fredag 21 februari 2014

Ett besök på Höganäs Bryggeri

Nyligen blev jag inbjuden till att komma och kika på Höganäs Bryggeri, ett erbjudande man så klart inte tackar nej till! Jag har sedan tidigare provat deras APA och deras Lager, och båda har varit riktigt schyssta, framförallt APAn som är riktigt bra när den är färsk.

Så i onsdags var det dags att besöka det lilla bryggeriet som ligger vägg i vägg med den vackra saluhallen i Höganäs. Jag körde dit efter jobbet genom ett småregnigt och lite disigt Skåne och travade in i den fräscha brygglokalen där jag möttes upp av Marcus och Wilcox.



Marcus är deras experimentbryggare, tidigare maskerad som etiketterare. Ihop med Al Fred och Johan som tyvärr inte var här vid mitt besök testbrygger dom alla möjliga sorters öl på sitt lilla bryggverk från ZIP som är en exakt kopia av de stora bryggverken, så att dom på ett smidigt sätt bara kan skala upp receptet och köra samma i större utsträckning. Till hjälp har dom även Wilcox, en sedan 30 år inflyttad kanadensare med många års erfarenhet av bryggning. På dom stora bryggverken hittar vi Jonas och Lukas.


För närvarande har man en kapacitet på 4000-4500 liter per månad, men under våren ska åtta stycken 1300-liters tankar installeras så att man kan brygga upp till 15 000 (!) liter per månad. En rejäl höjning med andra ord!

När jag var där var det flasktappning och ytterligare mer experimentbryggning på gång. Vi diskuterar mycket humlig öl, en stor kärlek för Marcus, där han talar varmt om förebilder som Amager Bryghus och Omnipollo. Bryggerier som tänjer på gränserna och inte är rädda för att experimentera lite, med andra ord.



Marcus och Wilcox visar mig runt, berättar om bryggverken, bryggningen, framtidsplaner och hela verksamheten över lag. Vi kommer även in på att Höganäs Bryggeri ska ställa ut på Göteborgs Öl- och Whiskyfestival, och med sig kommer dom att ha fyra öl fördelat på två montrar. 

En som heter rätt och slätt Höganäs bryggeri där APA och No 1 (lagern) kommer att finnas, och en som kommer heter High Nose Brewing med dom experimentella ölen. En IPA och en DIPA som jag kommer att recensera här på bloggen inom kort (när min feber och halsont gått över, förhoppningsvis söndag), och ytterligare två stycken, troligtvis en barley wine och eventuellt en champagneöl. Med andra ord så tycker jag att ni ska titta förbi Höganäs montrar och prova deras öl - det är dom värda!

Jag tackar pågarna för besöket och rundturen, och kan konstatera att det är intressanta, välgjorda och kärleksfulla öl som bubblar i deras pannor. Och det glädjer mig! 

måndag 17 februari 2014

Ölofsson Brewing - Lundensisk hembryggning med större planer

I fredags trillade det in ett mail i min inkorg på facebooksidan. Mailet var från Mathias, en hembryggare från Lund som undrade om jag ville prova hans öl. 

Naturligtvis ville jag det! Snabbt och lätt bestämde vi att vi kunde mötas upp redan dagen därpå, och innan lunch i lördags hade jag två nya öl i skafferiet som provades senare samma dag ihop med pappa Balder. Men innan recensionerna så kommer här en liten presentation, skriven av Mathias själv.

"Mathias heter jag, jobbar som producent i Köpenhamn. Har haft intresse för craft beer i ca 3 år nu och aktivt bryggt i 1.5 år. Vi är ett gäng som håller på med bryggning och kör lite hembryggningsprovningar då och då där vi tar med oss våra senaste kreationer för att dela med oss av. Förra året ställde min kusin och en i gänget upp i Sällskapet Maltes hembrygdsfestival och kom 2a i domartävlingen och 3a i peoples choice. detta året hade jag själv tänkt ställa upp med en Motueka Black 2.0 som är "barrel aged" på bourbon ekflisor.

Cobra's Stout gjorde jag som ett julölsexperiment med mycket saffran, apelsin och bär samt en hel del chokladrågmalt.

Motueka Black var min första all-grain bryggd då jag kört partial mash förut. Och jag föredrar utan tvekan all-grain efter att ha gjort denna, en helt annan kontroll på bryggprocessen och mätningar samt att fylligheten i slutresultatet blev riktigt fin! Motueka Black är som namnet antyder en Svart dubbel IPA med massor av Motueka humle.

Jag älskar porters och stouts, helst med motoroljakonsistens. Amager bryghus Rye King är en stor favorit.

Ölofsson Brewing är mitt hembryggeri som jag startat upp en facebooksida mest för skoj för det är roligare att samla allt bryggrelaterat där och så slipper alla mina facebookvänner som inte har ölintresse att se en massa bryggstatusuppdateringar. Planen är att förhoppningsvis tillsammans med en gammal kollega från Brasilien samt några av mina bryggkompanjoner här hemma starta upp ett ordentligt mikrobryggeri och börja brygga för försäljning till pubar och systembolaget.
 

Och ja just det, just nu har jag en Imperial Stout på jäsning som snart ska föras över till sekundär och få stå på bourbon ekflisor. "Imperial Bourbon Galaxy"!

Lite länkar:


Facebook: https://www.facebook.com/olofssonbrewing
Untappd: https://untappd.com/olofssonbrewing


Och nu till ölen! Vi börjar med Cobra's Stout.


Ölen är mörkt, mörkt brun, nästan kolsvart, med ett smutsbrunt skum.

Doften består mestadels av saffran, påminner väldigt mycket om ogräddade lussekatter. Bären bidrar till lite syra och chokladen finns där om man letar efter den, men det är helt klart mest saffran. 

Smaken är samma sak, saffranet tar över alltihop. Munkänslan är schysst, men alldeles för mycket kryddor. Varken jag eller Balder var så glada över denna, men som Mathias berättade så är det ett experiment, och när han gör den nästa gång så ska han halvera mängden saffran. Det kommer göra den här ölen gott tror jag, kanske dra ner lite på bären också. Saffran funkar bra i öl om det kommer i rätt mängd, men det är en hårfin linje. Provar gärna en flaska om det finns möjlighet när den nya versionen är bryggd, dock!

Men nu: Mouteka Black! Här hade vi något som vi båda gillade och var imponerade av. Black IPA / Cascadian dark ale är en väldigt svår stil att göra, i många fall blir det antingen bara en humlad stout eller nåt annat ganska ointressant. Men inte i detta fallet!


Jag var förvarnad innan att det kunde skumma över lite när man öppnade kapsylen, och mycket riktigt var det så. En rejäl gusher, men vi var förberedda och öppnade i vasken för att snabbt hälla upp en helt svart öl i glasen med samma smutsbruna skum. 

Vi sätter näsan till och det är riktigt fint. Det är en härligt färsk doft med tallbarr, grapefrukt och mörk malt. Mouteka är en udda humlesort som man inte ser så väldigt ofta, men den gör sig kanonbra i mörka öl.

Smaken följer doften, framförallt med grapefrukten men även annan citrus och lite kåda ihop med mörka toner som kallt kaffe och mörk choklad. Det är en snygg balans, torr och bitter avslutning och helt enkelt riktigt gott. Vi letade efter något att vara kritiska mot och det enda vi egentligen hittar är att det kanske är lite för mycket citrusbeska i eftersmaken, men då är vi ganska petiga. Över lag en riktigt bra öl som jag hoppas kommer finnas i din portfölj i framtiden, Mathias!

Två roliga öl kort sagt, och även om Cobras Stout var mer kul än bra så är det absolut något jag tycker du ska bygga vidare på. Tack för ölen!

fredag 14 februari 2014

Amager Bryghus / Mikkeller Hr Frederiksen Væsel Brunch

Nu är det snart tre år sedan startade jag Kornmalt & Humlekottar. Den 2/3 för att vara exakt, år 2011. Ölintresset var fortfarande väldigt ungt och jag hade väl över lag rätt så dålig koll kan jag erkänna helt utan att skämmas. Dock har det sedan dess runnit en hel del öl under broarna, därför kunde jag inte låta bli att skaffa mig ett par flaskor av Amager Bryghus collab med Mikkeller som släpptes på Systembolaget den 1/3 2011. Hr Frederiksen Væsel Brunch heter den, och varför ville jag åt den undrar ni? 

Jo, för det var en av dom första ölen jag recenserade här på bloggen, och därför kan det vara rätt roligt och se vad jag tycker om ölen nu. Jag menar, under tre år av ganska intensivt öldrickande och nördande så breddas perspektiven en hel del, smaklökarna tränas och referenspunkterna blir bara fler och fler. Nu är ölen förvisso lagrad och smakar med allra största säkerhet inte som den gjorde för tre år sedan, men ändå!


Ölen är svart som natten med lite brunt skimmer när man håller upp den mot ljuset. Skummet är tjockt och beige men försvinner ganska fort.

Kaffe, kaffe, kaffe! Ja, doften bjuder på en hel del kaffe. Utöver det så finner vi även läder, tobak, riktigt bitter mörk choklad och aska. Helt klart en avrundad, lite vinös och trevlig doft.

Smaken följer doften och bjuder på en hel del kaffe, men också kakaopulver, övermogna röda vinbär, aska, lite jordiga toner och lite Coca Cola. Det är mjukt och avrundat, inget som sticker ut, fint balanserat och en lång, bitter eftersmak. Alkoholen värmer gott på väg ner mot magen. 

För tre år sedan gav jag denna ölen 7/10 vilket väl är ett rätt bra betyg. Nuförtiden ger jag inte sifferbetyg, men om jag skulle göra det så tycker jag helt klart att den är värd högre än så. Riktigt gott är det och jag är glad att jag har några flaskor till. Om den har peakat eller inte vågar jag inte svara på, men den är jäkligt god som den är nu.

onsdag 12 februari 2014

Great Divide Lasso IPA

Trender kommer och trender går, så även i ölvärlden. Under en lång tid har superhumlade DIPAs och monstertunga imperial stouts varit det hetaste man kan göra, men detta har sedan en tid tillbaka börjat fasas ut och man blickar istället mot saisons, suröl och lättdruckna öl, så kallade session beers. Och det är just det som Great Divide har gjort med sin nya IPA, Lasso. 

På bara 5% ska den vara lättdrucken och enkel men samtidigt smakrik, fullproppad med amerikansk humle. Låter ju som en perfekt sommaröl som man kan bälga i sig en hel del av utan att bli alltför rund under fötterna. Det gäller dock att man har en del finess när man gör dessa öl så att dom inte bara blir tunna och trista. Så då är frågan, har Great Divide lyckats?

Saxat från hemsidan
"LASSO is the new frontier of India Pale Ale. Brewed with a robust roundup of Columbus, Centennial and Cascade hops, its sessionable simplicity proves bigger isn’t always better. But make no mistake – the Wild West hasn’t gone mild. That same untamed IPA spirit thrives, and we reckon this’ll go down mighty fine."


Direkt när jag öppnar flaskan sprider sig en härlig doft av tropisk frukt i rummet. Ölen är gyllene bärnstensfärgad med ett stort, fint, vitt skum som stannar kvar länge och lämnar snygga lacings på glaset.

Grapefrukt, passionsfukt, clementin och papaya samsas med lite brödiga toner och tobak. Ölen är bryggd i julas vilket också märks. I amerikanska mått mätt är den på gränsen att bli gammal, men på svenska är den så färsk den kan vara vilket är väldigt trevligt.

Smaken är lättsam, enkel, rättfram och ganska besk. Inte överväldigande utan lite snäll beska som fyller sitt syfte med ölen. Grapefrukt igen, men i smaken är det betydligt mer malt än i doften. Högre brödighet och en hel del citrusskal. Det är inte komplext, men det ska det inte vara heller. Lång efterbeska, mycket längre än vad jag trodde. 

Sammanfattningsvis en stabil öl. Inget som går till historieböckerna men det är den inte menad att göra heller. En bra session IPA som jag gärna dricker mer än en av på balkongen i sommar.

måndag 10 februari 2014

En alldeles för sen återblick på det gångna året

Ja, som ni kanske märkt så är aktiviteten här på bloggen rätt så låg. Jag har helt enkelt inte haft inspiration att skriva något ordentligt på länge, och eftersom jag är av uppfattningen att om man inte kan skriva nåt ordentligt så är det bättre att strunta i det, så har jag valt att inte skriva något. Dels så jobbar jag en hel del och har lite annat på gång här i livet som gör att jag inte har tid och ork att skriva som jag brukar. Jag tror och hoppas att det är något som kommer få ändring så småningom, men tills dess så är det full aktivitet på facebooksidan, så glid in där om ni inte redan "gillar".

Men nu till topic. År 2013 är avslutat sedan 1½ månad tillbaka och jag har äntligen fått tummen loss att skriva lite. Det var ett bra år, ölmässigt. Både för mig personligen och för ölsverige och världen över lag tycker jag. Många toppar och få dalar, så att säga. Men vi kan väl göra på enklaste sätt och börja från början!

Januari: För mig en vit månad. Inget jag kommer att göra i år, dock har jag dragit ner en hel del på alkoholkonsumtionen över lag och det är inte helt tokigt faktiskt. Jag uppskattar ölen och det där glaset whiskey eller en cocktail lite mer nu när jag dricker det mer sällan. Det är så klart också en anledning till att bloggen inte är lika aktiv. Men som sagt, en vit månad som nog inte var så intressant för någon annan än mig själv. 

Februari: Årets andra månad började med en rivstart i form utav en weekend i Stockholm för att fira Manker och M2, liksom jag gjorde även i år (fan det börjar bli repetativt det här). Utöver det så släppte Malmö Brygghus för första gången sin riktigt grymma DIPA Hop Man som för övrigt gjorts i en ny purfärsk batch och finns på brygghuset i skrivande stund. Månaden avslutades med en köttbullekväll hos Mange, något som kommer att göras om i en mycket snar framtid. 


Mars: Det här var en bra månad! Det allra största som hände var också en av årets största händelser, öppningen av Mikkeller & Friends i Köpenhamn, en av världens bästa ölbarer. Jag har helt tappat räkningen på hur många gånger jag varit där sen öppningen, men det har blivit lite som ett andra hem när man är i den danska huvudstaden. Utöver det påbörjade jag min (nu vilande) återkommande Mjödmåndag och jag och pappa Balder medverkade i Sveriges Bryggradio.


April: Årets fjärde månad innehöll framförallt en weekend med frugan i Hamburg. En charmig stad som jag lite då och då längtar tillbaka till. God mat, god öl och skön atmosfär. Väldigt smidig att ta sig till om man bor i Skåne dessutom då det endast tar 4-5 timmar att köra ner. Helt klart värt det!


Maj: Här hände det grejer! Maj inleddes med pompa och ståt i form utav ölfestival. Inte vilken som helst heller utan Copenhagen Beer Celebration. Att kalla det för en jävligt bra festival är nog ett understatement, och min plats där är given i år igen. Jag kommer liksom förra året att gå på lördagens båda pass. Samma helg hände också något stort i Malmö, nämligen att Hamnmästaren slog upp portarna för första gången! Utan tvekan en av Sveriges bästa ölbarer. 


Sist, men inte minst, så lämnade jag Maj månad som en gift man. Jag och min vackra fru gifte oss den 18 Maj och är bara lyckligare och lyckligare för var dag som går. Vi både med en tur genom landet som avslutades i Stockholm (dels för att kolla in då nyöppnade Brewdog Bar, dels för att prova den nya batchen Cantillon Soleil de Minuit och dels för att ha det så jäkla trevligt vi bara kunde), och även en längre bröllopsweekend till underbara Barcelona. Årets bästa månad? Ja, jag tror det.


Juni: Semestern över och åter till jobbet. Jag började gräva lite i det amerikanska whiskey-träsket i form utav bourbon och rågwhiskey. Jag var även med på en provning där vi drack den dittills äldsta ölen jag druckit, In de Oude Pruin 1940


Juli: Detta var nog en av dom mest händelselösa månaderna under året. Mest jobb och sporadiskt öldrickande. 

Augusti: Månad nummer åtta inleddes med Brekeriet Bar! Det var en riktigt trevlig tillställning som kommer att upprepas ute i lilla Djurslöv. Jag har själv varit där ute och kikat ganska nyligen och sett hur bröderna Brett bygger ut bryggeriet och nu finns där riktig potential till att bli grymma ölfester. Det ser vi fram emot! Ett par Köpenhamnsbesök hanns också med vill jag minnas.


September: I fotspåren av gammal öl får vi här lite mer än 40 år bak i tiden och provar McEwans 1895, en öl som legat på havsbotten dom senaste 100 åren och definitivt var mer häftig än bra. Men häftigt var det, och tack som fan igen till Mange som bjöd in mig till denna relik. En liten öltripp till Gripens stuga på Österlen hann vi också med, där vi provade några av årets bästa öl.


Oktober: Månadsskiftet September - Oktober betyder för många att man tar sig till Stockholm och går på SBWF. Det blev inget sånt för mig 2013 utan jag tog med mig frugan och åkte ner till Berlin för att dricka öl där istället. Ingen ölfestival eller så, men likväl en fantastisk stad som fler borde upptäcka. Utöver Berlin blev det en gästkrönika hos Manker och lite mer sporadiskt öldrickande.


November: En ganska lugn månad även här. MFF blev åter igen svenska mästare så det var vi inne och firade naturligtvis, och i slutet av månaden var det födelsedagsfest på Malmö Brygghus. Manker vara nere för festen som vi sedan avslutade hemma hos mig med diverse fyllesvammel på natten. Kan vara årets bästa inlägg.


December: Årets sista månad innebar mestadels jobb för min del. Jobbar man i frukt- och gröntbranschen så är veckorna innan jul några av årets absolut största. Jag hann så klart med en massa julöl men det var inte så mycket som stack ut, bortsett från att vi fick ett gäng jävligt bra julöl under 2013. En bra, uppåtgående trend som jag hoppas fortsätter i samma riktning. Året avslutades som sig bör sedan med en dunderölprovning i Helsingborg som jag anslöt till ganska sent. Dock fick jag prova den stora pjäsen för kvällen, den fantastiska Bass Kings Ale 1902.

Snipp, snapp, snut, så var året slut! Nu blickar vi framåt mot de återstående 10½ månad av 2014. Och i år kommer det hända många bra saker, både i mitt eget liv och i resten av ölvärlden. Det lovar jag.