onsdag 29 februari 2012

Vellinge beer 2.0

Nu när vi är två bloggare på en blogg så diskuterade vi hur vi skulle lösa inlägget för Vellinge beer. Kristopher hade mer tid över och vi kom fram till att han drar ett initialt, summerande, inlägg varpå jag kompletterar med ett eget inlägg där jag redovisar mina favoriter. Jag tänkte dessutom att jag skulle recensera ett TWC-öl i inlägget för att få det lite intressantare. Tyvärr kände jag att det var för mycket med både Hr frederiksen veasel brunch och Xbeeriment Black force one bourbon barrel vilka var de jag hade någorlunda tillgängliga i källaren... Men! Jag hade ju en av Stockebodas öl hemma, och ur ett TWC glas representerar det ju 2/3 av mässan så det blir nästan ännu bättre!


Stockeboda Vinternattens ljus är ölet i fråga, och med en alkoholhalt på 5.8% och bäst före datum satt till 30/07 -11 så är jag lite orolig. Men vi kör ändå! Ölet är nästan kolsvart... Det lilla öl man ser under allt skum! Det skummar så pass mycket att jag tar en paus i upphällandet och skriver dessa rader... Fem minuter senare ser det ut såhär i glaset, och snart kan vi börja dofta på den!

Jag hittar egentligen inte så mycket doft, men lätta rostade toner, lätt av kaffe och lite maltig sötma. Helt enkelt malten i centrum, och inga direkta tecken på att tiden ska ha förstört den.

Även om den livliga kolsyran lättar upp kroppen så är den fortfarande fyllig för sin alkoholhalt. Genomgående i smaken är det rostade toner och kaffe, såväl på tungan som i eftersmaken. Avslutet har samma efterbeska som i en kopp svart, starkt kaffe. Andra smaker är lite choklad och kryddighet samt lite malt.

Jag var som sagt lite orolig över hur detta skulle smaka, jag har visserligen aldrig druckit ölet tidigare men med ett relativt alkoholsvagt öl som är över ett halvår över bäst före datumet vet man inte riktigt vad man får. Det syns både i glaset och i smaken att det är gott om mörk malt dock, och den har gjort sitt jobb väl!

Betyget får bli stabila 6.5 av 10. Ska ni bara prova ett öl från Stockeboda så tycker jag att det är Vinternattens ljus ni ska ha i glaset.

Nu till lite favoriter från mässan. Jag har valt ut det från respektive utställare som, av olika anledningar, blev min favorit. Hos Stockeboda var höjdpunkten ett öl jag inte provat tidigare, deras jubileumsöl som Kristopher tidigare lätt beskrev; maltig och god!
Hos TWC är det ett öl som de för ett par veckor sedan skrev att de hade på ingång; Det lille bryggeri Smoke imperial stout. Denna hoppades jag skulle dyka upp på mässan och mycket riktigt stod den där på bänken när jag klev in, så den beställdes. Den var smakrik och fyllig med en bra balans mellan rök och övriga smaker, tillräckligt med rök för att göra det tydligt hur den är tänkt, men inte för mycket för att övermanna övriga smaker. Kanongod, jag ser fram emot att sitta med den i glaset på favoritplatsen i soffan och njuta! En god stout i all ära, men det har jag ju druckit en eller två av...
Hos Brekeriet stod det däremot något jag aldrig provat innan: hantverksmässig cider! Här var jag verkligen ute på hal is, men kunniga och hjälpsamma som de är så fick jag en ordentlig genomgång av de tre sorterna som erbjöds och skillnader mellan de olika. Favoriten var La Ferme d’Hotte Cidre Rosé d’Ete som (utifrån rosé-färgen, men vad vet jag?!) egentligen den jag trodde minst på, men den var lite torrare än de andra men hade fortfarande en härlig fruktighet och tillsammans med trevliga brett-toner blev det min favorit. Mer än så tänker jag inte gå in på smaken... Men gott var det!

Det fanns alltså mycket gott, och stämningen på mässan var minst lika god! Avslutar med ett stort tack till arrangörer, utställare och övriga besökare som gjorde allt till en riktigt trevlig eftermiddag!

tisdag 28 februari 2012

Rapport från lördagen med bland annat Vellinge Beer!

Här kommer då den ack så efterlängtade (iallafall av Henning!) rapporten från i lördags där vi började lite lätt hemma hos Gripen med två öl innan vi drog till Vellinge. Två väldigt bra öl vill jag tillägga, en fantastiskt bra amber ale med massor av tallskog från Maine Beer Co. vid namn Zoe och en lätt, blommig och fruktig saison från Hill Farmstead som heter Vera Mae. Den sistnämnda hade för övrigt ett jävligt häftigt skum.



Vera Mae utan och med bottensatsen!

Känns som en bra start på dagen va? Härefter tog vi oss ner till Vellinge (tack för skjutsen, moder Grip!) och anlände vid 14-tiden. Det var fortfarande inte jättemycket folk, vilket innebar mer plats och mindre kö för oss! Vi slår oss ned längst ner i hörnan av lokalen där vi finner Balder med sin laptop och liveuppdatering via Ölrådet. Jag ser även andra bekanta så som Victoria från Helsingborgs Hembryggargille. Sen går vi på ölen.

Första montern stod Stockeboda Gårdsbryggeri för, ett bryggeri som jag tycker att det kastas lite väl mycket skit på. Dom hade med sig bland annat sin pils, IPA, julöl och jubileumsöl. Den sistnämnda fick bli min första öl på festivalen och jag tycker att den var rätt schysst! En hel del kolsyra som i de flesta av Stockebodas öl, men fint maltig och karamellig.


I nästa monter hittar vi värdarna för dagen, inga mindre än TWC Dryckesutbildning. Det Lille Bryggeri, Brewbaker, Worlds Smallest Brewery och Xbeeriment var några av bryggerierna som fanns representerade. Lite snack och lite öl, jag fick i mig bland annat Det Lille Bryggeri fatlagrad Abbey Ale som var riktigt, riktigt bra och en Winter Bock av Brewbaker som också var utomordentligt trevlig. 


Det börjar trilla in lite mer folk nu och stämningen är god! I den tredje och sista montern hittar vi allas våra Brekeriet med sin spännande arsenal av franska och belgiska öl och cider. Även Früh Kölsch står stolt mitt på bordet. Jag provade bland annat två öl från Abbaye de Rocs. Grand Cru som var kryddig, maltig och fruktig, och Brune som var maltig, bitter och karamellig, mycket goda båda två. Dom finns dessutom i Mixpacket som finns på beställningssortimentet vilket gör att jag har ett par hemma som nu kommer att lagras.. Ska bli väldigt spännande att se hur dom ter sig efter en tid i skafferiet!


Provade även Cidre Bouché du pays d'Othe från La Ferme d'Hotte, en riktigt jävla god cider med massor av äpple och stall. Den var så övertygande god att jag beställde ett cidermixpack när jag vaknade på söndagen, det borde du också göra!

Nu har det gått ett par timmar och vi börjar känna oss klara så vi traskar ner till bussen och tar oss in till Malmö och Green Lion Inn för käk och mer öl. Jag börjar lätt med en Corniston Old Man på cask och inväntar burgaren som avnjuts med en Doggie Style Pale Ale från Flying Dog. Den satt där den skulle.

En St. Bernardus Abt. 12 senare så bestämde vi oss i sällskapet för att dra in en öl att dela på, Green Lion har ju en hel del kul storflaskor. Efter lite dividerande fram och tillbaka så föll valet efter en stund på Alesmith Decadence 2010. Det var fan inget dåligt val, oh lord vilken öl! Riktigt kraftfull. Fikon, choklad, smörkola, tobak, dadlar. Mmm.. 


Den satt vi med en stund, sen blev det en sväng till Bishops Savoy också, det är ju ändå lite av ett måste.

Här intogs bland annat De Molen Kopi Lewak, kaffe all over that shit. Bokstavligt talat. Jag är fortfarande imponerad över Bishops Savoy's ölutbud, det måste vara det mest intressanta ölutbudet i Malmö! Faten är inte alls tokiga heller. Härefter blev det Alvinne Gaspar och sen avslutade vi kalaset med Southern Tier Iniquity, en kebab och tåg hem.

Allt som allt en jävligt bra dag och kväll, tack till TWC om styrt upp festivalen och tack till alla andra inblandade som gjorde dagen helt suverän!

söndag 26 februari 2012

Söndagsmiddag: skånsk kalops

Ni som följde vår lördag på facebooksidan såg antagligen att det intogs en hel del god öl, därför blev jag av förklarliga skäl sugen på ordentlig mat idag. Så i väntan på rapporten från Vellinge Beer Festival och resten av kvällen så kommer här ett tips för er som inte vet vad ni ska äta imorgon.

Kalops är en väldigt enkel och klassisk maträtt som vi alla antagligen har ätit flera gånger i våra liv. Kött, lök, kryddor. Men idag ska vi göra den skånska varianten! Hur mycket skiljer dom sig då? Tja, det är väl egentligen inte mer än att man har morötter i skåningen. Tillagningen tar lite tid men det är det värt! Jag utgår idag från ett recept jag hittade i Pluras Kokbok, men egentligen behövs det väl knappt.


Nåväl, du behöver;
Nötkött, gärna högrev eller märgpipa, vi har 800 gram högrev
Ett par gula lökar, vi har tre stycken
Tre morötter
Femton kryddpepparkorn
Tre lagerblad
Två matskedar vetemjöl
Vitpeppar
Salt
Vatten

1. Skala och skiva morötter, skala och klyfta lökarna, putsa köttet och dela i ett par centimetertjocka skivor
2. Bryn köttet på hög värme tills det har fin färg
3. Släng i morötter och lök, rör om
4. Pudra på vitpeppar och i med kryddpepparn och lagerbladen
5. Rör runt, pudra över vetemjölet och rör lite till
6. Häll på vatten så att det nästan täcker köttet, koka upp och sänk värmen
7. Låt stå i två timmar och puttra

Färdigt! Ät med kokt potatis och rödbetor. Om det hade varit på våren hade jag absolut använt mig av knipperödbetor med kokt smör som är så fantastiskt gott, men nu på vintern funkar det lika bra med inlagda rödbetor. Drick något gott till, för min del blev det Åsens Lantmjölk. Inte alls fel på en söndag.

Håll utkik efter rapporten från lördagen och ha en fortsatt trevlig söndag!

onsdag 22 februari 2012

Snart är det Vellinge Beer!

På lördag är det dags för Vellinge Beer Festival! På Vellinge Gästis har TWC Dryckesutbildning styrt upp ett jävligt trevligt event för oss skåningar (alla andra är också välkomna naturligtvis). Öppet mellan 12-22 och inträdet kostar 150:-, då får du ett provningsglas och sen köps dryckeskupongerna separat. Även käk finns att tillgå för en rimlig peng.

Två provningar är planerade. Först en klockan 14 som heter Balders Favoriter! Vad som kommer ingå där säger väl sig självt. Exakt vilka öl är inte offentligt utan det blir en överraskning, men om jag känner Balder rätt så kommer det bli hur gott som helst. 100 riksdaler kostar den.

Provning nummer två hålls utav Brekeriet. Två av de tre väldigt trevliga bröderna Ek kommer att presentera sitt intressanta sortiment. Även denna går loss på en hundring, väl spenderade pengar om du frågar mig!

För er som inte vill gå på provningarna kommer naturligtvis både TWC och Brekeriet ha sina montrar öppna för dom som vill gå och slentriandricka deras öl hela dagen. Utöver dessa två kommer även Stockeboda Gårdsbryggeri och The Worlds Smallest Brewery att vara representerade. En öllista finns på facebookeventet;

Worlds Smallest Brewery
*Tenoren
*Bocca Negra
*Schwarzvinbärs

Det Lille Bryggeri
*Abbey Ale Fatlagrad
*Barley Wine
*Barley Wine Fatlagrad
*Black Time 1
*Black Time 3
*Black Time 6
*Bryg 200
*Imperial Stout Fatlagrad
*Lakrids Porter
*Moonlight
*Smoke Imperial Stout

Brasserie de l'Abbaye des Rocs
*Blanche des Honnelles
*Des rocs Brune
*Nounette des Rocs
*Grand Cru
*Montagnarde
*Altitude 6

Brasserie Theillier
*La Bavaisienne Blonde
*La Bavaisienne Ambrée

Brasserie Thiriez
*La Blonde d´Esquelbecq
*L'Ambrée d'Esquelbecq
*Etoile du Nord
*La biObière

Cölner Hofbräu Früh
*Früh Kölsch

La Ferme d’Hotte
*Cidre Bouché du Pays d’Othe
*Cidre Rosé d'Ete
*Cidre Cuvée Prestigiuese

Brewbaker
*IPA
*Bellevue Pils
*Berliner Art
*Nacht
*Red Lager
*Weihnacht
*Winter Bock

Three Amigos
*Smeden Barrel Aged

Xbeeriment
*Black Force One
*Black Force One Bourbon Barrel Edition

Stockeboda Gårdsbryggeri
*Single Malt
*Pils
*Ljus Ale
*IPA
*Vinternattens Ljus

Då ses vi på lördag!  

På tal om facebook så gillar du väl vår sida? Nog för att bloggen alltid är trevlig och vi försöker uppdatera så fort vi har något intressant att säga, men på facebooksidan blir det mer frekventa uppdateringar, notiser och bullshittande! Dock kan du inte se sidan om du inte är inloggad på facebook eftersom det är 18-årsgräns på den som det uppmärksammades i tidigare inlägg, men så i såna fall får du väl bli medlem också!

måndag 20 februari 2012

Lagunitas Imperial stout

Sedan jag blivit ordentlig ölnörd måste jag säga att antalet i-landsproblem jag stöter på har ökat avsevärt. Allt från prioriteringsbekymmer vid inköp till att favoritglaset inte är diskat till vad jag nästan vill klassa som det värsta av alla: Jag har ju inget jag kan dricka själv, dessa vill (eller "måste") jag ju dela med någon (läs Kristopher.)! Det senaste problemet brottades jag med denna söndag, eftersom jag jobbar kväll imorgon och kan sova länge så tänkte jag passa på att avsluta veckan med något extra.

Till slut så kom jag fram till att Lagunitas Imperial stout, den vågar jag nog öppna själv. Såklart är det en bomber, 65cl, flaska på 9.9% men eftersom jag redan har ordnat mat, städat, tvättat och fixat så kan jag sova bort halva dagen imorgon om det skulle vara så... Jag slår upp ölet och läser efter ett tag på lite om det. Enligt Lagunitas hemsida så ligger den på 10.14%, medan min flaska tydligt säger 9.9% och såklart finns det ingen datummärkning så jag blir inte klok på om det är en färsk eller en äldre flaska. Hur som helst så ser den ut såhär:

I upphällningsfasen var den något transparent och såg lite tunn ut, tyvärr. Med ett par fingrar högt i glaset så ser det ut som den eftertraktade motorljan, om än något lättflyttande.

Med glaset vid näsan hittar man kaffe, lite choklad och en trevlig sötma. Den är inte så tungt rostad som många stouts i doften, men heller inte så söt som andra. En bra balans mellan de båda. Jag själv är ingen fantast av humliga imperial stouts så avsaknaden av humle i doften ser jag som något positivt. Sötman är svårplacerad, den drar lite åt gräddkola och ljus choklad. Lite, lite lätt ton av chark och aska.

Även på tungan är det total fokus på malten, vilket medför att den är ganska snäll i smaken. Det finns rostade toner av kaffe, både ljus och mörk choklad, lite chark och aska som i doften men något träigare. Något som också dyker upp är en mycket, mycket lätt sötsur bärig nyans vilket livar upp ganska mycket och passar bra ihop med den lilla alkoholkyssen som avslutar smaken. Det är en ganska mild eftersmak, men som är förvånansvärt långlivad. Det är långt ifrån den fylligaste av stouts utan att vara tunn, men det förvånar att den ligger på så pass hög alkoholhalt som 9.9%.

Jag hade ganska låga förväntningar men det här är betydligt bättre än väntat, det är inte ett speciellt upphetsande öl, men är du sugen på ett bra öl utan att det nödvändigtvis är något extravagant eller banbrytande så kan du skatta dig lycklig ifall du får fatt i en flaska. Priset var 48 danska pengar för 65cl vilket gör den riktigt prisvärd, ett öl jag rekommenderar.

Betyget sätter jag till 7.5 av 10, riktigt gott och prisvärt!

lördag 18 februari 2012

Früh Kölsch, Brekeriet och facebook!

Igår expanderade Kornmalt & Humlekottar när Gripen hoppade på tåget, och nu finns vi även på facebook! Klicka antingen på länken eller i rutan här till höger för att gilla oss, om du nu gör det förstås. På facebook kan du följa oss på ett annat sätt då där kommer vara mer frekvent aktivitet kring öl, pubar, nyheter och allt möjligt skitsnack. Det har funnits funderingar ett tag att skapa en facebooksida och efter mitt besök hos Brekeriet så gjorde jag slag i saken.

Och på tal om det så var jag och besökte bröderna Ek häromdagen, som av en händelse har en av sina högborgar bara några kvarter hemifrån mig. Där fick jag chansen att få prova en stor del av deras kommande och blivande öl. Hur var dom då? Ölen alltså, bröderna vet vi alla redan att dom är hur trevliga om helst. Ölen var, utan att säga för mycket, väldigt spännande! Brekeriet har något på gång som jag inte har sett hos något annat svenskt bryggeri, något helt nyskapande för den svenska bryggeriscenen. Mycket mer än så vill jag nog inte säga, men jag tycker att ni ska hålla ögon och öron öppna för dessa pågarna, för detta kommer bli bra.


Men de egenbryggda ölen är som sagt något som komma skall. Brekeriet sysslar även med import av öl från bland annat Abbaye de Rocs och Brasserie Thiriez, några olika sorters spännande cider och även denna ölen som jag fick med mig ett smakprov av hem.

Saxat från hemsidan;
"Kölsch är en speciell öltyp från Köln i Tyskland. Ölet är överjäst och efter jäsning kallagras det likt en lager. Früh Kölsch började bryggas i Köln för över 100 år sedan.

Ölet är ljust och kristallklart samt har doft av malt, humle och toner av fruktighet. Smaken är mjuk, elegant och välbalanserad med en lätt syrlighet och torr, ren eftersmak. 

 Cölner Hofbräu Früh startades 1904 av Peter Josef Früh, i lokaler med anslutning till Kölns domkyrka. Früh är ett av de så kallade "großen Drei", vilket innebär att det är ett av de tre största Kölschbryggerierna." 

Cölner Hofbräu Früh Kölsch!


Väldigt ljus öl som i upphällningsfasen nästan ser ut som flädersaft. Stor vit skumkrona.

Maltig, frisk och blommig doft med gräs, bokskog, örter och lite gummi.

Aah.. Tyskland. Mjuk och lite fylligare munkänsla än väntat. Först en stor och fin maltsötma som senare blir blommig och citrusaktig, och till sist övergår i gräs och örter. Lättdrucken törstsläckare inför sommaren, klockren vardagsöl. Kan tänka mig att den funkar riktigt bra ihop med grillat och pastasallad. Den kanske inte passar just nu när det mestadels är grått och kallt utomhus, men så fort värmen och solen tittar fram så kommer jag leva på denna ölen.

Betyg; 7/10

fredag 17 februari 2012

Flyttöl!

Då var det dags för mig att flytta in ordentligt med mitt första inlägg på den här bloggen. Detta inlägget tillägnar jag en av mina läsare från Gripen av öl, Gokster, som där önskade en recension av detta öl.

Vilket är det då? Jo, Flying dogs Wild dog - Barrel aged Gonzo. Det är deras, redan från början, fenomenala Gonzo imperial porter som man låtit vila på Stranahan whiskey fat. Stranahans destilleri ligger i Colorado, vilket även Flying dog gjorde förr, och ägs precis som Flying dog av George Stranahan. Destilleriet ska vara det första Amerikanska mikro-destilleriet och deras whiskey är den första i kategorin numera känd som "Rocky Mountain Straight Whiskey". Nog om sprit, nu snackar vi öl!


Det är en ganska tjockt svart vätska med ett beige skum som fräser undan, nästan helt, lika snabbt som det byggs upp.

I doften hittar man choklad, vanilj, ek, whiskey och lite lakrits. Den är även lite vinös på något sätt. Det är ungefär två månader sedan jag drack en flaska från samma batch senast och jag tycker att den lugnat sig lite sedan dess. Minns doften som lite skarpare och spritigare i den flaskan, men vid det tillfället hade jag visserligen smaken av en betydligt äldre flaska färsk i minnet. Denna fyller troligtvis snart 2 år.

Den är väldigt fyllig i kroppen med ganska små, lätt stickiga, bubblor som lättare upp. I smaken har vi choklad, lite beska, påtaglig whiskeysmak och lite saltlakrits i avslutet. Tyvärr så tycker jag fortfarande att den behöver lagras ett tag till. I somras drack jag ett par flaskor som är 1½ år äldre än denna och de var helt gudomliga, den här lever inte upp till det. Whiskeyn bör i mitt tycke lägga sig lite innan detta når sin topp igen.

Med det sagt vill jag fortfarande ge betyget 8/10. Det är kanongott och tyvärr störs jag lite av att ha den längre lagrade i minnet fortfarande. Jag har förresten en flaska från 2007 i källaren som en vän till mig köpte på bryggeriet, undrar när man ska öppna den...!

torsdag 16 februari 2012

Gripen ansluter och några öl från kommande släppet

Först ut tänkte jag säga att Gripen numera kommer att blogga här hos mig! Vi har diskuterat detta lite fram och tillbaka, och eftersom många av de eskapader vi är ute på är vi ute på ihop, så varför inte blogga ihop då? Eftersom vi skriver på lite olika sätt så blir det ju även lite rolig variation för er läsare och antagligen mer aktivitet här på bloggen. Välkommen!

Och nu till ölen. De tre öl vi drack igår köpte vi genom privatimport för en tid sen, men häromdagen visade det sig att dom även kommer på det exklusiva släppet den första mars. Första ölen var en amerikansk saison, även kallat farmhouse ale, bryggd med en massa tysk humle och belgisk saisonjäst.


Stillwater Autumnal. Vi hade rätt så höga förväntningar och jag måste nog säga att dom tyvärr inte infriades. Stickig munkänsla med en fruktig smak av jäst, bröd, gräs och lite karameller. Det känns som att dom verkligen velat brygga den som en traditionell öl, det är inget som sticker ut och är extremt eller för mycket. Rätt lagom öl, om än lite trist. Väl värd ett köp om ni är intresserade av saisons dock!

Nästa öl är ytterligare en saison/farmhouse ale från Stillwater. En mörk sådan, som heter Existent. Även här rätt så höga förväntningar, även om dom kanske sänktes lite av Autumnal. Men här infriades dom! Kanonbra öl tycker jag. Stillwater själv beskriver den som en djup öl och jag är beredd att hålla med.



Riktigt snyggt mörkbrun är den iallafall med en grym och krämig skumkrona som stannar länge. Även här en rätt så stickig munkänsla och fruktig, örtig smak med kaffe, lakrits, honung, citrus och kakao. Mycket bättre än Autumnal var vi överens om, ett definitivt köp den första mars!

Den sista av de tre blev Alesmith Grand Cru som är en av Alesmiths två året runt-belgare. Den andra är förresten Horny Devil, får väl se om man kan komma över en sån flaska någon dag. Grand Cru är en belgian strong ale bryggd med trappistjäst och candisocker.


Stor bubblig skumkrona, mycket större än vad jag väntade mig! I doften har vi bränt socker, fikon, plommon och belgojäst. Förvånansvärt tunn kropp tycker jag, jag hade förväntat mig något tyngre. I smaken finner vi i stort sett samma saker som i doften. Trevlig öl, men vi undrade lite hur ung/gammal den var för det stod ingen datum på flaskan. Jag tror att jag ska köpa en eller två vid släppet och lagra, den är ändå på 10% så det kan nog vara ett intressant lagringsmaterial. 

Så där har ni tre tips inför den första mars!

tisdag 14 februari 2012

Dricker finöl på alla hjärtans dag


Vi brukar inte fira Alla hjärtans dag egentligen, men i morse tyckte tjejen att det var en kul idé att fylla duschen med ballonger. Jag blev minst sagt förvånad när jag kom hem och nu ligger det ballonger över hela lägenhetsgolvet. Alla hjärtans dag är väl egentligen mest ett stort jippo för stormarknaderna att tjäna multum på tycker jag, cynisk som man är ibland. Men det kan väl ändå vara kul att göra något extra ibland på den annars ack så tråkiga veckodag vi alla känner som tisdag.

Rödvin är något som gärna förknippas med romantik, men eftersom varken jag eller tjejen är särskilt förtjusta i vin så tar vi istället en suröl i flamländsk röd-stil lagrad på bourgognevinfat ihop med en bit björnbärspaj och vispgrädde med en skvätt rom i.

Alvinne Kerasus Bourgogne Barrel Oak Aged heter ölen vi öppnade. Ingen recension idag men jag kan väl säga att den är jävligt bra iallafall. Torr och sur med körsbär, vanilj, ek, vindruvor, balsamico och mycket mer.

Hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll, för det tänker jag ha!


söndag 12 februari 2012

Shorts Brew Black Cherry Porter

I morse hade snön fallit tungt över Skåne och det var plusgrader utomhus för första gången på ett rätt bra tag. Nu trillar väl snart termometern ner under nollan igen så man får skrapa rutorna från is (ja, is, inte frost..) imorgon. Jag fryser redan av att tänka på det, så nu får det bli något värmande.

Den här ölen köpte jag på Ölbutikken när jag besökte Köpenhamn för ett par veckor sen för det ringa priset av 31 DKK. Ölen i fråga är en säsongsbrygd från amerikanska Shorts Brewing, en porter på 7% där man tillsatt puré från svarta körsbär.

Saxat från hemsidan;
"This Short’s brew is available seasonally, as soon as the local Northern Michigan sweet black cherries are ripe. Eight different malts, in conjunction with three varieties of hops, provide the deep radiant flavor profile and create the dark opaque color. A slight purple lace from the fruit puree enticingly leads into smooth soft hints of roasted chocolate and pleasurable black cherry flavors. This is quite possibly the most anticipated beer we offer."

Shorts Brew Black Cherry Porter!


Ölen är nattsvart och släpper knappt genom nåt ljus överhuvudtaget. Skummet är beige/ljust brunt med lite lila/rosa nyanser, från körsbärspurén antar jag.

För en gångs skull så börjar jag med ölen kylskåpskall. Rostad arom med nybryggt kaffe, lite lakrits, mjölkchoklad och mogna körsbär. När den kommer upp i rumstemperatur blir det rostade mer påtagligt och en söt doft sprider sig i näsan.

Smaken är söt, fruktig och rostad på samma gång med mörk choklad (lustigt att den luktar mjölkchoklad och smakar mörk choklad), mogna körsbär och plommon och en hint av lakrits. Kroppen är mjuk med små, små kittlande kolsyrebubblor. Rätt så lång och god efterbeska.

Rätt så enkel och riktigt trevlig öl. Storleken på 35 cl känns passande, sen att den dessutom "bara" är på 7% gör den ännu trevligare tycker jag som var sugen på något mörkt och värmande men inte något komplext. Lättdrucken är den dessutom, synd att jag inte köpte fler.

Betyg; 7,5/10

torsdag 9 februari 2012

Två öl från Brasserie Thiriez

Då så.. De första ölen ur Brekeriets Mixpack. Med 12 nya öl som jag inte vet mycket om så visste jag inte riktigt vilka jag skulle börja med, men efter kommentaren från Daniel i föregående inlägg så tänkte jag, varför inte börja med dom då?

Den första är en fransk saison på 6,5% från Brasserie Thiriez.

På beeradvocate står det även;
"Daniel Thiriez's rustic little brick-and-beam brewery graces the village of Esquelbecq, plunk in the middle of the rolling farm country of French Flanders. With a brewing degree from a Belgian university, and decidedly Belgian-oriented, Monsieur Thiriez makes ales with an earthy, slightly wild character that recalls the early days of farmhouse brewing, before there was a border between France and Belgium. The delicate spicy champagne aromas of this thirst-quenching blonde beauty are quickly followed by a bracing rush of whole fresh hops."

La Blonde d'Esquelbecq!


Ölen är klart orange och nästan lite rosa i upphällningsfasen för att sen bli lite ljust kopparfärgad i glaset. Helvitt skum med små bubblor som försvinner ganska fort. Riktigt snygg öl.

Doften är väldigt fruktig och rund. Lite mjöliga äpplen á la Golden Delicious, vitpeppar, päron, svartvinbär, jäst och vinblad.

Len munkänsla med förvånansvärt lite kolsyra med tanke på hur skumkronan såg ut. Mycket fruktigt här också med äpplen, päron, honungsmelon och kumquats. Humlig utan att vara besk. Söt och lite syrlig eftersmak. Väldigt frisk och god! Den här gillade jag verkligen.

Nästa öl är från samma bryggeri, heter L'Ambrée d'Esquelbecq och är en biere de garde på 5,8%. Biere de garde är för mig en ganska okänd ölstil så jag vet inte riktigt vad jag har att vänta, men paketet innehåller flera stycken så snart är man väl lite mer erfaren inom det området iallafall!

Också från beeradvocate;
"Daniel Thiriez painstakingly crafts his rustic farmhouse ales in a rustic farmhouse brewery in the beautiful countryside of French Flanders. This brisk Amber Ale is really a luminous golden-red. It is perfectly balanced, with a soft, fresh hop bitterness playing off a hearty whole-grain maltiness, and accented by an entrancing nose of earth and spice that is typical of French farm-country brewing."

L'Ambrée d'Esquelbecq!


Ölen är klart mörkt kopparfärgad, på gränsen mot rosenröd med en ljust beige skumkrona som försvinner fort.

Väldigt söt doft med plommon, fikon, dadlar, fudge och russin. Mycket välbalanserad doft, inget som direkt sticker ut. Den doftar lite som ett bra barley wine, fast utan spritigheten.

Skön munkänsla med en ganska lagom mängd mjuk kolsyra. Fruktigt och mycket maltigt med dadlar, fikon, kaffe, fudge, lite tobak och en rätt så söt eftersmak som släpper ganska snabbt. Väldigt lättdrucken!

Två absolut goda öl som jag gärna dricker igen, men jag tycker nog att den första var godast. Den oerhörda fruktigheten i den gjorde att den känns som en perfekt sommaröl. Nu börjar man direkt undra hur resten av mixpacket är för jag måste säga att dessa två sätter ribban högt!

tisdag 7 februari 2012

Brekeriets Mixpack de Luxe

Det är inte bara i Systembolagets butiker det händer grejer under månadssläppen, även i beställningssortimentet trillar det ibland in lite kul grejer! I släppet förra veckan kom det bland annat ut två mixpack i beställningssortimentet. Ett från Flying Dog med fyra nya öl som jag såg att många beställde, dock inte jag. Jag fastnade istället för ett från den skånska importören (och bryggeriet!) Brekeriet som tar in en del fransk och belgisk öl och cider. 

Brekeriets Mixpack de Luxe!






Exakt vilka ölen är ser ni på den mellersta bilden och/eller i länken! Det hade blivit ett litet misstag på Brasserie Theillier som gjort att La Bavaisienne Ambrée och La Bavasienne Blonde hade fått samma text på sina etiketter, men färgen är fortfarande rätt. Röd = Blonde, blå = Ambrée. Inga problem!

Riktigt roligt mixpack tycker jag från tre bryggerier vars öl jag aldrig smakat tidigare. Dessutom tycker jag nog att dessa är mycket mer intressanta öl än Flying Dogs. Men smaken är som baken!

Nu skiner solen och jag är ledig imorgon, igång med lite skön musik och så blir det lite eftermiddagsöl. Tack Brekeriet! Fler mixpack till Systembolaget!

lördag 4 februari 2012

Några öl på nyrenoverade Bishops Savoy

Igår blev mitt första besök på Bishops Savoy i Malmö sen dom renoverade och gjorde om hela stället för en tid sen. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Den nya inredningen kan liknas vid en modern och lite flashig jaktstuga med horn på väggarna, stor bar upplyst underifrån, synliga casktunnor och ett större ölutbud än vad jag mindes innan renoveringen. Även den inre matsalen är omgjord och delad i två där den ena delen numera är ett 'bibliotek'.

Allt är väldigt snyggt och stilrent, men det känns inte riktigt lika personligt som den förra inredningen med den lilla inomhusbalkongen, cyklar i taket och trumsetet ovanpå entrén, men det är väl en vanesak. Någon gång måste man ju förnya och jag tycker att dom har gjort ett bra jobb, riktigt fräscht och snyggt blev det. Det blev inte många bilder under kvällen, jag hade lite för trevligt för att tänka på att ta bilder verkar det som.


Nåväl, nu till gårkvällen. Vi landar på Bishops kring 17-tiden och slår oss ned. Jag, min käresta och min gode vän Slusk, vars blogg ni borde kolla in om ni inte redan har gjort det. Jag börjar med en Fullers Jack Frost på cask. Jag tänkte ta bild på tunnorna men glömde av det senare på kvällen. Ölen var i vilket fall som helst en trevlig bitter som smakar så som en bitter smakar. Inget extraordinärt, men en rätt lagom öl att starta kvällen med.

När den var slut gick jag och kollade in de andra fatkranarna och måste säga att dom hade ett riktigt schysst utbud, både i fat- och flaskväg. Det kanske är ett normalt utbud för en Bishops i någon av de större städerna, jag är ju van vid att hänga på den i Lund där fatkranarna byts rätt ofta, men flaskorna står tyvärr lite för länge ibland. Synd, för Bishops i Lund är så himla mysigt i övrigt. Aja, efter en stunds övervägande bestämde jag mig för att ta ett glas av Mikkeller 1000 IBU Light som man har hört så mycket om men fortfarande inte fått chansen att prova. Det är alltså en lite alkoholsvagare variant av originalet 1000 IBU.

Jag gillade den inte. Jag gillar besk öl och jag gillar Bäska Droppar, men jag gillar inte när det smakar som om du har tagit en öl och blandat med en flaska Bäska Droppar. Smaken i sig var okej så länge ölen var kvar i munnen, även det var något obalanserat. Problemet var att så fort man svalt undan så kommer det en sån extrem efterbeska som hänger kvar jävligt länge. Som vid Bäska Droppar, ungefär. Inte gott. Ölen alltså, Bäska Droppar är gott.

Lite av en besvikelse faktiskt, men nu var det dags för mat. En chiliburgare fick det bli, prissänkt nu också tack vare momssänkningen, tack för det! Till maten dracks det en väldigt söt Anderson Valley IIPA. Jag har inte druckit så mycket av Anderson Valley tidigare för att jag har aldrig varit särskilt imponerad. Jag blev inte särskilt imponerad av denna heller, men det var nog den bästa jag druckit av dom hittills. Väldigt söt IIPA med mycket tallskog och smörkola. Gott, men inte fantastiskt.

Ungefär vid denna tiden börjar vårt sällskap växa betydligt och vi var tvungna att byta bord. Jag använde mitt smorda munläder och charmade några pågar bakom oss så dom bytte plats med oss, och därmed fick vi fem bord istället för två. Good move! Jag går bort och tittar vidare i kylarna och hittar efter en stund en öl jag inte sett tidigare. North Coast Le Merle, en amerikansk saison som jag tycker påminde rätt mycket om Saison Dupont. Jästig, apelsinskal, lite koriander. Mycket god och uppfriskande!


Nu ansluter ännu fler vänner och vi börjar bli ett rejält sällskap. Nu vill jag ha humle. Mikkeller Tiger Baby: Open Windows, Open Hills med den jävligt snygga etiketten med malen fångar mitt intresse. Och humle var där! Passionsfrukt all over this shit. Rejält fruktig american pale ale som jag tror hade passat burgaren bättre än Anderson Valley'n. Samtidigt som jag var framme och beställde den så var där en annan öl jag var tvungen att prova, som jag dessutom trodde skulle vara dyrare än vad den var.

Närke !. Ja, namnet är alltså ett utropstecken. En old ale säger ratebeer, samtidigt som det står 'Imperial Bitter' under commercial description. Det var en jävligt udda öl tycker jag, väldigt söt och komplex med toffee, vanilj, torkad frukt och lite lakrits. Inget skum what so ever och rätt så trögflytande. En annan i sällskapet tyckte att den luktade svagdricka. Jag tyckte att den luktade jättegott. Smakade jättegott också för den delen.


En Rogue Brutal Bitter intogs härefter och sen avslutar jag kvällen med en gammal favorit, Oskar Blues G'Knight. Nu var det dags att bege sig hemåt i kylan. -15 grader är inget vi är vana vid här nere, även om jag själv tycker att det är rätt häftigt. En god (nåja) natt sömn sen blev vi upphämtade tidigt i morse för hotellfrukost på Ystad Saltsjöbad. Bästa bakfyllefrukosten jag haft på väldigt, väldigt länge. 

Oj, det här blev ett långt inlägg. Har du kommit ända ner hit - bra jobbat! Och så önskar jag er alla en fortsatt trevlig helg!

Yours truly och mr. Slusk sitter och dricker Tiger Baby