söndag 28 augusti 2011

En lördagkväll hos Balder

Så.. Nu börjar bakfyllan släppa lite grann (mycket tack vare en burgare på Bishops ihop med Dugges Never mind the Bollox, schysst bakiskäk) efter gårdagens bravader. Och bravader var det! Kvällen börjar med att jag åker in och möter upp Balder på The Green Lion Inn i Malmö. Planen var egentligen Bishops Savoy men dom byggde tydligen om så vi placerade oss på Green Lion istället, trots att Balder grät floder, stackarn.

Där fick jag iallafall i mig en Southern Tier Pale Ale (8) på fat och en Oskar Blues Gubna (8,5), naturligtvis från den karaktäristiska burken. Jag måste nog säga dock att jag faktiskt föredrar Gordon framför Gubna, även om jag antagligen kommer bli hängd för detta.. Den enorma talldoften som Gordon besitter är svårslagen, även om Gubna också är en riktigt, riktigt, riktigt bra öl.

Efter dessa två startölen traskade vi genom ett regnigt Malmö hem till Balder där vi satte oss på balkongen och delade på en Green Flash Imperial IPA (9) som var riktigt bra! Ölen alltså. Fast ja, balkongen var riktigt trevlig den också. Mycket tall och tropiska frukter. Återigen i ölen, inte på balkongen.


Lagom när vi hade druckit upp denna så anslöt Gripen! Fint folk kommer sent, eller? Vi inleder nu officiellt provningen med Le Freak från Green Flash (8). En riktigt trevlig öl som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva. Komplex med jäst och citrus. Finfin! 

När vi sänkt den kom ölen rinnande i en rasande fart. Först ut blev Maui Big Swell IPA (8), en förbaskat trevlig och fruktig IPA på burk från hawaiibryggeriet. 


Därefter följer en öl som var två år efter bäst före-datumet, Rogue Mocha (7,5). Förvånansvärt mycket smak för den låga alkoholhalten på 5,1%. Choklad och rostat kaffe. Kul att den har klarat sig så fint också efter bäst före-datumen. 


Unibroue Maudite (8) kommer sen och luktar sviskon och färska fikon. Bra öl, och även den första jag druckit från kanadensiska Unibroue, men knappast den sista.

Nästa öl blir en saison från The Lost Abbey, nämligen Red Barn Ale (9). Skönt att bryta av de mörkare ölen med en frisk och fruktig saison. Jäst, sura frukter och den karaktäristiska munkänslan för en saison gjorde denna ölen till en av mina favoriter under kvällen.


När vi klarat av de lite "lättare" ölen gick vi in på de tunga grejerna. Flying Dog's barley wine Horn Dog (7,5) gick först. Len öl med en hel del torkad frukt i både smak och doft.

Telenn Du (8) från det franska bryggeriet Lancelot blir nästa. Den tackar vi Gripens mamma för! Skön öl med en del karamell och lite kakao.

Kvällen börjar lida mot sitt slut men vi har två öl kvar. Nästföljande öl har jag peppat hela kvällen, och ja, ända sen jag köpte den egentligen. De Molen Weer & Wind Bourbon B.A.! (9) Kraftig som fan i både smak och doft. Men kan man förvänta sig något annat från De Molen? Söt och stark med bourbon, vanilj och torkad frukt. Om nom nom nom nom..


Sist ut för kvällen är en riktigt tung pjäs. Jag tycker själv att det är rätt så modigt att knäcka den när klockan är över 01.30.. Men ja, sagt och gjort! Alesmith Speedway Stout! (9) En rejäl och tung öl med massor av rostade toner och alkohol, choklad och kaffe.


Nu blev klockan mycket så jag och Gripen gick ner och köpte varsin burgare och inväntade skjuts hemåt. En mycket trevlig kväll och jag tackar både Gripen och Balder för sällskapet och ölen! Vad blir det nästa gång?

3 kommentarer:

Balder sa...

vad hände med Solstice?

Kristopher sa...

Jag glömde den, haha! Det blev många tunga öl och sen i kombination med att ha varit uppe sen 05.00 så klandrar jag inte mig själv allt för mycket.. :)

Kristopher sa...

Kan ju lägga till den i kommentarsfältet då, mest för sakens skull :)

Dieu du Ciel Solstice d'Hiver dracks mellan Horn Dog och Telenn Du. Ett jävligt trevligt kanadensiskt barley wine som värmde gott med torkad frukt och alkohol.