Kuhnhenn Fourth Dementia Old Ale

Planen ikväll var att skriva om dom timmarna jag spenderade på Malmö Brygghus igår, men när jag såg att Anders redan gjort en väldigt målande och bra beskrivning av den riktigt grymma dubbel IPAn Hop Man så tänker jag att ni lika bra kan läsa det där! Utöver den blev det några smakprov på kommande brygder som känns riktigt, riktigt lovande. Men men, för att ni ändå ska ha något att läsa här så kör jag istället en recension på en öl jag drack tidigare i veckan!

Kuhnhenn är ett jävligt spännande litet bryggeri som ligger i Warren, Michigan. Utöver ölen gör dom både vin, root beer och mjöd, och anses av många vara ett av dom mest experimentella och stabila bryggerierna i USA.. Framförallt mjöden är extremt högt ansedda (det är några av deras mjöd jag ser allra mest fram emot i den kommande mjöd-orgien jag planerar), men också flera av deras öl toppar listor till höger och vänster. Deras Raspberry Eisbock är exempelvis #27 på Ratebeers topp 50. Hur många öl dom har gjort orkar jag inte räkna till, men det är en hel del och jag hade mer än gärna provat varenda ett.

Tyvärr ser vi inte detta bryggeriet särskilt ofta här i Europa då det är ganska litet och jag tror inte ens att dom distribuerar så mycket utanför Michigan egentligen. Dock landar det ibland (väldigt sällan) någon eller några av deras ordinarie öl här i närheten, och det är en av dom jag ska ge mig på i den här recensionen! 

Ölen i fråga är en old ale som heter Fourth Dementia och ligger på 13,5%. Denna flaskan köpte Gripen åt mig på Ölbutikken i våras där dom nu är slut sedan länge, men jag vet att Dark Heathen Triple Bock finns på Bierkompass (jag och Gripen delade på en flaska av den i höstas, helt makalöst bra), så om ni planerar att beställa öl därifrån så småningom rekommenderar jag att ni är kvicka och gör det innan dom tar slut.

Och som en skänk från ovan så kommer Kuhnhenn dessutom att vara på Copenhagen Beer Celebration i Maj.. Så om ni undrar var jag är då, kolla vid deras monter. Nåväl, till ölen!


Ölen är djupt mahognyfärgad helt utan skum med ett djupt brunrött skimmer när man håller upp glaset mot ljuset.

Doften är tungt maltig och söt med toner av bourbon, portvin, mörka bär, karamellmalt, dadlar och läder. Det doftar med andra ord helt fantastiskt och man känner direkt att det inte är en öl man stressar i sig.

Munkänslan är len och kolsyran väldigt låg. När ölen fortfarande är sval är den eldig, lite skarp och ganska besk med smörkarameller, övermogen röd grapefrukt och väldigt mörkt choklad. När värmen den kommer upp i rumstemperatur kommer den mörka frukten in. Plommon, torkade fikon och aprikoser, russin, dadlar. Sötman tar över mer och mer men det finns fortfarande en del beska kvar. Bourbonliknande smaker bildas så som vanilj och arrak, även lite fruktighet med övermogna bär, kanel och marsipan. Väldigt komplext. Eldig finish som sitter kvar rätt länge.

Summa summarum en helt fantastisk öl som jag önskar att jag hade fler av. Den lagring den fått har nog bara gjort den gott dessutom, och jag tror lätt att den hade pallat ett par år till. Kuhnhenn är verkligen ett enastående bryggeri när det gäller experimentell och extrem öl. Jag börjar bli helt vansinnigt taggad på dom mjöd som inom en snar framtid landar i brevlådan.. 

Man kan inte låta bli att fnissa när man ser denna loggan och kommer på att den även finns på Sofiero-burkarna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pörkölt med nokedli

Inlagd chili

Burgare, metal, hemfärd