onsdag 4 april 2012

Uppvärmningen inför i lördags.

Som ni redan har läst så hade vi en helt fantastisk lördagskväll där både öl och sällskap var väldigt trevliga. Men det är faktiskt så att vi hade riktigt trevligt även innan det!

Jag hade, som vanligt på helgerna, tagit rejäl sovmorgon efter först ett släktkalas sedan ett par trevliga öl med farsan under fredagen. Lagom tills jag hade fått frukost i mig och blivit hemkörd så avslutade Kristopher sitt arbetspass. Han var först hemma och vände innan han körde till Korvhuset, sitt andra hem, för att sedan hämta mig och mina öl. Vi hann sedan knappt stänga ytterdörren innan vi gav oss på det första ölet för dagen!

Skebo Bruksöl, ett öl som Kristopher beställde hem med den nya funktionen hos Systembolaget som låter en beställa (viss) lokalproducerad öl till valfritt Systembolag. Tyvärr så var ölet aningen trött så i sig var det ingen höjdare, hur löser vi då detta?

Med en riktig höjdarlunch såklart! Chistorras och pustakorv tillsammans med lantbröd, tunnskivad inlagd gurka och ajvar. Gott så det hörs! Även ölet fungerade betydligt bättre med mat, även om det tyvärr inte är ett öl jag längtar efter att dricka igen.

När vi sedan var mätta i magarna så var det dags för något som är få förunnat. Något som ligger högt på många ölnördars "to-do-list". Egentligen är det väl sagt att det mest prestigefyllda är att dricka ett öl med samma födelseår som sig själv, men att få dricka ett öl äldre än sig själv är i mina ögon även det något riktigt stort! Att dessutom få göra det i hemmiljö tillsammans med en mycket god vän... Nä, nu slänger jag in några bilder innan jag börjar bli blödig!

Det är alltså en Eylenbosch Framboise Cuvée Spéciale från, som vi förstår det, 1986. Bäst före November 1989 står det i alla fall på flaskan, och på deras Kriek kör Eylenbosch med 3 års bäst före datum. Då bryggeriet lades ner i början på 90-talet finns det tyvärr ingen vi kan maila och fråga...

Men hur var det då? Helt magiskt! Att, när korken började släppa, få yttra orden: "Nu släpper jag ut lite av 80-talet" var en svårslagen känsla. Vi båda satt som småbarn på julafton och bara njöt av upplevelsen. Det var verkligen imponerande hur mycket fruktighet det fanns kvar i ölet, det gick inte att ta fel på att det var en hallon-lambic. Vi valde att verkligen uppleva ölet snarare än recensera och anteckna under tiden vi drack, så mycket mer än så vill jag egentligen inte uttala mig.

Jag avslutar med att säga att om ni någon gång kommer över en gammal Eylenbosch, eller liknande, så prova! Det är en otroligt häftig upplevelse, och i alla fall den här flaskan hade klarat tiden väldigt väl!

Ganska värdig uppvärmning, eller vad säger ni?

2 kommentarer:

Gyllenbock sa...

Åh, jag vill dricka Eylenbosch Framboise igen. Det är respekt att släppa ut en kvarleva från 1980-talet. Riktigt coolt ju mer jag tänker på det.

Gripen sa...

Haha ja, jag kände likadant när jag skrev det! Jag ska se om jag kan få tag på en från mitt födelseår, -88, också någon gång!