Bättre sent än aldrig - första kvällen i Milwaukee
Hej igen! Här kommer ytterligare en alldeles för försenad reserapport! Har haft en del skrivkramp på sista tiden men då en ny sommar närmar sig känner jag att det är dags att ta tag i det här. Vi hade som ni läste i den senaste rapporten en rätt så tidig semester 2018 så vi passade på att klämma in en kort tur under vintern också. Vår gode vän Magnus skulle över till Florida och brygga öl med några olika bryggare han känner där så vi tänkte att vi “passar på” att åka över när han ändå är i landet också. Dock ville vi inte till Florida den här gången utan vi bestämde att vi skulle mötas upp en bra bit därifrån istället - i Chicago!
Den främsta anledningen till att valet föll på en av de kallaste och blötaste regionerna i USA var till största del på grund av att vi skulle upp till Green Bay och kolla när mina Packers mötte Arizona Cardinals. Vi hade tidigare aldrig varit i USA under vintern så bara det kändes som en rätt kul grej att prova.
Så i slutet av november tog jag och frugan oss till Köpenhamn där vi såg fantastiska Deer Tick på kvällen, sov på ett hotell nära Kastrup och tog en kvick taxi dit på morgonen. Smidigt som tusan. Väl framme på flygplatsen strosade vi runt lite så som man gör, Kastrup är definitivt en av mina favoriter när det kommer till flygplatser. Det är liksom ovanligt lätt att fördriva tiden där med alla butiker och barer till skillnad från många andra flygplatser som är rätt så jäkla tråkiga trots att dom är rätt stora.
En sak som gjort resandet från Kastrup ännu trevligare är ju Mikkeller som öppnat en bar där. Jag gissar att de flesta av er redan kände till detta eftersom den öppnade förra sommaren men detta var första tillfället jag fick att kolla in stället. Liksom alla andra av Mikkellers barer har dom en hel drös kranar med kvalitativ öl. Öppen dygnet runt dessutom. Ett med andra ord mycket trevligt tillskott på Kastrup.
Vi spenderade större delen av förmiddagen här innan vi hoppade på vårt redan lite försenade flyg till Island där vårt byte skulle ske. Väl framme på Keflavik flygplats hade vi ett fönster på runt 30 minuter för att ta oss från bussen på flygfältet, genom flygplatsen, tullen och sedan hitta rätt gate. Stressen var ett faktum.
Men vi tog det stora löpet och satte fart! Vi som hade anknytande flyg och var nära avgång blev slussade till expressköer som kunde ta oss genom snabbt som tusan och sedan bort till rätt gate med flera minuter till godo dessutom. Svettiga som fasen och med hjärtat i halsgropen, men ändå! Bra jobbat av Keflavik!
Vi landade i Chicago tidig kväll, hämtade ut väskorna och tog oss bort till terminalen vi skulle hämta ut hyrbilen på. Där inväntade vi Magnus, hämtade ut bilen som vi trodde skulle vara lite större och satte sedan kurs norrut direkt. Slutmålet för dagen var the city of cannibal killers and Happy Days - Milwaukee!
Körsträckan tog strax över en timme så vi var framme i stan vid 22-tiden på kvällen om jag minns rätt, men vi ville så klart inte gå och lägga oss direkt.. Ett par öl till kände vi att vi hinner med innan sängdags. Vi bodde centralt på Hyatt Regency så vi hade en drös barer ett par kvarter bort, perfekt för första kvällen! Vi tog oss ut i den blöta snålblåsten där vi knallade upp till första bästa ställe och klämde en stor, kall PBR. Äntligen! Vilken känsla att få dricka denna ikoniska öl i dess hemstad! Men mer om Pabst i senare inlägg.
Valet av bar föll på Who’s On Third som var en jäkligt högljudd sportsbar med billig öl. Kändes som en bra start på resan. Vi trillade efter detta in på Buck Bradleys Saloon som ligger två dörrar längre ner och skröt om att dom har den längsta bardisken öster om Mississippifloden. Det stämmer säkert för den var jäkligt lång.
Bartendern här var rätt snackig vilket var trevligt, han tyckte det var kul att vi kommit hela vägen från Sverige för att kolla på Packers. Det tyckte vi med. Det blev ett par öl här med innan vi gick vidare, det kryllade av barer längst med denna gatan så vi hoppade ett tiotal meter till nästa helt enkelt.
Oak Barrel Public House var det och det blev sista stället för kvällen. Klockan var runt midnatt lokal tid vilket betydde att jag varit vaken i runt ett dygn vid denna tiden så man började bli rätt mör. Varsin öl här och sen en promenad runt kvarteret innan det var dags att slockna. Välförtjänt och skönt!
Den främsta anledningen till att valet föll på en av de kallaste och blötaste regionerna i USA var till största del på grund av att vi skulle upp till Green Bay och kolla när mina Packers mötte Arizona Cardinals. Vi hade tidigare aldrig varit i USA under vintern så bara det kändes som en rätt kul grej att prova.
Så i slutet av november tog jag och frugan oss till Köpenhamn där vi såg fantastiska Deer Tick på kvällen, sov på ett hotell nära Kastrup och tog en kvick taxi dit på morgonen. Smidigt som tusan. Väl framme på flygplatsen strosade vi runt lite så som man gör, Kastrup är definitivt en av mina favoriter när det kommer till flygplatser. Det är liksom ovanligt lätt att fördriva tiden där med alla butiker och barer till skillnad från många andra flygplatser som är rätt så jäkla tråkiga trots att dom är rätt stora.
En sak som gjort resandet från Kastrup ännu trevligare är ju Mikkeller som öppnat en bar där. Jag gissar att de flesta av er redan kände till detta eftersom den öppnade förra sommaren men detta var första tillfället jag fick att kolla in stället. Liksom alla andra av Mikkellers barer har dom en hel drös kranar med kvalitativ öl. Öppen dygnet runt dessutom. Ett med andra ord mycket trevligt tillskott på Kastrup.
Vi spenderade större delen av förmiddagen här innan vi hoppade på vårt redan lite försenade flyg till Island där vårt byte skulle ske. Väl framme på Keflavik flygplats hade vi ett fönster på runt 30 minuter för att ta oss från bussen på flygfältet, genom flygplatsen, tullen och sedan hitta rätt gate. Stressen var ett faktum.
Men vi tog det stora löpet och satte fart! Vi som hade anknytande flyg och var nära avgång blev slussade till expressköer som kunde ta oss genom snabbt som tusan och sedan bort till rätt gate med flera minuter till godo dessutom. Svettiga som fasen och med hjärtat i halsgropen, men ändå! Bra jobbat av Keflavik!
Vi landade i Chicago tidig kväll, hämtade ut väskorna och tog oss bort till terminalen vi skulle hämta ut hyrbilen på. Där inväntade vi Magnus, hämtade ut bilen som vi trodde skulle vara lite större och satte sedan kurs norrut direkt. Slutmålet för dagen var the city of cannibal killers and Happy Days - Milwaukee!
Körsträckan tog strax över en timme så vi var framme i stan vid 22-tiden på kvällen om jag minns rätt, men vi ville så klart inte gå och lägga oss direkt.. Ett par öl till kände vi att vi hinner med innan sängdags. Vi bodde centralt på Hyatt Regency så vi hade en drös barer ett par kvarter bort, perfekt för första kvällen! Vi tog oss ut i den blöta snålblåsten där vi knallade upp till första bästa ställe och klämde en stor, kall PBR. Äntligen! Vilken känsla att få dricka denna ikoniska öl i dess hemstad! Men mer om Pabst i senare inlägg.
Valet av bar föll på Who’s On Third som var en jäkligt högljudd sportsbar med billig öl. Kändes som en bra start på resan. Vi trillade efter detta in på Buck Bradleys Saloon som ligger två dörrar längre ner och skröt om att dom har den längsta bardisken öster om Mississippifloden. Det stämmer säkert för den var jäkligt lång.
Bartendern här var rätt snackig vilket var trevligt, han tyckte det var kul att vi kommit hela vägen från Sverige för att kolla på Packers. Det tyckte vi med. Det blev ett par öl här med innan vi gick vidare, det kryllade av barer längst med denna gatan så vi hoppade ett tiotal meter till nästa helt enkelt.
Oak Barrel Public House var det och det blev sista stället för kvällen. Klockan var runt midnatt lokal tid vilket betydde att jag varit vaken i runt ett dygn vid denna tiden så man började bli rätt mör. Varsin öl här och sen en promenad runt kvarteret innan det var dags att slockna. Välförtjänt och skönt!
Kommentarer