken blivit mjuk och häll på ca 700 gram ekologiska passerade tomater. Låt koka upp och sänk värmen så det bubblar lite lätt. Samtidigt hackar du en rödlök och steker mjuk i olivolja, och när den börjat mjukna så öser du i runt 500 gram frusen spenat som du låter tina och bli tillagad i stekjärnet. 

Vid denna tidpunkten har pumpan hunnit svalna, så då skalar du den och tar bort kärnhuset, vi ska bara ha fruktkött kvar. Köttet krossar du med en gaffel, det ska se ut som rotmos när det är klart. Salta och peppra alltihop.


När detta är gjort tar du fram färska lasagneplattor. Om man tycker att dom är för hårda så kan man koka dom typ 30 sekunder, men jag struntade i det. Lägg ut en platta på en skärbräda eller arbetsbänk, sen lägger du en stor matsked spenat/lök, en stor matsked pumpa och lite ricotta


Rulla ihop plattan, dela på mitten så vi får två "rör", och ställ på högkant i tomatsåsen. Detta gör du tills din ugnsform är full eller tills din pasta är slut, sen river du på rejält med parmesan och ställer in alltihop i ugnen i runt 40 minuter, tills pastan är mjuk helt enkelt.


Som sagt så lagar jag för lite vegetarisk mat, främst för att det är svårt att hitta recept, men detta kommer jag definitivt att göra igen. Riktigt jäkla gott och inte allför avancerat att göra, om än lite kladdigt. Jamies recept säger fetaost men jag tycker att ricotta passar bättre med spenat än vad feta gör, plus att ricotta blir inte lika salt som fetaost. Butternutpumpan är söt och mjuk och gör sig perfekt med pastasåsen. Ett måste för alla att prova!