Ölhelg i Köpenhamn del 4; Copenhagen Beer Celebration och Örested Ölbar

Var var vi nu? Jo just det, jag tänkte snacka lite om kvällens bästa monter. Den stod definitivt Struise för.

Med en mängd olika öl och den coolaste montern av alla befann dom sig som sagt utomhus där det ibland kanske blåste lite för mycket, men inget som störde direkt förutom när våra glas blåste ner på marken och vi fick hämta nya. Som tur är så var dom tomma. De gamla alltså, lite trist att de nya var det.

Här fanns det en hel del kul grejer och även några öl som man aldrig trodde att man skulle få prova. Dirty Horse 1983 var en av dom. Jag vet inte vad mer jag ska säga än att den var fantastiskt bra. Fantastisk syra, fantastisk fruktighet, fantastisk öl. Pannepot Wild tog jag mig ett glas av, denna från 2007. Jag har en flaska 2008 hemma så det blir nog att lagra den ett tag till! Även den kanonbra öl naturligtvis.



Struise stod även för kvällens mest extrema öl, ingen mindre än Black Damnation VI Messy. Ett frysdestillerat monster på 39%. Den doftade whisky, men smakade inte ens i närheten av 39%, galet bra dold alkohol. Väldigt bra öl också för den delen, väldigt imponerande. Andra monster som fanns var Special K på 22%, även där riktigt snyggt dold alkohol och förvånansvärt njutbar öl. Five Squared på 25% tyckte jag inte alls om när vi provade den på Sour & Bitter, men den var något bättre på CBC. Fortfarande ingen favorit.

Två lågalkoholhaltiga öl fanns också med hos Struise. En blond på 1,8% vid namn AA som var mycket smakrik och lik en vanlig blond, lätt en öl jag hade kunnat dricka massvis av. Läskande och god. Grymt. Den andra var en stout på 2% vid namn Single Black. Jag provade Nögne Ö's lågalkoholhaltiga stout Stuten på Köpenhamns Ölfestival förra året och tyckte att den var vedervärdig, men Struise hade verkligen lyckats med sin. Smakrik och grov. Något tunn, men det får man ju räkna med i en öl på 2%.


Vi stod en rätt bra stund och snackade med snubbarna från Struise som var riktigt roliga. Dom hade kommit till Köpenhamn kvällen före och struntat att gå och lägga sig för att istället dra ut på stan och dricka bärs. Dom var hemma vid 6 på morgonen, men bara för att duscha och sen dra och förbereda sig för mässan. Så, dom var väl uppe i 36 timmar ungefär när vi var där, och dom hade inte planer på att gå och lägga sig på länge till. Vilka hjältar!

Vi gick in igen och kollade in lite annat smått och gott. Xbeeriment hade med sig ett gäng experimentbrygder som vi alla blev väldigt imponerade av. A Beer called Horse var en suröl som var riktigt, riktigt sur men också väldigt bra. Vi var inkörda på suröl sedan dagen innan och vi var flera stycken som tyckte att den absolut kunde mäta sig med de amerikanska surölen.

Farmers Cabinet hade vi peppat som fan innan mässan, och dom bjöd på några roliga brygder även dom. Marry me in Gosling var en gose som är en ganska okänd tysk ölstil från Leipzig med 50% vete, koriander och salt. Alltså en väldigt udda ölstil. Dock så gillade jag denna ölen! Väldigt udda mot vad man är van vid, det är ju inte ofta man dricker salt öl, men den var snyggt balanserad och så fick man ju prova en ölstil till. Även The Bruery Salt of the Earth som jag skrev om igår är en gose förresten, det glömde jag nog nämna.

Mikkeller stod för övrigt för mässans två äckligaste öl. Jag vet att man inte ska säga att saker och ting är äckliga, men jag tycker fan att dom två ölen var det. Beer Geek English Breakfast och Beer Geek High ICU Breakfast Peel Edition. English Breakfast var gjord med te, och den beskan hörde INTE hemma i en öl enligt mig. Fruktansvärd öl. Samma gällde High ICU, den innehöll den äckliga delen av beskan från apelsinskal man inte vill ha. Usch. Visserligen vägde Mikkeller upp det med Islay Barrel Aged Texas Ranger Famboos som var grym. Mycket syra från hallonen, men också en hint av rök och även smak från ursprungsölen Texas Ranger. Udda, men grym!

Nu var det middag. Maten kom från gourmetrestaurangen Mieckl & Hurtigkarl. Vi fick ingen beskrivning på vad vi åt, men den såg ut att bestå av en bit oerhört mört kött, något som liknade potatismos, något som påminde om vattenkrasse och en sås som innehöll humle. Fin kombination, speciellt köttet tyckte jag var kanon. Till detta bjöds det på Mikkeller Young Lambic som passade fint till maten.



Efter detta började vi känna oss rätt klara på Copenhagen Beer Celebration, och begav oss istället i samlad trupp in mot stan. Någon nämnde Mikkeller Bar men vi misstänkte att där skulle vara totalt fullpackat även denna dagen så vi bestämde oss för att dra till Örsted Ölbar istället. Dessutom hade de flesta i sällskapet inte besökt Örsted tidigare så det var ju också en anledning att dra dit.

Där var också en hel del folk kan jag ju säga, men inte ens i närheten av vad det ska ha varit på Mikkeller Bar. Skönt tyckte vi, köpte vars en öl och satte oss på uteserveringen. Jag avnjöt en Flying Couch It's Living och jag tycker att den var bra. Flying Couch är ett väldigt nytt danskt mikrobryggeri och jag har bara provat deras svarta IPA Paint it Black tidigare, men jag tror att dom kommer att släppa en hel del kul öl inom den närmsta tiden.


Här trillade även Gyllenbock och gänget in för lite bärs. Dom hade varit på Mikkeller Bar och kunde bara intyga på att det var alldeles för mycket folk. Kylan gjorde sig påmind och det blev precis ett långbord ledigt inomhus så vi intog det. Jag klämde en av Örsteds egna öl, Bitter Bitch och kikade lite i ölmenyn. Balder och Manker delade en flaska Port Brewing Older Viscosity och njöt i fulla drag. Det bästa var att jag slög en del av den flaskan innan vi stack, sannerligen en fantastisk öl.

Klockan började närma sig 12 och eftersom väskinlåsningsavdelningen (?) stängde 01.00 så var det dags att bege sig hemåt. Jag och Henning gick upp och hämtade våra grejer medan resten av truppen fortsatte ut på stan. Lagom till 01.30 stupade jag hemma i sängen, förvånansvärt pigg efter två dagars intensivt ölande.

Sammanfattningsvis kan jag ju säga att jag är väldigt nöjd med "resan". Ölen vi drack var av absoluta toppklass, flera av dom var öl jag aldrig nånsin trodde att jag skulle få dricka. Mässorna var väl över lag bra. Sour & Bitter hade ju sina brister som jag skrev häromdagen, men ölen vägde i min bok upp det. Jag hoppas ju bara att om festivalen återkommer så får det ju vara bättre uppstyrt, men ölen får gärna vara densamma.

Copenhagen Beer Celebration var en bra festival, men jag hade mer än gärna sett att man har garderob nästa år. Samma gäller bättre sköljstationer, en stor vattendunk utom hus räcker inte, speciellt när det kostar 1 polett att köpa vatten på flaska. Dessutom är det faktiskt lite snålt att Mikkeller tar 2 poletter när det är deras egen festival.. Men i övrigt var jag väldigt nöjd! Grymt bra öl över lag, några nya och sjukt häftiga öl fick vi provat, maten var bra och såna här mässor drar ju en hel del roligt folk dessutom. Om båda festivalerna återkommer nästa år så går jag med glädje på dom.

Kladdigt och ofärdigt. Obegripligt för många, nästan även så för mig.

Kommentarer

nollkoll sa…
Garderobsbristen ja! Glömde skriva de själv.. alla vi fem som var där blev oerhört förvånade när vi förstod att det inte fanns garderob. De hade ju bara varit att ta 1 polett liksom... puha... Dom har lite att förbättra till nästa år.. Men ja.. inge snack om att man ska dit igen liksom...
Gyllenbock sa…
Bra beskrivet. En flaska eller två av Mikkeller Texas Ranger Barrel Aged (Framboise Edition) skulle jag gärna ha hemma, verkligen en trevlig öl.

Messy var också en imponerande pjäs, otroligt att de kunde dölja alkoholen såpass mycket. Struise är Struise.
Kristopher sa…
nollkoll - Ja, väldigt märkligt det där med (avsaknaden av) garderober.. Hoppas det blir bättring på det tills nästa år, för som du säger så är ytterligare ett besök givet!

Gyllenbock - Hade varit fint att ha hemma ja, frågan är om det är möjligt :) Messy var sjukt häftig, och som du säger.. Struise.

Populära inlägg i den här bloggen

Pörkölt med nokedli

Inlagd chili

Burgare, metal, hemfärd